Uddevalla. Marknadsafton den 5 dennes, kl. ro e. m.,
råkade en arbetskarl vid namn Lars Ho!st att i fyllan upp-
häfva kommunikationen mellan Staden och Wacbacken, me-
delst nedrifvand : af den lilla ruttna trädbrygga, som var lagd
från qvarnberget, öfver q7arnrännan, till den midti ström-
men befiatliga holme. Holst var en karl af medelmåttig
växt och vigt; och bryggan hade fler: år bortåt, ehuru svig-
tande, burit många hans ikar, tyngre än han, hvilka, lika
sälla som han, nattetid hemvandrat från staden; mev Holst
hade nux fallit på det orådet, att ridande passera densamma, och
detta var mer än hvad bryggan kunde tåla — hon brast
och ryttare och häst uedstörtade från några famnars höjd
i den inunder befintliga, i berget utsprängda fördjupning,
der en ögonblicklig skiljsmässa mellan själ och kropp blef
lönen för hans trottsighet, att cj åtlyda mjölnarnes råd,
hvilka rådde honom att bruka sira gamla inöfvade apost-
lahästar, som, ehuru stummelbenta de än för tillfället voro,
dock troligen skulle hafva bringat honom öfver i säkerhet.
Ett obetydligt sär öfver vänstra ögonbrynet samt en blå
och skrapad näsa var alit hvad som i ansigtet tillkännagaf
dödsorsaken; dock tär bröstet 1 fallet bufvit krossadt, eme-
dan blod strömmade ur munnen då han några minuter ef-
ter fsilet upptogs. Hästen stod, besynnerligt nog, aldeles
oskadd på siva fyra fötter 1 gropen, och blef följaude mor-
gonen wed tillbjelp af block upphissad
Mäåtte detta. ett bland de mångfaldiga exempel på drinc-
kares bedröfliga ändalyckt, hafva en helsosam verkan på
dem, sor: ännu ragla fram genom lifvet.
— Marknaden härstädes den 6 och 7 dennes var föga be-
sökt både af köpare och säljare; men så mycket mer an-
märkniugsvärd var den, i acsecnde till timade ohyggliga
händelser. Bokbindaren Sjögren från Skara, som bevistat
marknaden, anträdde Lördagen den 7 dennes kl. omkring
5 eftermiddag -n hemresan? hunnen eniast några hunadrade
alnar utom Ös ertull till det så kallade Krappet, omringa-
des han tillika med sin forbonde J-hannes HSvensson från
Stenums församling nära Skara, af 3:ne karlar, hvilka tro-
ligen, tagande drängen för Herrn, täflade om, att med sina
piskskaft tilldela forbonden hugg och slag i hufvudet, under
tillrop, alt haa skulle betala hvad ban var skyldig. (bäde
Sjögrea och bonden voro gående jemte vagnen, hvilken
körde-: af den sednare) Detta gaf Sjögren anledning att, ho-
nom till föga heder, rädda sig med flyckten, och lemna
borden i sticket. Sjögren försökt: väl i åtskilliga vid vä-
gen belägna bus, på något sfstånd från stället, att erhålla
hjelp, men bade det missödet att ej träffa andra än q-infolk
hersma, hvilka ej ens ville sätta tro till haus berättelse,
Sedan bonden biifvit till den grad mörbultad, att Lan sans-
löst nedfallit på landsvägen, afskuro räfrarne tågen hvar-
med en koffert var fastsurrad oca buro densamma uppi
ett närbeläget berg, hvarest den blef uppbruten och under-
sökt; men då de funnit dess innehåll endast bestå af böcker,
utspriddes dessa kring platsen och qvarlemnades; endast nägra
småsaker fumnes, som de anså:o mödan värdt att behålla.
Från bonden hade de dessutom röfvat 14 Riksdaler Riks-
gälds, som befunnos i ett kring lifvet spändt läderbälte,
hvilket afskars och mergonen derpå igenfanns på samma
ställe som kofferten. Vid den rausakninvg, som i Måndags
derom förevar vid Rådhusrätten med för stråtröfveriet häk-
tade och misstänkte Hästbytaren Carl Magnus Jeansson, och
dess fästeqvinna, Zigenerskan Hultgren, född Kos från
Amäl, samt Zigenare-ynglingen Holw från Eds Pastorat å
Dahisland, förekom, utom ett ordentiigt ojäfvadt vittne :;ot
den förstnämnde, så biudande omständigheter mot houaom och
de öfrige, att all anledning är att förmoda, det de komma
att åt saken fällas, synnerligast Jeansson. Den mindre rå-
dighet, som Bokbindaren Sjögren i tillfället ådagalade, kan
till någon del ursäktas af den alteration, hvaraf han vid
det hastiga och opåtänkta anfallet, öfverväldigades; men den
feghet eller liknöjdhet, som en efter allt utse.nde stark och
handfast dräng, hemma här i staden, ådagalade, lär knap-
ast kunna ursäktas. Han passerade förbi stället då bonden
redan ned:gnat på landsvägen och ännu undfick siag af röfrar-
nes piskor, utan att göra minsta försök att personligen försyara
den olycklige, elier ens att i stadsporten eller annorstädes an-
mäla händelsen. Då detta nöt i menniskohamn visserligen ej
kan såras genom attehärmedelst offentligen brännmärkas, och
lagens arm cj lär kunna räcka honom, efter hans förhållan-
de af domstolen lemnades utan anmärkning, så rekommende-
ra vi hon m härmedelst hos hans husbonde tiil en efter-
trycklig och välförtjerdt husaga. Bonden hade enligt Lä-
kare betyg, 7stycken större och mindre bål uti hufvudet,
af hvilka större delen genocmträngt hufvudets yttre betäck-
ning, samt utem åtskilliga blånader 1 ansigtet, ena ögat
ganska illa tilltygat, samt öfra läppen kiufven ända upp
till näsan.
— Dagen före denna ohyggliga tilldragelse, blefvo ka-
kelungsmakarelärlingen Hjoberg och skräddarlirlingen Fo-
gelberg, på gatan öfverfalina och med knifstyng på flera
sersk.lta delar af kroppen blesserade af okända personer;
den förre enligt egen uppgift, endast för det haa besvarat
en flickas belsning, som var i våldsverkarens sällskap; den
senare, för det han stannade och åskådade uppträdet,
(Uddevalla veckobl.)
rea
mm RR a.
— 2 x1 2 ——————— — — — — ———— ——— RAR EEE