ai bDBibeln, ior alla trämmande förklaringar; han
borde läsa och söka sjelf förklara den. Så hade
han äfsen gjort med grundlagarne, Ian han ej läst
några förklaringar deröfrer, utan sjelf sökt efter
bästa förstånd och samvete att tolka dem.
Hr STREHLENERT ansåg Konstitutions-Utskot-
tets ifrågavarande beslut vara grundiags-enligt och
begärde proposition på bifali.
Hr BAÅTH, hade med uppmärksamhet följt Hr
Cederschölds olika meniogar. Talaren gillade att
man sjelf läste och begrundade, och hade äfven
försökt detta med Grundlagarne; men hade der fun-
nit så mycken villridighet, att ej säga motsägelse
att han siennat i ovissbet om rätta meningen, hvar-
före han trott sig böra pröfva äfven andras åsigter,
hvilka kundeega en högre förmåga. Dennva var-
samhet hade han ansett nödig och nyttig, ty äf-
ven med det största sjelfförtroende kas man miss-
taga sig.— Då Hr Cedeischöld motsagt sig sjelf
måste endera mecirgen vara origtig, och talaren
kunde ej uteslutarde påstå att den sisia vore den
rätta, Han trodde snarare att den första vore det,
bvarföre han yrkade bifall till memorialet.
Häruti instämde Br LEFFLER.
Hr EKERMAN trodde R. S. ej ega rätt att af-
sia ett förslag ifrån Konstitutions- Utskottet vid
den Riksdag detsan- ma blifvit afgifvit,
Hr BELSINGIUS, åberopade en af Hr Prosten
Hallström, vid ett annat Konstitutions-Utskottets
memorial, afgifven reservation, som visar möjlighe-
ten af ett sådant afslag. Om grundlagsstiftaren skul-
Je menat ait sådant ej fick ega rum, så frågade ta-
laren hvad följden skulle blifva. Riksdagen är än-
pu ej slut. Talaren framställde såsom exempel att
Konstitutions-Utskottet kunde inkomma med ett för-
slag, om indragning af R. och Adelns representa-
tionsrätt, så att något Riddarhus ej mera skulle
existera. Hr H. frågade först, om det ej vore möj-
ligt att ett sådant förslag kunde inkomma och se-
dan, om det kunde vara grundlagsstiftarens mening
att ålägga R. cch Adeln att låta detta förslag hvila
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Talaren hade här uppgifvit eft Stånd, det stode
hvar och en fritt att genomgå de öfriga. Att ett
projekt till Borgare-Ståndets uteslutande från repre-
sentationen stul:e vinna anhängare betviflade tala-
ren ej i anseende till den opinion åtskilliga hysa
om detta stånd. Hr Helsingius talade deref-
ter om den stora makt Konst.- Utskottet dels verk-
ligen egde, dels sökt tillvälla sig, samt den inkonse-
quens Utskottet begått i det:a memorial, jemnfördt
med memorialet N:o 50, samt slutade med sin för-
ut gjorde anhillan det Swåndet måtte förklara sig
vidblifva sitt förut i ämnet fatiade beslut, samt
derom underrätta Utskottet, hvarvid talaren äskade
det tillägg till förklaringen att Utskottet borde stäl-
la sig beslutet till ef:errättelse.
Med Hr HELSINGIUS hördes ganska många för-
ena sig.
Ar EGNELL ville ej försöka att vederlägga Hr
Helsingii uppgifoa exempel; ty ett Utskott som skul-
le kunna framkomma med ett dylikt förslag vore
ej tänkbart att organisera.
fr RUBIN instfmde med Hr EGNELL.
Hr EKERMAN hade alltid, vid tolkande af
grundlagen haft 383 S. Regerings Formen i minnet.
Talaren kunde ej ogilla memorialet. Han förenade
sig med Hr Egcell, och trodde dessutom att om
Utskottet begått en inkonseqvens, så borde sådant
ej föranleda Ståndet till någon grundlagsvidrig åt-
gård. Den af Hr Helsiagius vidrörda reservation
af Prosten Hallström, hörde ej till detta memorial;
talaren uppsköt derföre sitt yttrande derom, tilldess
det memorial, hvartill reservationen höser, före-
komme till Ståndets pröfning.
Hr HESSLE trodde aw om ett grundlagsän-
drivgsförslag skulle kunna blifva föremål för efter-
kommande Ständers definitiva afgörande, borde det
vara gilladt af föregående Stärder. Talaren hem-
ställde huruvida det förslag kunde anses af Stän-
derna gilladt, hvilket tvenre Stånd iörklarat sig
icke kunna gilla. Hr Hessle förenade sig med Hr
Helsingius,
Ståndet antog utan votering såsom sin gemen-
samma tanka, att Ståndet förblifver vid sitt förut
i ämcet fattade beslut, hvilket skulle Utskotitet till
efter: ättelse meddelas.
Bonde-Ståndets diskussion i Hypotheks-Lånefrågan
den 2 Februari.
(Forts. från den indragna tidningen Aftonbladet
i Stockholm N:o 33)