att Utskottet Dort anvisa den Dbeholl:ga summan på
8:de hufvudtitels; men om dett!a icke kunde låta
sig göra, önskade talaren att den måtte utgå från
Riksgäldskontoret af öfverskolten på inkomsttitlarne,
Hr MELBIN instämde med den siste talaren.
Då i betraktande tages, att Stats-Utskottet tvänne
serskilda gånger tillstyrkt det äskade asslaget, inses
deraf, att detta extra anslag varit på goda skäl och
af bebofvet påkalladt; utaf hvilken anledning det
förefallit talaren oväntadt att det samma slutligen
blifvit afslaget uti förstärkt Stats-Utskott. Rikets
Ständer kunna således i direkt beskattningsväg, nu
mera icke bevilja desse medel, helst då Statsregle-
ringen blifvit uppgjord och vunnit Kongl. Majts nå-
diga stadfästelse, samt beräkningen af bevillningsin-
komsterne blifvit verkställde och redan ingått till
Ständerne. Den utväg, som återstår för att betrygga
det högst dyrbara och för nationalförsvaret så vig-
tiga Marinetablissementet i Carlskrona, är Utskottets
förslag, att gerom uppkommande besparingar på
3:dje och 4:de hufvudtitlarne, lämna Kongl. Maj:t
nödige medel till fullbordande af Kungsholms be-
fästande samt den moraliska nödvändigheten af, att
kunna förse dervarande betydliga fångpersonal med
en daglig och ändamålsenlig sysselsättning. Af så-
dane skäl tillstyrkte talaren, icke allenast hvad Ut-
skottet föreslagit, utan ansåg sig böra gå längre,
neml. att Kongl: Msj:t må beviljas, intill nästa riks-
dag å lilla kreditivet, draga återstoden af de medel
hvilka kunna till ändamålet anses nödige, i den
händelse att besparingarne å de förenämnde hufvud-
titlarne icke skulle lämna full tillgång för de inalles
årligen behöflig: 34,090 Riksdaler.
Men då han af ren öfvertygelse om nödvändighe.
ten af den sednare åtgärden, dertill ansåg sig böra
medverka, för att sätta Carlskrona uti ett fullkom-
ligt försvarstillstånd och såmedelst betrygga derva-
rande dyrbara Linieflotta med tillhörande betydliga
och kostsamma materiel, hyste han också den för-
tröstan, att Kongl. Majt i öfvervägande ville ta-
ga, huru tillökade ansiag skola kunna i framtiden
bäras och utgöras af nationens medlemmar, då
näringar ännu qvarhållas i föråldrade band, och
då deras idkare utan någon annans skada eller
förfång, icke tillåtas hjelpa sig sjelfve, och icke el-
ler erhållit rättighet till en lifligare utveckling af
redan synliga och i den aflägsnaste framtid out-
tömliga naturalster, hvarförutan en allmännare
välmåga och belåtenhet, i förening med en utvid-
gad handel och sjöfart, omöjligen kunna sprida sine
välgörande resultater, och således icke eller med-
verka till en utvecklad nationalkraft och deraf föl-
jande resurser för att i nödens stund kunna upp-
rätthålla och försvara fåderneslandet.
Talaren anhöll således att Ståndet, antingen måt-
te bevilja återremiss, eller fast beldre, för att vin-
na tiden, inbjuda de öfriga respective Medstånden
att sig förena uti det tillägg han föreslagit, nemli-
gen att Kongl. Maj:t må beviljas och blifva oför-
hindrad, att å lilla kreditivet draga den möjligen
uppkommande brist uti besparingarne på 3:dje och
4:de hufvudtitlarne, för att kunna ful!borda Kungs-
holms befästande.
Hr EGNELL: Ehuru talaren nu åter här hört e-
nah:nda framställning, sem gjordes inom StatsUtskot-
tet då ärendet der förehades, nemligen att förstärk-
ta StatsUtskottets beslut vore ett misstag, kunde
han dock icke derom öfvertygas. Stats-bidragen
utgöra 9,698,190 Rdr banko årligen, betydligaste
delen till 3 och 4:åe Hufvudtitlarne. Vår pennin-
gestocz är 34 millioner. Billigtvis må man då fjå-
gs: mägtar folket större utlagor? Är det misshus-
hållning att icke fullborda ett påbörjadt fästnings-
arbete, så lärer det vara ännu större missbushåll-
ning att börja ett arbete utan att beräkna de byg-
gandes förmåga att lemna medel till fullbordandet
Nyttan af Kungsholms fästningsverks fördiggörande
ville talaren icke bestrida, men vore dock fullkom-
ligen öfvertygad att Regeringen, om den anser fäst-
ningen för landet lika nödvändig, som de flesta ta-
larne låtit förstå, utan synnerlig möda skulle finna
utväg för fyllandet af nu ifrågavarande behof, icke
mera än 22,006 Rdr årligen, på sätt anvist är, å
både 3:dje och 4:de titlarnes besparingar, helst den
förstnämde, enligt den erfarenhet sistlidne Riksdag
och tiden derefter gifvit oss, kuude få månader ef-
ter Riksdagens slut, lemna en besparing af omkring
1800 Rdr årligen till en löneförhöjning som Rikets
Ständer ansett öfverflöd:g. På uppgifne skäl hade
talaren biträdt StatsUtskottets i betänkandet fram-
lagde förslag och yrkade bifall derå.
- Hr JUSTELIUS, m. fl. förenade sig uti de af Hr