pr, MM Ev SA MM Of GMT IT TGL vin. Man åtföljdes sedermera till en annan krog, hvarest musiken och trakterinzen fortsattes; och förtroligheten gick härvid så långt att under det den exa af gossarne spelade upp för gubbarne, tog den andre sig en dans med flickan. Nu ville bönderne gå bem, men hittade ej mera ägen. Björkström erbjöd sig att vara deras ledsagare, och å!följde dem äfven till deras tjvarter, under det Fleischer bar hem positivet. Olyckligtvis var Stavdns port stängd och på böndernes begäran att slippa in, svarades dem inifrån, att de kunde tillbringa natteu der de upp:hållit sig om dagen. Uadertiden hade Fleischer, jemte Björkströms bror och et par andra gossar anlindt, för att uppsöka Björkström. Fråsa uppstod, huru landsmannen skulle slippa in.? Per Acdersson, som var reslig till vexten, klängde öfver ett plank in på gården, dit Lars Olsson, som fj nådde så hö2t, med biträde af gossarne jemväl inprsktiserades, hvarefter flickan af dem insläpptes genom porten. Sådan är åtminstone den berattelse Lars Olsson afgifvit i Polisen. Men gossarne uppsifva, att Pebr Andersson öppnat porten för bias Lars Olsson och flickan. : Sellskapet åtskilides. Gossarre besökte fnon en gårg samma krog, hvarifrån de kommit m.d bönderne; och Björkström, son der förut blifvit skyldig för förtäring, betalte nu icke alenast denna skuld, utan ytterligare några på stallet reqvirerade supar. Bönderna stule ga till ro, men nu gjordes en ledsam upptickt. Lars Olsson saknade en tjock bundt med penningar, innehållande omkring 37 Rdr res, hvilken han haft förvarad i sip bröstficka. Misstankan ait hafva stulit penuingarne, föll genas! på goss.rne, med hvilka de om aftonen varit i sällskap För att söka upplysniag om desse, ginzo begge bönderne tidigt på morgonen tillhasa till den kroz, der de sedvast lan: varit. D2 beklagade sig öf:er hvad som händ:, Polisbetj nieg efterskickades, ech för desse uppsaf Lars Olsson icke allenast beloppet af den summa han förlo at, uten äfven en ganska omstäindlig beskriivi. g på sedlarnes beskaffenhet; men svårligen lärer han hafva fåt se en skymtafsina penninsar, om ej en serde.es lycklig sluwp inträffat. Två af gossarpe, som varit med aftonen förut, vewl. Oskar Björkström och smedsiärhogea Carl Peter Östberg, jemte en gipsarbetare vid namn Per Eirik Söderman, hvilken senare de begge förstnämde uppsökt på morgorqsvisten för at göra sällskap och ta en bäsk, in!rädde helt oförmodadi på näringsstället. Björketröm som ej lärer väntat att träffa landsmäcnen der, syntes vid deras möte blifva ganska förskräckt, roduade och blesnade ömsom. Äfvenledes gjorde han försök att bakom ryggen smyga en penuingebant i händerna på Söderman, mena denue, som ej var med i hb-miigheten, ville J mottaga densamma. Polisbetjerinsen anställde derefter visitation å Björkström, som befanns innchafva någo: öfver 50 Rdr, bosiåends, besynnerligt nog, af aldeles samma slags sedlar, som Lars Olsson nyss förut beskvifvit, och instoppade ej blott i fickorne utan äfven till en del på ryggen mellan kladerna. Fölilen blef, att Björksiröm med:ogs till Polisen, der tan förkiarsdes skyldig att träda i håkie. Förbör var derefter sitt. Fredag anställd: vid Kämners-Rätten, hvarest gossarne, (ty de Seege bönderce hade redan hemrest och uppdragit sin talan åt en Polisgevaldiger) samtlisen förnekade, att hafva tillgripit penningarne från Lars Olsson. Äfven förekommer inzen anledning, utt någon annan än Bjök.tröm ensam haft kunskap derom. Denne åter bhede anfört till stt Örsvar: att pecningarne som vid visitationen hos horom anhållits, tillhörde henom och blitvit af bortom förtjente med biträde ef positivet, hrviiket han köpt på kredit af Lalicnarea Barsuglia för 200 Rdr rgås; act han sammanspart pecuingarne för ait göra ea afbkeralving på denna sumoa, hvilket äfven varlt Orssken deritill att han sökt lemna penningarne till Söderman, som är i tjenst hos Barsuslia, och i följd deraf lämpliisen kunnat tillställa dem åt sin busbonde; att Björiström vid böndernas isyn hynoiken rodnat eller bl ;knat, och att penuingarne icke anträffats hös honom fördelade i flera fickor eller nsioppade meilan kläderne, utaa lesat i en buadt förvar. de i bröstfickav. Emot hoaom förekom, uom åen besyannerliga Öfverenssiäramilsen emelfan de stulaa penningarse och dem Björkström invebaft, Bonden Per Anderssons intygavde 1 Polisen, att han igenkände flera sedlar, som förut innehafts af Lars Olsson, den om