förändring, vid hvilken häftar förödmjukelsen af en
offentelig tvätalan, icke kan undgå att kasta skugga
på representationen och verka en allmännare obelå-
tenhet med densamma. Redan yrkas med höga rop
ifrån flera håll på behofvet af en representationsför-
ändring, och petitioner i nämnde syftning äro ju kända
till talrik mängd. Framgången af denna lånefråga skall
gifva ökad fart åt dessa bemödanden: och den som ön-
skar upplösning af vår klandrade Ståndsförfattning,
och gerna ser den 114 S. utplånad ur regeringsfor-
men, samt är färdig ätt för hvad pris som helst
köpa denna reform, han handlar ändamålsenligt, då
han han röstar för lånet. Beslutes detsamma å
innevarande Riksdag, skola ofelbart petitionerna till-
växa: äfven jag, för att lägga mitt sinne öppet i da-
gen, skall i sådant fall, icke känna någon tvekan,
att öka antalet af de under en dylik petition teck-
nade namn. .
Häruti instämde Prosten RISBERG.
D:r MOREN vände sig till förslagets vänner med
åtskilliga frågor. Först: frågade han: kan för-
slagets 4:de punkt antagas, utan att uppenbar o-
rättvisa och mannamån begås? dess ovedersägliga
syftning är, att några få föreningar skola erhålla
allt; cch när man hört, att 2 eller 3 redan äro fäir-
diga, och nu ser, att de förstkommande skola äga
förmånsrätt, så saknar man icke skäl att antaga, att
förslaget afser blott några få vissa orter. Men om,
såsom mean påstår, lånet skall bereda så vigtiga för-
delar, så måste väl ock, enär hela Riket sättes i
borgen derföre, hela Riket få dela dessa fördelar,
och dess fattigaste, mest behöfvande Län, Wermland,
Dalarne, Småland m. m. åtminstone ej blifva lott-
lösa, Vill man derföre bevara skenet af rättvisa,
så bör man stadga, att garantien icke till någon
utdelas förr, än alla län inom föreskrifven tid sig
yttrat, huruvida de vilja stifta Hypotheksförenin-
gar och få del uti Riksgarantien, eiler icke; hvar-
efter den må utdelas så att alla, hvilka till delta-
gande sig anmält, må få lika rätt. Vidare frågade
Talaren: hvar i förslaget gifves säkerhet derför, att
den skuldsatie jordbrukaren vinner understödet, som
man så rundeligen lofvar? Man skall ej kunna u-
testänga den icke skuldsatte från rättigheten att lå-
na, ty då ingår han ej i Föreningen till stöd för
dess kredit. Men den icke skuldsatte och den sto-
ra godsägaren uppsluka snart föreningens alla till-
gångar; och sättes härigenom i tillfälle, att efter-
hand uppsluka den skuldsatte och mindre jorden,
som intet understöd fått. — Vidare: Riksgäldskon-
toret skall garantera heter det i förslaget; huru
mycken trygghet fås härigenom? Riksdagsbeslutet
räcker ungefär 5 år. Nästa Ständer kunna ändra
hvad dessa göra, och Ständerna styra egenmäktigt
sitt Riksgälds-kontor. Återtages Dborgen, hvar är
domare och executor? är det rätt att binda Statens
kredit och tillgångar för en alldeles obestämd tid?
Hvem förmår på förhand säga, huru snart låvet
hinner amorteras? Tiden ökas ju med rabatter, kost-
nader, förluster. På kapitalet förestår omkring 10
procents rabatt? ungefär till lika stor proc. uppgår
kostnaden för medlens in- och återutförande. När
härtill lägges kommissionsarfvoden m. m. så är man
snart nära vid 75 procents lånekapital, och 50 å60
års amorleringstid. 1 sanning en lofvande utsigt för
vårt Riksgälds-kontor! När den Kongl. propositionen
remitterades, yttrade sig Hedervärda Bonde-Stindet
enhälligt för inrikes lån, i fall lån skulle upptagas.
Inom detta Stånd inser hvar och en, att inrikes lån
är omöjligt, och att lånet, om det än lämnas i
Svensk mans namn, dock är utlänskt. Likväl till-
styrker här så mången lånet, eller garantien för det-
samma utan minsta afseende på opinionen hos lan-
dets talrikaste jordägare. Ty värr är jag åter fram-
me med den ömtåliga frågan om folksopinionen, om
hvilken man sagt, att man ej anser sig skyldig rätta
sig efter, och hvilken man kallar en opinion för
dagen. Låtom oss förstå hvarandra rätt, och vi
skola troligen blifva ense. Sätter man sig alltid
öfver opinionen, så närmar man sig i karaktersstyr-
ka dem, hvilka sträcka sina anspråk till hvad som
finnes i grannens fickor, Kailar man all motsatt
opinion en opinion för dagen, så tvingar man fram
tanken på en opinion för natten, hvilken väl då
skulle vara en sådan, som På nattliga stigar och
med natiliga medel bereder sig framgång och seger:
må andra hbardla för sig. Talarens öfvertygelse var
fast, att man bör rådfråga folkets opinion, innan
mean trugar på det en så kallad fördel och pantsät-
ter dess egendom. Man förlåte mig, sade Talaren,
att jag både värderar och älskar Bonde-Ståndet, samt