samlingars sjelfständighet) och sedan genom ett nytt försök år 1834. 2:0 Det är icke sant, hvad Hr Kyrkoherden yttrar, att den Kyrkotionde Professorn redan erhållit har tillkommit genom frivilligt erbjudande af församlingarna; utan Hr Professorn begärte hos Konungen en sådan tillökning; men Kongl. Maj:t, som ville hålla församlingarnes rätt i helgd gaf på denna ansökan den rättvisa resolution, att saken hänskjöts till församlingarnes eget beslut vid utlysta socknestäm mor. 3:o Hr Kyrkoherden förklarade sig tvifla, att någon kyrka erlägger en hel t:na; men elt tvifvel är hvarken bevisning eller vederläggning. Herrlöfs kyrka erlägger en hel t:na i aflöning; men Annexkyrkan Säby, som är fattig, erlägger ingen Kyrkotionde; men församlingen har ock för några år sedan rönt samua missöde, som Tranås. Detta är ett vackert sätt att förskaffa ett frivilligt erbjudande, helst när man vill inbilla en okunnig a!lmoge alt förslaget grundar sigpå en befallning från sjelfva Konungamakten. 4:0 Det är vä! sant att anspråket inskränkt sig till minåre beloppen år 1824: men då var frågan om en hel tunna af l var kyrka. Om Hr Professorn skolat från början vara nöjd med sex till tolf kappar men han redan då erhöll 83 Tannor 18 kappor; så följer genom aritmetisk rödvändighet, att nära alla stiftets kyrkor hade redan från den tiden gifvit sin tribut; men som kyrkorna erlägga vida mera, så kan deraf mera förklaras, hvarföre ett nytt försök biifvit gjordt; emedan de fleste församlingar den gången undandrogo sig en beskattning, som var högst obillig, efter Läraren redau förut hade fall Professorslön. Om d-eremot frågan gällt en förut lönlös lärare, skulle den äfven väckt ett mera allmänt deltagande; äfven utan minsta imposition helst om anslaget icke angått någon enskilt personligen, utan ett understöd för det torftigt donerade läroverket i allmänbet. 5:0 Det är icke sant hvad Hr Kyrkoherden yttrar, att Hr Professorn till barzm skorna årligen lemnar sju till åtta månaders trägen och besvärlig undervisning; ty den varar bevisligen icke mer än sju till åtta veckor. Här för man använda Kyrkoberdens egna ord i uppsatsens början, att det är vådligt att misstaga sig i uppgifter om faktiska förbållanden der vederläggningea alltid är lätt och bestämd. Men har Hr Kyrkoherden verkligen vederlagt de sju momenterne, som hafva från mer än en synpunkt betraktat sakens beskaffenhet? vår tids sätt att vederlägga är visserligen ganska knapphändigt, men Hr Kyrkoherdens ännu knapphändigare, och i det närmaste likt den beskedlige Kyrkoherdens på det första Kyrkomötet då han vederlade den skarpsinnige och snillrike, men kätterske Arius med det fiotliga argumentet att uppläsa Trons artiklar. Om Hr Kyrkoherden genom stiftets friviiliga erbjudande, men ej genom myndighetens inverkan, hvilket likväl aldrig sker, hade blifvit vårt stifts riksdagsman, så hade Hr Kyrkoherden haft många tillfällen att vederläg22 sina motståndare. Ett argumentum ad hominem, som M. H. hade förstått, hade varit detta: Beviljen alla offren, guld och kostelig rökelse, så komma vi snart såsom de vise män af Österlanden, hem till värt Jand igen; men nu får det ske en annan väg, och det genom den långa öknen. Ett annat argumeat i Hr Kyrkoherdens stil hade varit detta: J ären hemsökte med pestilentia ch dyr tid, emedan J sätten Eder upp emot dem, som makten hafra. Kortelizen: Hr Kyrkoherd:n hade ej blott bori blifva Riksdöägsman, utan äfven hela Ståndets Talemsn. G:o När Gr Kyrkoherden slutligen behagar nämna, att ingen annan skulle bestrida Barnmorskornas undervisning med samma nit och ocgennytta; så bör man förmoda, att en ironi måtte liksom Hajen med sina tänder vara i farvattnet. Ingen vill bestrida Professor Li!jewalchs värde som läkare, ej heller som menniska; men huruvida försöket är fritt från egennytta lemnas derhän. 7:0 Efter det bör vara om principen, ej om personer här vistas, så hemstä!les slutligen, om icke de, hvilka i Lund lemna undervisning åt de skollärare, som blifva anställda vid församlivgarnes i stiftet vexelunder visningsskolor, med samma rätt om Hr Professor Liljewalch, borde hafva ett ausl:g af församlingarnes kyrkotionde. Kanske med mycket större skäl. Men männe icke saken skulte kunna hjelpas på det sätt, att de barpmorskour, som, eniigt det af Hr Protcssorn uppgifna vilkor för deras emottagande, icke blott kunna läsa i bok, utan, ow möjligt, äfven skritva, skulle kurna efter sin genomgångna akademiska lärckurs, antagas så:om lärarinner vid stiftets vexelundervisningsskolor? de göra åtminstone då dubbelt skäl för sig, 1 ausecade till den kostnad kyrkorne fålt för deras skull vidkännas. 1 öfrigt synes ingenting vara enklare och billigare, än att de, som taga lektion i barnförlossningskonsten, böra betala den efter samma pris, som andre studerande — från Tre till Sex Rdr bko för hvar kollegant — och dermed, utan vidare omständigheter, punkt! Kyrkoheråe i Skåne.