förändring, vid hvilken häftar förödmjukelsen af en offentelig tvätalan, icke kan undgå att kasta skugga på representationen och verka en allmännare obelåtenhet med densamma. Redan yrkas med höga rop ifrån flera håll på behofvet af en representationsförändring, och petitioner i nämnde syftning äro ju kända till talrik mängd. Framgången af denna lånefråga skall gifva ökad fart åt dessa bemödanden: och den som önskar upplösning af vår klandrade Ståndsförfattning, och gerna ser den 114 S. utplånad ur regeringsformen, samt är färdig ätt för hvad pris som helst köpa denna reform, han handlar ändamålsenligt, då han han röstar för lånet. Beslutes detsamma å innevarande Riksdag, skola ofelbart petitionerna tillväxa: äfven jag, för att lägga mitt sinne öppet i dagen, skall i sådant fall, icke känna någon tvekan, att öka antalet af de under en dylik petition tecknade namn. . Häruti instämde Prosten RISBERG. D:r MOREN vände sig till förslagets vänner med åtskilliga frågor. Först: frågade han: kan förslagets 4:de punkt antagas, utan att uppenbar orättvisa och mannamån begås? dess ovedersägliga syftning är, att några få föreningar skola erhålla allt; cch när man hört, att 2 eller 3 redan äro fäirdiga, och nu ser, att de förstkommande skola äga förmånsrätt, så saknar man icke skäl att antaga, att förslaget afser blott några få vissa orter. Men om, såsom mean påstår, lånet skall bereda så vigtiga fördelar, så måste väl ock, enär hela Riket sättes i borgen derföre, hela Riket få dela dessa fördelar, och dess fattigaste, mest behöfvande Län, Wermland, Dalarne, Småland m. m. åtminstone ej blifva lottlösa, Vill man derföre bevara skenet af rättvisa, så bör man stadga, att garantien icke till någon utdelas förr, än alla län inom föreskrifven tid sig yttrat, huruvida de vilja stifta Hypotheksföreningar och få del uti Riksgarantien, eiler icke; hvarefter den må utdelas så att alla, hvilka till deltagande sig anmält, må få lika rätt. Vidare frågade Talaren: hvar i förslaget gifves säkerhet derför, att den skuldsatie jordbrukaren vinner understödet, som man så rundeligen lofvar? Man skall ej kunna utestänga den icke skuldsatte från rättigheten att låna, ty då ingår han ej i Föreningen till stöd för dess kredit. Men den icke skuldsatte och den stora godsägaren uppsluka snart föreningens alla tillgångar; och sättes härigenom i tillfälle, att efterhand uppsluka den skuldsatte och mindre jorden, som intet understöd fått. — Vidare: Riksgäldskontoret skall garantera heter det i förslaget; huru mycken trygghet fås härigenom? Riksdagsbeslutet räcker ungefär 5 år. Nästa Ständer kunna ändra hvad dessa göra, och Ständerna styra egenmäktigt sitt Riksgälds-kontor. Återtages Dborgen, hvar är domare och executor? är det rätt att binda Statens kredit och tillgångar för en alldeles obestämd tid? Hvem förmår på förhand säga, huru snart låvet hinner amorteras? Tiden ökas ju med rabatter, kostnader, förluster. På kapitalet förestår omkring 10 procents rabatt? ungefär till lika stor proc. uppgår kostnaden för medlens inoch återutförande. När härtill lägges kommissionsarfvoden m. m. så är man snart nära vid 75 procents lånekapital, och 50 å60 års amorleringstid. 1 sanning en lofvande utsigt för vårt Riksgälds-kontor! När den Kongl. propositionen remitterades, yttrade sig Hedervärda Bonde-Stindet enhälligt för inrikes lån, i fall lån skulle upptagas. Inom detta Stånd inser hvar och en, att inrikes lån är omöjligt, och att lånet, om det än lämnas i Svensk mans namn, dock är utlänskt. Likväl tillstyrker här så mången lånet, eller garantien för detsamma utan minsta afseende på opinionen hos landets talrikaste jordägare. Ty värr är jag åter framme med den ömtåliga frågan om folksopinionen, om hvilken man sagt, att man ej anser sig skyldig rätta sig efter, och hvilken man kallar en opinion för dagen. Låtom oss förstå hvarandra rätt, och vi skola troligen blifva ense. Sätter man sig alltid öfver opinionen, så närmar man sig i karaktersstyrka dem, hvilka sträcka sina anspråk till hvad som finnes i grannens fickor, Kailar man all motsatt opinion en opinion för dagen, så tvingar man fram tanken på en opinion för natten, hvilken väl då skulle vara en sådan, som På nattliga stigar och med natiliga medel bereder sig framgång och seger: må andra hbardla för sig. Talarens öfvertygelse var fast, att man bör rådfråga folkets opinion, innan mean trugar på det en så kallad fördel och pantsätter dess egendom. Man förlåte mig, sade Talaren, att jag både värderar och älskar Bonde-Ståndet, samt