Bref tull en Kronofogde från en fjcrdingsman, som blifvit anbefald ingifva upprifter såsom mMmaterialier till femårsberättelse för ett visst Län. Högsale Hr Kronobefallningsman. Således war det en swår kumsion Högtåle Härrn lagt på mig och aldenstund Jag är tvivelaktig fundering om det hör till tbgärdingsmans tigänsten utt sö:stå så högveektiga uffrder som Rikes Ivunemi efter som jag har nog sysla med min egen att rä:a mun efter matssäcken som icke Räker til at föra Sat i Stek med såsom på Herrgålarne och så pö um pö sidera (:— att göra Tabäler har aldri varit min Sak och Snikkaran har gjort däm som hänger på Gästg fvaregåln — Samaledes öfvergår dit min förmåga att uppge några förbolsnden till qaantiiet och veta deras päningvärde, om det menas nåra förbolanden gran imilan så är ded på en krislig å fridsam fot vilket ar twera värt än pängar och har räkt mycket längre än 3 år — Nu kommer Punkterna 1:o U:sädet är efter vargom och enom tal ett öretal varpå Karter och beskrifningar fås rät på i Lansmstari Kontoret som Skingörerna har jort, däd r dok nråget olika år från år cfter som säden är strid och Åkeren drar, däd blir svårt at få reda på 5 år aldänstund allmogen i symerhet däd som cj kan skrifva, sälsamt är at så dant skrifteligen uptekna — 2:0 Årsväksten är sum Syns alt som Gud ger välsingnelsen och då den råker till onera och födan uti 5 år och väl linger så är däd en god räkning för Bonden. 3:o Krittur af msonga svag hålna äfter tilgång på fodernskap iblan mer iblan mindre Däd kunde väl fås passerlig reda på dän om däd ej vore så bråder tid mäd bärgningen, 4:0 Knäkt underhålet är äfter Kontrakter och för dänskul en afskrift altid lämnas hos Höga Landshäfdingn sler Regemänts Skiäfen, så fås dän på et stäle rät på vad sådant inpartera. 5:o Fattigvården kuna de Höglärde Härar prästerskapet bäst komma ut med sem föräta utdelningen, vad kommande och gående få i Guds nam bruka man ej så noga upsalvera. 6:o Skiutien på komer äfter hållistan och tur sam akorderas af Länsman, allt för den skuld vet han däd bättre än jag —