märkning vid Konstitutions-Utskottets förslag uti
mem: N: 40, att citationen i sjelfva ingressen af 86 S.
RegeringsFormen bör återföras till ordagrann lik-
bet med det citerade, och att Ståndet, lika med
det Hedervärda Bonde-ståndet för det närvarande
afstår dess förbehåll om en förändrad organisation
af Juryinrättniogen, är ingenting vidare att sam-
manjemka, utan alla fyra Ståndens beslut derom
enhälligt och fullkomligt öfverensstämmande, att
hvad KonstitutionsUtskottet uti berörde memorial
tillstyrkt uti I och 2 mom. är antagit till grund-
Jagsenlig bebandling och att såsom sådant hvila
till nästa Riksdag, samt 3 mom. af samma memo-
rial, med hvad d-rmed står i sammanhang, förfallit.
Uttryckande dessa tänkesätt instämmer jag uti
det beslut Högloflige Ridderskapet och Adeln, samt
Hedervärda Bondeståndet i denna sak redan fattat,
emedan det åtminstone för mig synes vara tid att
ej längre fruktlöst försöka att vid denna Riksdag
enoorlunda få slut på striden med KonstitutionsUt-
skottet, utan att erkänna detsamma, eller rättare
sagt 10 Ledamöter deraf. hvilta bestämt pluralite-
ten inom Utskottet, såsom segrare öfver hela den
öfriga representationen, äfven då inom denna, stör-
sta enighet visat sig för det goda ändamål, att
ändtligen en gång upprycka det så länge hatade o-
gräs, som slagit rot uti 4 S. 8 mom. Tryckfrihets-
förordningen, utan att, enligt hvad sjelfva sånings-
männen nu synas medgifva, det medför den verkan
att kunna qväfva, hvad man derigenom velat utrota.
Herr LINDERHOLM, HELSINGIUS m. fl. instäm-
de med Hr Halling och yrkade antagandet af Bon-
deSiåndets inbjudning.
Hr BJÖRCK ville ej ens biuda till att vederläg-
ga den af fr Halling gjorda framställningen om
inkonseqvensens i Utskottets handlingssätt. Tala-
ren trodde likväl en sådan inkonseqvens ej böra
väcka allt för mycken förvåning. Då man besin-
nar huru ofta ledamöter blifvit inom detta Utskott
ombytta, och då nästan hvarje fråga måste afgöras
genom votering, vore det ej underligt, om olika
beslut fattades af olika ledamöter, Hr Björck trod-
de, att Utskottet varit i tillfälle att sammanjemka
Riksståndens beslut, dem till nöjes; men pluralite-
ten inom Utskottet hade annorlunda beslutat. R:d-
derskapets och Adelns samt BondeStåndets förslag
iunefattade, i talarens tanka, äfven ett jemknings-
förslag; men talaren ansåg sig hindrad af grundlagen att
inom Ständet taga befattning med sådant. Hr Björck
åberopade Hr Prosten Holmströms reservation vid
memorialet samt Utskottets egna yttrande i ämnet,
samt öfverlemnade memorialet till den åtgärd inom
Ståndet, som så väl enligt, som utom grundlagen
kunde beslutas.
Hr STREHLENERT, hade alltid ansett för pligt
att ställa sig grundlagen till efterrättelse, och att ej
af några konsiderationer vika från en fattad öfver-
tygelse. Då tryckfrihetsfrågan första gången inom
Utskottet förevar, var talaren af sjukdom hindrad
att uti öfverläggningarne derom deltaga; han hade
önskat att de båda ämnena Jury och Indragnings-
makt då blifvit särskilt behandlade; men Utskot-
tets majoritet hade varit af motsatt tanka. Skulle
Indragningsmakten afskaffas borde något korrektiv
stå qvar, och detta borde ej sökas hos jury utan
uti laga domstol. Nu hade Stånden sönderryckt
Utskottets memorial och fattat beslut, som egentli-
gen vore nya motioner, Dessa beslut hade Utskot-
tet ansett sig hindradt ait lyda, och häruti in-
stämde talaren med Utskottet, samt kunde ej gilla
det vu föreslagna sätt att behandla frågan.
På några ledamöters begäran uppläste Hr Tal-
mannen BondeStindets inbjudning, som, utan vote-
ring, af Ståndet antogs.
Hrr BJÖRCK, MALMBERG, LEFFLER, BÅÅTH
och STREHLENERT reserverade siz.
Konstitutions-Utskottets memorial N:o 89 angå-
ende Justitie. Ombudsmannens berättigande att be-
vista Riksståndens plena.
N:o 81 angående tillägg vid 73 f R.O. i fråga
6 mms HA
