Article Image
ena delen, men afsloge den andra, som likväl utgjort ett vilkor för Utskottets framstäilning af båda. Så ville man nu äfven härutinnan förfara. ) Man hade talat om det Indragningsmakten i olaglig form tillkommit, och ville derföre äfven genom en revolution afskaffa den. Men på samma sätt kunde man också vilja afskaffa hela grundlagen, emedan den tillkommit genom en revolution. Om man nu ville besluta något annat än hvad Utskottet föreslagit, så skulle man sönderbryta grundlagen, Talaren fann derföre intet annat att göra än att lägga Betänkandet till handlingarne. Hr STRÅLE kom till enahanda resultat som den föregående talaren, men på annan väg. Efter en vidlyftig digression, börjad med förklaringen öfver ordet: ordalydelsen, visade talaren att Utskottet bordt handla annorlunda; men efter den åtgärd det nu vidtagit, visste Hr S. intet annat att göra, än att låta hela saken förfalla. Hr DALMAN trodde icke, att Ständerna kunde kallas ofördragsamma emot Koustitutions-U:skottet, utan att man snarare kunde beskylla dem för alltför mycken tålighet. Besynnerligt var, att Hr Hartmansdorff i fråga om Indragningsmaktens behöflighet, motsades af den Konungens rådgifvare, som hade utöfningen af denna makt sig uppdragen. Men han motsade äfven sig sjelf, och hans nu fällda yttrande stod i strid mot ett, som han haft för några veckor sedan, och hvari han sökt visa orimligheten af att sammanblanda heterogera ämnen i styrelsegrenarne. Friherre SPRENGTPORTEN ogillade Utskottets förfarande, som han benämde en usurpation, och ansåg för bäst, att välja eit särskilt Utskott, hvartill niksdagsordningens 36 4 3 mom. berättigade Rikets Ständer. Friherre CEDERSTRÖM försvarade, som man lätt kan tänka, Utskottets åtgärd, hvilken Friherren ansåg stödja sig på grundlagarne. Grefve FERSEN trodde icke, att något nytt Konstitutions-Utskott kunde väljas. Ett sådant skulle i det fallet kallas det särskilta KonstitutionsUtskottet, och borde väl då subordinera under det nu varande, som måste kallas det ordinarie. Utskottet hade i detta fall åsidosatt sin pligt, och Betänkandet innehöll ingenting, som kunde bifallas. I detta sakernas skick fann Grefven ej annat att göra än att lägga det till handlingarne, och hoppades att under Riksdagens lopp något nytt förslag i ämnet kunde inkomma. På Ar Dalmans begäran upplästes det inkomna Protokolls-Utdraget fiån Borde-Ståndet, hvilket beslutit att Indragningsmakten skulle upphöra, men Juryn qvarstå, i hvilket beslut de öiriga Stånden inbjödos att deltaga. Detta beslut, äfvensom Hr Troils förslag begärdes af Friherre Boije på bordet. I anledning bäraf yttrade Hr v. Troil att han i detta plenum förut icke hört af Friherren någonting nytt, ty det vore ganska vanligt att Friberren ropade på revolution, revolution, revolution, så snart fråga var att Ständerna skulle begagna sin grundlagsenliga rätt. Na hade han likväl fått höra något, som ägde nyhetens förtjenst, ty Friherren ville, att man först skulle afgöra hufvudfrågan, och sedan företaga formfrågan. . På framställd proposition af Hr Landtmarskalken om bifall till Hr v. Troils förslag, svarades med blandade ja och nej, hvarvid Br Landtmarskalken trodde sig höra att ja var det rådande; men som voterivg Begärdes af Frih. Boye och Hr Hartmansdorff, företogs densamma, då Hr von Troils förslag, hvilket i sjelfva verket var detsamma som Bonde-S.åndets beslut, antogs till japroposition, och betänkandets läggande till handlingarne, d. v. s., hela frågavs förfallande, till nejproposition. Voterisgen utföll med 69 ja mot 54 nej. Ått antalet af voterande icke var större i en så visgtig fråga, äfvensom att saken fick denna utgång, hvaröfver en del ledamöter voro temligen förvånade, torde hafva här) Det sofistiska i detta argument faller genast i ögonen. Öm Ständerna på detta sätt skulle ensidigt vilja åtkomma en större makt, så finnes ju onungens veto! Dessutom har aldrig någon nekat Utskottet att, utgående ifrån den åsigten att Juryn behöfde afskaffas, föreslå båda lagställena till upphäfvande; det är endast Utskottets tyvärr hittills alltför väl lyckade tilltag, att genom det orimliga hopsmidandet ef tvenne skilda saker till ett vi12 föra SsSje tll Harmer FC 0 Asha

14 februari 1835, sida 2

Thumbnail