Article Image
dymedelst tillskynda den Polste flyktingen något
obehag; men finna i Aftontidningen för i går ett
bref från Linköping, innehållande den underrättel-
sen, att den Svenska gästfriheten ej lävgre fått stå
honom öppen, utan att han blifvit beordrad att
lemna landet, allt åt:öljd af polishetjenter. Vi gö-
ra inga reflktioner, härvid, emedan man sannolikt
icke haft att västa sig något annat under närva-
rande förhböllanden, utan införa endast artikeln ur
Aftontidningen.
Utdrag af ett bref, dateradt Linköping, Febr. 1835.
En händelse, som här väckt en ganska obehaglig sensation,
får jag i korthet berätta, Den Polska Öfversten Du marski,
som du förmodligen hört omtalas i Stockholm, reste i med-
let af Dec. från Norge, der han tillika med 4 af sina olycks-
kamrater nära 2;ne år vistats, öfver Trondheim till Öster-
sund, med pass från Norge och de amplaste rekommenda-
tioner till fiere af Stockholms mest ansedda Köpmän. 1
Östersund fick han ytterligare pass till Stockholm, och reste
derifrån med en Löjtvant Bergin, som äfven ämnade sig
dit, Borgmästaren i Östersund, som ej fått några förhåll-
ningsordr:s i afseende på Polska flycktingar, inrapporterade
hans afresa till Utrikes-Ministern, då, genom Polismästarens
försorg, Polisbetjerter lära afsändts till Gefle och ()psaia,
för att inhibera hans resa till hufvudstaden. Händeilsevis
asserade han nämnde, städer utan hinde och ankom
iyckligt pi aftonen till Stockholm. Morgonen derpå besök-
te han åtskilliga ansedda Handelshus, till hvilka ban hade
rekommendation från de mest ansedda hus i Noarge, och
gick sedan, åtföljd af Bergin till Polisen. Herr Nehr man
lärer blifv t högeligen förvånad att se honom i Stockholm,
och ännu mer deröfver att han redan besökt ofvannämde
personer. Han sade emedlertid, att han skulle anmäla sa-
ken och sedan låta höra af sig. Mändags morgon (Fre-
dags afton kom han) blef han genom a:ne Polisbetjenter
uppka lad till Polismästaren då denne förkunnade honom
att han genast borde afresa från Stockholm, men fick tillstånd
att för öfvigt vistas hvar han ville i Sverige. Sox han är
hög Frimurare, lärer han äfven fått samma försäkran af
Exel. De la Gardie. Insjuknad, lemnades honom tillåtelse
att qvarblifva i Stockholm till hans hälsa t llät honom
fortsätta resan. Han valde Linköping till sin vistelseort
och begaf sig å väg med en ung Fransman som tolk. I
Pihlkrog upphanns han af en Polisbetjent, hvilken
fortsatte resan efter honom ända hit, likväl utan alt denne
annoncerade sig såsom sänd att följa honom. Nämde Polis-
betjent har sedan uppehållit sig här under hela tiden, Öf-
versten vistats här, som är 3 veckor, och lärer för enskild-
te personer erkänt, att han blifvit skickad för att observe-
ra konom. Öfversten har af alla blifvit omfattad med den
största välvilja, så väl i följd af sina olyckor, som hans
utmärkt intressanta och angenäma väsende. — Jag har
haft den lyckan att göra hans närmare bekantskap, och
har dageligen varit i hans sällskap, och vet sålunda, att han
ej gifvit den minsta anledning att ådraga sig den ringaste
misstanka. I gär moi gons ankom en kabinetskurir till
LandshöfdingeEmbetet med ordres, att Öfversten inom 24
timmar skuile lemna staden, och sedermera landet öfver
Helsingborg, åtföljd af polisbetjenten till gränsen. Lands-
höfdingen, som omfattat honom med största välvilja, är o-
lyckligtvis borta, hvarföre Lands-Sektern meddelade honom
orderne. Några dagar kommer han väl att qvardröja här i följd
af sjuklighet. För att skaffa honom nödiga medel till sin
resa, draga flera af hans vänner försorg om att samman-
skott göras åt honom, såväl här i staden som i Norrkö-
ping, men dessa blifva tyvärr troligen obetydliga. Hvad
jag derföre slutligen får bedja dig om är, att du vore god,
genom dina vänner, föranstältade en insamiing i Stock-
ho!m, som jag hoppas ej blir obetydlig, då jag är öfverty-
gad, att många finnas, som ej vilja, att den ende Polske
Frihetsbjelte, hvilken kommit hit, utan deltagande skall
lemna ett land, der han trott sig kunna finna lugn och ro
för sina återstående dagar.
Utdrag af ett annat bref, dat. Linköping (Febr. 1835.)
Ö:verste Dumarski afreste i Onsdags till Helsingborg of-
ver Jönköping och Christianstad. Nu mera finnes ej det
ringaste tvifvel på hans person. Han visade innan sin af-
rea för auktoriteterna härstädes så säkra dotumenter, att
ingen här som sett dem kan betyvilla deras riktighet, och
såiunda bar han endast varit utsatt för en polisförföljelse.
I Linköping insamlades på 2:ne dagar 400 Rår bko åt ho-
nom till respenningar; till Norrköping skrefs i dylikt af-
seende, men der hade ofördelaktiga ryckten, som blifvit
spridda at eu Kabineits-Kurir (f. d. Hyrkusk) bindrat ia-
samlingen. Sedan dessa ryckten blifvit vederlagde, hvar
om jag i dag fått bref, hoppas jag att en betydlig insara-
ling kommer att der göras och skrifver jag till Öfverste
Dumarsti, för att bedja honom uppgifva, till hvilket Han-
deishus man får addressera hvad som insazalas, Polisens
avledning att utsprida ofördelaktiga ryckten om honom,
var att han kallat sig Dumont, hvilket namn han haft i
Fransysk tjenst, och som lättare uttalas der än hans Pol-
ska,
Vi boppas icke ens behöfva uppmana den Svenska all-
xrmänheten att visa sitt deitagande för denne olycklige för-
följde Polack, hvars enskilta lefnadsbändelser jemväl äro
på det högsta interesauta för frihetens vänner. Bidragen
emottages och redov:sas af Aftontidningens Redaktion.
I sammanhang med en artikel i N:o 24 af den
indragna tidningen Aftorbladet 1 Stockhoim, hvari
yttrades en önskan om tillvägabringande af en så
NE RE 1 a oh An a
Thumbnail