pr, MM Ev SA MM Of GMT IT TGL
vin. Man åtföljdes sedermera till en annan krog,
hvarest musiken och trakterinzen fortsattes; och
förtroligheten gick härvid så långt att under det
den exa af gossarne spelade upp för gubbarne, tog
den andre sig en dans med flickan. Nu ville bön-
derne gå bem, men hittade ej mera ägen. Björk-
ström erbjöd sig att vara deras ledsagare, och å!-
följde dem äfven till deras tjvarter, under det Fleis-
cher bar hem positivet. Olyckligtvis var Stavdns
port stängd och på böndernes begäran att slippa in,
svarades dem inifrån, att de kunde tillbringa nat-
teu der de upp:hållit sig om dagen. - Uadertiden
hade Fleischer, jemte Björkströms bror och et par
andra gossar anlindt, för att uppsöka Björkström.
Fråsa uppstod, huru landsmannen skulle slippa
in.? Per Acdersson, som var reslig till vexten,
klängde öfver ett plank in på gården, dit Lars Ols-
son, som fj nådde så hö2t, med biträde af gossarne
jemväl inprsktiserades, hvarefter flickan af dem in-
släpptes genom porten. Sådan är åtminstone den
berattelse Lars Olsson afgifvit i Polisen. Men gos-
sarne uppsifva, att Pebr Andersson öppnat porten
för bias Lars Olsson och flickan. :
Sellskapet åtskilides. Gossarre besökte fnon en
gårg samma krog, hvarifrån de kommit m.d bönder-
ne; och Björkström, son der förut blifvit skyldig för
förtäring, betalte nu icke alenast denna skuld, utan
ytterligare några på stallet reqvirerade supar. Bönder-
na stule ga till ro, men nu gjordes en ledsam upp-
tickt. Lars Olsson saknade en tjock bundt med
penningar, innehållande omkring 37 Rdr res, hvil-
ken han haft förvarad i sip bröstficka. Misstankan
ait hafva stulit penuingarne, föll genas! på goss.rne,
med hvilka de om aftonen varit i sällskap För
att söka upplysniag om desse, ginzo begge bönder-
ne tidigt på morgonen tillhasa till den kroz, der de
sedvast lan: varit. D2 beklagade sig öf:er hvad som
händ:, Polisbetj nieg efterskickades, ech för desse
uppsaf Lars Olsson icke allenast beloppet af den
summa han förlo at, uten äfven en ganska omstäind-
lig beskriivi. g på sedlarnes beskaffenhet; men svårli-
gen lärer han hafva fåt se en skymtafsina pennin-
sar, om ej en serde.es lycklig sluwp inträffat. Två af
gossarpe, som varit med aftonen förut, vewl. Oskar
Björkström och smedsiärhogea Carl Peter Östberg,
jemte en gipsarbetare vid namn Per Eirik Söder-
man, hvilken senare de begge förstnämde uppsökt
på morgorqsvisten för at göra sällskap och
ta en bäsk, in!rädde helt oförmodadi på närings-
stället. Björketröm som ej lärer väntat att träffa
landsmäcnen der, syntes vid deras möte blifva gan-
ska förskräckt, roduade och blesnade ömsom. Äf-
venledes gjorde han försök att bakom ryggen smy-
ga en penuingebant i händerna på Söderman, mena
denue, som ej var med i hb-miigheten, ville J mot-
taga densamma. Polisbetjerinsen anställde deref-
ter visitation å Björkström, som befanns innchafva
någo: öfver 50 Rdr, bosiåends, besynnerligt nog, af
aldeles samma slags sedlar, som Lars Olsson nyss
förut beskvifvit, och instoppade ej blott i fickorne
utan äfven till en del på ryggen mellan kladerna.
Fölilen blef, att Björksiröm med:ogs till Polisen,
der tan förkiarsdes skyldig att träda i håkie.
Förbör var derefter sitt. Fredag anställd: vid
Kämners-Rätten, hvarest gossarne, (ty de Seege bön-
derce hade redan hemrest och uppdragit sin talan
åt en Polisgevaldiger) samtlisen förnekade, att haf-
va tillgripit penningarne från Lars Olsson. Äfven
förekommer inzen anledning, utt någon annan än
Bjök.tröm ensam haft kunskap derom. Denne
åter bhede anfört till stt Örsvar: att pecningarne
som vid visitationen hos horom anhållits, tillhörde
henom och blitvit af bortom förtjente med biträde
ef positivet, hrviiket han köpt på kredit af Lalic-
narea Barsuglia för 200 Rdr rgås; act han sam-
manspart pecuingarne för ait göra ea afbkeralving
på denna sumoa, hvilket äfven varlt Orssken deri-
till att han sökt lemna penningarne till Söderman,
som är i tjenst hos Barsuslia, och i följd deraf
lämpliisen kunnat tillställa dem åt sin busbonde;
att Björiström vid böndernas isyn hynoiken rodnat
eller bl ;knat, och att penuingarne icke anträffats
hös honom fördelade i flera fickor eller nsioppade
meilan kläderne, utaa lesat i en buadt förvar. de i
bröstfickav.
Emot hoaom förekom, uom åen besyannerliga
Öfverenssiäramilsen emelfan de stulaa penningarse
och dem Björkström invebaft, Bonden Per Anders-
sons intygavde 1 Polisen, att han igenkände flera
sedlar, som förut innehafts af Lars Olsson, den om-