uUuöäUuct licld DdUKCHS Ullvatu LUUllsatt IC vd tva i dess Direktion. Desse hafva hvarje år framlegt för Presidenten och kongressen en redogörelse för bankens ställning, hvilken aldrig wvisat annat än öfverskott i kassan, och således verkligen ecbjudit en nationalsäkerhet. När Hr voa Hauswolff, oaktadt ban vistats i Amerika, kan förråda sådana bevis på okunnighet i saker, hvilkas rätia förhållande kan inhemtas af hvarje statistisk handbok och konversationslexikon, hvad förtroende vill han väl då, att någon skall sätta till hans öfriga vitsord åt det Tyska pasqvillet ? Man bör dock icke tro att det är endast de Förenta Staternas medborgare, som komma under pasqvillanteruves gissel: Indiarerna blifsa icke bättre handterade. in serskild episod af boken intages af en beskrifning på den ryktbare Indianhöfdingen och talaren Black Hawk, som åtskilliga gånger varit Indianernes sändebud till kongressen. Nå väll enligt den ädla författarinnans uppgift är denne märk värdige man ingenting annat än — en Juvelerare från Paris, som sedan han blifvit ruinerad på fruktlösa spekulationer i New-York, och på alla håll bedragen af Amerikanerne, hvarom författarinnan hopspunsnit en lårg rad af anekdoter, först begått en mängd inbrottsstölder, och derefter rymt öfver till Indianerna. Utan att tänka på den omständigheten at en Indian på sin färg, sin växt och hela sin hållning genast igenkännes från den ciziliserade menniskan, och utan allt afseende derpå, att de minsta detaljer om denne mans lefnad, som är född i Sacstammens by vid Rockfloden, finnas upptagna i ett utförligt arbete kalladt: Life of the Black Hawk, tryckt i Boston, utom flere mindre biografier, har Hr von Hauswolff rusat åstad att meddela dessa dikter med den fullzomligaste godtrohet i verlden och utan ail resersation. Att hos en författare och en öfversättare, sådana som dessa, allt som har afseende på Amerikanernas tillgifvenhet för sina fria institutioner och på den hos dem rådande allmänna andan, skall vara föremål för den bittraste tydning, bör mindre förundra, då man väl egenteligen här återfinner hufvudändamålet med hela smädeskriftens utgifvande. Likväl har framställningen derom öfverträffat allt hvad man kunde vänta sig, äfven af den ursinnigaste ultrafanatism, Sålunda beskrifves t. e. pag. 111 huru den partiifver, som hos Amerikanarn råder under vaitiden och hvilken af dem sjelfva kallas valfeber, går ända derhän, att den grufligen vanställer de bleka förvridna anletsdragen. — — Pag. 116 talas om firandet af Washingtons födelsedag den 4 December, då husen illumineras och gatorna äro uppfyllde af promenerande, hvarefter förekommer följande märkliga bit: Ett annat, långvarigare, större och lika mycket obehagligt spektakel är Oafhänsighetsfesten, den 4 Juli (årsdagen af förklarandet af Amerikas sjelfständighet.) Zn vecka förut och en vecka efteråt löpa unga och gamla omkring som galningar och kasta svärmare i luften. Ju närmare dagen nalkas, ju mera rasande blir det; man äflas om hedern att göra det värsta yväsendet, oo s. v. — Huru skulle väl också en man af de tänkesätt, som Hr v. Hauswolff senom utgifvandet af detta arbete ådagalagt, kunna anse såsom snnst än galmngar, personer som iro bfligt intagne af känslan för friheten och med stolthet och erkänsla fira de förfäders minne, som vågat allt för deras fosterlands frälsaing och sjelfstärdighet? Samma illska törråder sig derföre öfver allt i detta hänseende, medelst förlöjligande af nationalsäkgen Yankee Doodle, af den beundran som ;gnas åt de bortgångne anförarne och stridsmännen inter sjeltständighetskriget; af undervisningens bufvudsakliga riktning åt kunskapen om Förenta Sta.ernas historia, geografi och statsförfattniog; och at den allmänna andan för folkets offentliga angelägenbeter. Till och med då Författarinnan måste medgifva, att det visserligen är fägoesamt, ait icke en nda Amenkanare torde finnas, som ej blifvit grunlelizen unidervist i alla elementarkunskaper pag. )7, sker detta blott för att beklaga, att någon högskola i egentlig bemärkelse icke fiones (hvilket äfven ir en osanning). På ett annat ställe, yttras: D-rsradt måste vi berömma fattigskolorna, och de äro många; der få barnen undervisning i religion, läsa, skrifva och räkna, samt i sitt eget lands geografi, och lära således j stort mindre utan betalning, än hvad som kostar de förmögnare ganska betydligt. Dessa skolor bero merendeis ej at egna kapitaler utan bära sig medelst frivilliga bidrag. — — Äfven