Al!mänheten har ändtligen i går gerom Stats-
tidnivgen erhållit den linge väntade underrättelsen,
att Piofessor Agarih blifvit utnämnd till den le-
ciga Biskopsstolen i Carlstad. Mean evinrer sig änp-
vu mer äs väl, huru många tvister vid riksdagens
början agde rum i anledring af ovissheten om de.
olitiska riktoing, som Hr Agardhs riksdsgsmanna-
värf skulle komma att taga. Professor G ye:s af-
sägelse från förslaget till Car!stad inträffade korrt der-
etter, och Preste-Ståndets och Konstitutions Utsko!-
tets förhacdlingar under samma tid voro ridan till-
räckl:ga att i allmänna s:östen tillvägabringa en
sällsynt enighet derom, att ingen avnan än Fr
Agardh skulie komma anv fatta don Wermlärdska
kiäklanp. fr Aga dhs uppträdarde blard motctån-
da:ne emot ee verklig rt precentationsretorm var
det, som, jemte hons iörut kända ifver för Svenska
folkets införande p3 statesskuldsbanan, hufvudsakligen
häfd- allt tvifvel i dette afseende.
Dit är den förtjenstfulla reservationen i den sto-
ra kommilttn för Undervisnirgsverkens revision,
som Hr Agardh har att tacka för sin första rykt-
barhet såsom offentlig ma.
Den plats, på hvilkea han nu kommit, lemnar
bonom ett stort fält att verka för de vackra idder
ban härutionan frams ält. Hurav.da ?den Högvör-
diga kåpan, för att nyttja HH: GR:s uttyck,
kommer att, äfven I detta föll förvand!a horom til
kosservativ för det gamle, det är bvad siden kom-
mer att utvisa.
I allt fli har man nu hopp om en vacker och
bomstrande :iisda sprecika .