märkning vid Konstitutions-Utskottets förslag uti mem: N: 40, att citationen i sjelfva ingressen af 86 S. RegeringsFormen bör återföras till ordagrann likbet med det citerade, och att Ståndet, lika med det Hedervärda Bonde-ståndet för det närvarande afstår dess förbehåll om en förändrad organisation af Juryinrättniogen, är ingenting vidare att sammanjemka, utan alla fyra Ståndens beslut derom enhälligt och fullkomligt öfverensstämmande, att hvad KonstitutionsUtskottet uti berörde memorial tillstyrkt uti I och 2 mom. är antagit till grundJagsenlig bebandling och att såsom sådant hvila till nästa Riksdag, samt 3 mom. af samma memorial, med hvad d-rmed står i sammanhang, förfallit. Uttryckande dessa tänkesätt instämmer jag uti det beslut Högloflige Ridderskapet och Adeln, samt Hedervärda Bondeståndet i denna sak redan fattat, emedan det åtminstone för mig synes vara tid att ej längre fruktlöst försöka att vid denna Riksdag enoorlunda få slut på striden med KonstitutionsUtskottet, utan att erkänna detsamma, eller rättare sagt 10 Ledamöter deraf. hvilta bestämt pluraliteten inom Utskottet, såsom segrare öfver hela den öfriga representationen, äfven då inom denna, största enighet visat sig för det goda ändamål, att ändtligen en gång upprycka det så länge hatade ogräs, som slagit rot uti 4 S. 8 mom. Tryckfrihetsförordningen, utan att, enligt hvad sjelfva såningsmännen nu synas medgifva, det medför den verkan att kunna qväfva, hvad man derigenom velat utrota. Herr LINDERHOLM, HELSINGIUS m. fl. instämde med Hr Halling och yrkade antagandet af BondeSiåndets inbjudning. Hr BJÖRCK ville ej ens biuda till att vederlägga den af fr Halling gjorda framställningen om inkonseqvensens i Utskottets handlingssätt. Talaren trodde likväl en sådan inkonseqvens ej böra väcka allt för mycken förvåning. Då man besinnar huru ofta ledamöter blifvit inom detta Utskott ombytta, och då nästan hvarje fråga måste afgöras genom votering, vore det ej underligt, om olika beslut fattades af olika ledamöter, Hr Björck trodde, att Utskottet varit i tillfälle att sammanjemka Riksståndens beslut, dem till nöjes; men pluraliteten inom Utskottet hade annorlunda beslutat. R:dderskapets och Adelns samt BondeStåndets förslag iunefattade, i talarens tanka, äfven ett jemkningsförslag; men talaren ansåg sig hindrad af grundlagen att inom Ständet taga befattning med sådant. Hr Björck åberopade Hr Prosten Holmströms reservation vid memorialet samt Utskottets egna yttrande i ämnet, samt öfverlemnade memorialet till den åtgärd inom Ståndet, som så väl enligt, som utom grundlagen kunde beslutas. Hr STREHLENERT, hade alltid ansett för pligt att ställa sig grundlagen till efterrättelse, och att ej af några konsiderationer vika från en fattad öfvertygelse. Då tryckfrihetsfrågan första gången inom Utskottet förevar, var talaren af sjukdom hindrad att uti öfverläggningarne derom deltaga; han hade önskat att de båda ämnena Jury och Indragningsmakt då blifvit särskilt behandlade; men Utskottets majoritet hade varit af motsatt tanka. Skulle Indragningsmakten afskaffas borde något korrektiv stå qvar, och detta borde ej sökas hos jury utan uti laga domstol. Nu hade Stånden sönderryckt Utskottets memorial och fattat beslut, som egentligen vore nya motioner, Dessa beslut hade Utskottet ansett sig hindradt ait lyda, och häruti instämde talaren med Utskottet, samt kunde ej gilla det vu föreslagna sätt att behandla frågan. På några ledamöters begäran uppläste Hr Talmannen BondeStindets inbjudning, som, utan votering, af Ståndet antogs. Hrr BJÖRCK, MALMBERG, LEFFLER, BÅÅTH och STREHLENERT reserverade siz. Konstitutions-Utskottets memorial N:o 89 angående Justitie. Ombudsmannens berättigande att bevista Riksståndens plena. N:o 81 angående tillägg vid 73 f R.O. i fråga 6 mms HA