slant IF ERT LU ILLv SUL ARP MAA VERE OL LJRUVE ND sjelfva verket kan eller bör finnas någon annan statsin;omst än statsmedel eller bevilloing. Om, såsom jag förmodar, svaret, i fall det meddelats, måste blifva nekande, följer ju deraf ovilkorligt, att den beskattning, som under namn af konvoy-afgift hittills utgått, och hädanefter kan komma att utgöras, icke kan anses be o på någon önskan utan beslut af Stände: ne, så vida deras rätt att sig sjelfva beskatta i följd af 57 S. R. F. ännu skall vara gällsnde; 2:0 att Höglofl. Stats-Utskottet icke närmare undersökt och utredt, hutuvida de be:änklige anmärkningar, Utskotte? uprställt, hafvasitt ursprung från sjolfva dispositionen eller förvaltningen af en så betydlig stafs-intrad, som konvey-afsiften hittills utgjort. och 3:o att då Utskottet föreslagit berörde afgifts fortfarande med 10 procent af allimport-tull, derigenom utan tvifvel en förhöjo:ng, i stället för nedsittoinvg uppkommer, envär afgiften förut väl i vissa fall utgjort 15, men i de fleste endast 5 procent. — Hvad nu angår Utskottets uti betänkandet N:o 404 framställde förslag att Rikets Siänder, utom den Kongl. Maj:t i allmänhet medgifna dispositionsrätt af öfverskotten å afgiften till handelsoch sjöfarts-fonden, serskildt till Kongl. Maj:t i underd. öfverlemna ait å dessa öfverskoit anvisa medel för befrämjandet af Trollhätte kanals och slussverks bringande till lika dimensioner med Götha kanal, så vida Kongl. Maj:t, efter ofvannämnde vederbörandes hörande och efter verkställd pröfning och godkännande af plan och kostnadsförslag för arbetets utförande, finner ett sådant bidrag från statens sida erforderligt, Poch kunna meddelas, utan att lägga hinder i väoen för andra för handelns och sjöfartens betryggande oundgängeligen nödige åtgärder, kan jag icke deruti deltaga, såsom ledande till ett alldeles motsatt mål, än det, hvartill jag i afseende på konvoy-afgiften syftat, eller att inskränka den till sin primitiva och uteslutande bestämmelse, som är att beskydda svenska handeln på medelhafvet; och yrkar jag på denna grund afslag på betänkandet, så vidt det innefattar nyss åberopade tillstyrkande, utan att derigenom på något sätt bestrida nyttan af Trollhätte kanal och slussverks utvidgande; men följande den grundsatts, att hvad som till ett bestämdt ändamål är anslaget, icke bör derifrån ryckas, och att det efter min tanka saknar rättsgrund att ålägga den,som drifver handel på utrikes ort och derföre behöfver skydd, att lemna bidrag äfven till befrämjande af vattenkommunikationer inom landet, hvartill medel på andra vägar böra sökas, eller också helt och hållet uteblifva. Hr; EKERMAN bestred ej nyttan af Trolhätte kanals ombyggnad, ej heller rigtigheten af de öfrer omkostnaderne dertill uppgjorde kalkyler, ehuru erfarenheten ej sällan visat misskalkyler till flere millioners belopp. Det vore dock orätt att taga medlen härtill ifrån Konvoykassan. RB. St. hafva visat handelsstäderna völsilja, då BR. St. beslöto att öfverskotten af Konvoymedlen skulle användas till han delns upphjelpande. Denna välvilja skulle nu försvinna, om RB. St. gillade detta betänkande. Dessutom f:uktade talaren, jemte det han instämde i sista delen af Hr Hallings yttrande, att några tillgångar ej stode att få ifrån konvoykassan, sedan Göta kanal derifrån vetat skaffa sig ett lån af 60,000 Rdr Hr E. yrkade återremiss. Hr RYDIN yrkade likaledes återremiss. Hr GRAPENGIESER talade emot betänkandet och yrkade afslag. Hre HOLM, SANTESSON, WIJK, CEDERBORG, BÅÅTH, LEFFLER m. fl. talade för bifall till betänkandet. Genom Trollhätte kanals bringande till lika dimensioner med Göta kznal skulle just Svenska handeln på det kraftigaste upphjelpas, och således det med öfverskotten af Konvoymedlen åsyftade ändamål vinnas. Fördelarne voro nemligen en ökad trafik på kanalen, deraf uppkommen besparing af den Sundska tull, Sverige vid Helsingör erlägger, samt en ökad inkomst af en lifligare transitotrafik genom denna kanal, som då skulle mera begagnas af de mellan Ryska hamnar och England samt sydvestra Europa gående fartyg. Förrän en sådan ombyggnad sker, kan aldrig Götha kanal gifva hälften af den vinst, man deraf borde beräkna och Hr Santesson trodde till och med att den tid skulle komma, då man skulle finna sin vinst vid att äfven utvidga Götha kanals dimensioner. Genom votering bifölls Betänkandet.