geringsåtgärderna, och icke städse får bibehålla
den tröstande och lugnande tanke, att den oantast-
lige Konungen alltid måste handla klokt och ädelt,
blott han fullständigt upplyses och icke missledes,
eller gerom otidigt smicker, lycksökeriets och egen-
ayttans menniskofruktan, förvillas af sin omgifning,
sina embetsmän — och slutligen, att det ytterst
beror af folkrepresentationen att kunna fiåista Re-
geniens uppmärksamhet vid det sätt, hvarpå Ko-
pungens ministrar el!er rådgifvande embetsmän full-
göra sina skyldigheter, och huruvida de förtjena
hans och nationens förtroende.
Mina Herrar, från denna synpunkt betraktar jag
dena konstitutionella konungamaktes, och jag är
lifligt öfvertygad, att om den städse och oaflåtligen
blifvit så betraktad af de män, hvilka erhållit det
dyrbara förtroendet att upplysa och råda den Ko-
nung, hvilken lemnade sitt fosterland, sin äras hem-
byggd, sitt enskilta lugn, för att, ehuru främman-
de för Nordens lagar, sedvänjor, lynne, ja för sjelf-
va dess språk, gifva Sverge offret af sina bragder,
sin kraft och sitt snille — då tvekar jag åtminsto-
ne ej att uttala min tro, att frukterna af det-
ta offer blifvit helt andra, än de nu synas
för mig och mångs, och att de uttryck af miss-
belåtenhet, hvilka nu ej sällan torde hafva stört den
åldrige Hjeliens tillfredsställe!se och inom hans sin-
ne hvälft oroliga tankar, då varit förvandlade i den
öfver sin styre!ses kraft, värdighet, och enkla odal-
mannadygder tacksamme Nordbons, lika oförställda
och öppna som allmänna yttringar af upprigtig
aktning och obetingadt förtroende.
Med des:a mina tänkesätt, torde ingen förundra
sig öfver den verkliga förvåning, med hvilken jag
af de den Kongl. skrifvelsen bifogade .statsrådspro-
;tokollen inbemtade, icke blott att Konurgens Råd-
gifvare varit af en med Konungens fullkomligt
skiljaktig mening 1 ett ärende, bvars fördröjda af-
görande, dessa Rådgifvare vetterligen, utgjort och
utgör föremål för Representationens och folkets ej
ringa missbelåtenbet, utan ock underlåtit att fästa
Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet både vid denna
omständighet och dervid, att frågan om grunder-
ne för Bankens rörelse och förvaltning eller mynt-
bestämningens upprätthållande? icke eger något slags
sammanhang med frågan om en mynt- och räkneen-
het för landet — d. v. s. myntets namn, form och
ziffra — och slutligen ej eller fincvas hafva gjort
föreställningar emot det intrång i den Rikets Stän-
der, genom 72 S. Regeringsformen, förbehållna, och
vid denna Riksdag ytterligare stadfästade, rätt att
ensamme besluta om bankens rörelse och förvaltning,
hvilket skulle äga rum, derest Rikets Stärders be-
slut i dessa ämnen öfverlemnades till den andra
Statsmaktens pröfning, och en förändring deri möj-
ligen komme a:t fordras, såsom vilkor för ett gynsamt
svar å Rikets Ständers skrifvelse i ett helt annat äm-
ne, deri Rikets Ständer — som mig tyckes, utöfver
Gi undlagens ordaförstånd och mening — ansett Re-
geringen hafva afgörande röst.
För min del förmodar jag, att om vämde betänk-
ligheter blifvit i en klar dager framställda, ett helt
annat resultat blifvit följden, än den ifrågavarande
Nådiga kommunikationen, hvilken lemnar hutfvud-
frågan in statu qvo, som endast än mer måste up-
pehålla den odrägliga Riksdagen, samt tilläfveotyrs
åter upprifver de ännu ej läkta såren efter debat-
terne rörande 72 S Regeringsformen.
Emellertid, 6ch då Konungen behagat antyda
Rikets Ständer att lemna Konungen del af deras
vid denna Riksdag fattade beslut om grurderne för
Bankens rörelse och förvaltning, så torde äfven,
i anledning af denna önskan eller Nådiga befaill-
ning, Banko- Utskottet böra böras; förmodande jag
således, att den Kongl. skrifvelsen, varder till det-
ta Utskott remitterad.
Hr Dalman väckte äfven sistlidne gårdag en mo-
tion, att med anlednicrg af de förhållanden, som ny-
ligen egt rum mellan Statskontoret och Riksgalds-
kontoret, Stats-Utskottet må anmodas meddela R. St.
fullständig upplysning om beloppet och dispositionen
af de år 1832 till Statskontoret influtna öfverstot: å
staisverkets inkomster, samt huru den förmodade
extra statsbristen af 36:,000 rdr kunnat uppkomma.
Gårdagens plenum i BorgareStåndet utmärktes äf-
ven af mycket mouvement.? Det syntes som öf-
verläsgningarne hade återtagit samma liflighet,
som i Mars månad 1834 gjorde detta Ståndets ple-