ai bDBibeln, ior alla trämmande förklaringar; han borde läsa och söka sjelf förklara den. Så hade han äfsen gjort med grundlagarne, Ian han ej läst några förklaringar deröfrer, utan sjelf sökt efter bästa förstånd och samvete att tolka dem. Hr STREHLENERT ansåg Konstitutions-Utskottets ifrågavarande beslut vara grundiags-enligt och begärde proposition på bifali. Hr BAÅTH, hade med uppmärksamhet följt Hr Cederschölds olika meniogar. Talaren gillade att man sjelf läste och begrundade, och hade äfven försökt detta med Grundlagarne; men hade der funnit så mycken villridighet, att ej säga motsägelse att han siennat i ovissbet om rätta meningen, hvarföre han trott sig böra pröfva äfven andras åsigter, hvilka kundeega en högre förmåga. Dennva varsamhet hade han ansett nödig och nyttig, ty äfven med det största sjelfförtroende kas man misstaga sig.— Då Hr Cedeischöld motsagt sig sjelf måste endera mecirgen vara origtig, och talaren kunde ej uteslutarde påstå att den sisia vore den rätta, Han trodde snarare att den första vore det, bvarföre han yrkade bifall till memorialet. Häruti instämde Br LEFFLER. Hr EKERMAN trodde R. S. ej ega rätt att afsia ett förslag ifrån KonstitutionsUtskottet vid den Riksdag detsanma blifvit afgifvit, Hr BELSINGIUS, åberopade en af Hr Prosten Hallström, vid ett annat Konstitutions-Utskottets memorial, afgifven reservation, som visar möjligheten af ett sådant afslag. Om grundlagsstiftaren skulJe menat ait sådant ej fick ega rum, så frågade talaren hvad följden skulle blifva. Riksdagen är änpu ej slut. Talaren framställde såsom exempel att Konstitutions-Utskottet kunde inkomma med ett förslag, om indragning af R. och Adelns representationsrätt, så att något Riddarhus ej mera skulle existera. Hr H. frågade först, om det ej vore möjligt att ett sådant förslag kunde inkomma och sedan, om det kunde vara grundlagsstiftarens mening att ålägga R. cch Adeln att låta detta förslag hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag. Talaren hade här uppgifvit eft Stånd, det stode hvar och en fritt att genomgå de öfriga. Att ett projekt till Borgare-Ståndets uteslutande från representationen stul:e vinna anhängare betviflade talaren ej i anseende till den opinion åtskilliga hysa om detta stånd. Hr Helsingius talade derefter om den stora makt Konst.Utskottet dels verkligen egde, dels sökt tillvälla sig, samt den inkonsequens Utskottet begått i det:a memorial, jemnfördt med memorialet N:o 50, samt slutade med sin förut gjorde anhillan det Swåndet måtte förklara sig vidblifva sitt förut i ämnet fatiade beslut, samt derom underrätta Utskottet, hvarvid talaren äskade det tillägg till förklaringen att Utskottet borde ställa sig beslutet till ef:errättelse. Med Hr HELSINGIUS hördes ganska många förena sig. Ar EGNELL ville ej försöka att vederlägga Hr Helsingii uppgifoa exempel; ty ett Utskott som skulle kunna framkomma med ett dylikt förslag vore ej tänkbart att organisera. fr RUBIN instfmde med Hr EGNELL. Hr EKERMAN hade alltid, vid tolkande af grundlagen haft 383 S. Regerings Formen i minnet. Talaren kunde ej ogilla memorialet. Han förenade sig med Hr Egcell, och trodde dessutom att om Utskottet begått en inkonseqvens, så borde sådant ej föranleda Ståndet till någon grundlagsvidrig åtgård. Den af Hr Helsiagius vidrörda reservation af Prosten Hallström, hörde ej till detta memorial; talaren uppsköt derföre sitt yttrande derom, tilldess det memorial, hvartill reservationen höser, förekomme till Ståndets pröfning. Hr HESSLE trodde aw om ett grundlagsändrivgsförslag skulle kunna blifva föremål för efterkommande Ständers definitiva afgörande, borde det vara gilladt af föregående Stärder. Talaren hemställde huruvida det förslag kunde anses af Ständerna gilladt, hvilket tvenre Stånd iörklarat sig icke kunna gilla. Hr Hessle förenade sig med Hr Helsingius, Ståndet antog utan votering såsom sin gemensamma tanka, att Ståndet förblifver vid sitt förut i ämcet fattade beslut, hvilket skulle Utskotitet till efter: ättelse meddelas. Bonde-Ståndets diskussion i Hypotheks-Lånefrågan den 2 Februari. (Forts. från den indragna tidningen Aftonbladet i Stockholm N:o 33)