Å
da, lika med Utskottet, kan hysa dylikxa farhågor, helst
jag icke är öfvertygad derom, att dessa vådor, i
en a Rikets öfriga Stider, bättre än i Hufvudsta-
den skulle kunna förebyggas, om man lyckades att
utså frön till det onda. Ej heller visar d:t sig ör
mig klart, att större lugn, enhet och sammanhang
i ärendernes behandling, geaom Riksdags förläggan
de till landsort, vinnas, ty främmande mfytelser
kunna der äfven lika så lätt, som i Hufvudstaden,
inverka på besluten, om man antager, att sådane få
göra sig gällande, ett motiv, som jag hade önskat
Utskottet icke andragit.
Dessutom har jag, såsom synnverligaste skälet,
hvarföre jag vågar föresli bibeh :llandet af de gam-
la SS., velat fästa Högtärade Ståndets uppmärks:m-
het på den vigtliga omständighet, att en Riksdags
hållande å annan ort än i hufvudstaden skulle öka
Riksdagsomkostnaderna, enär man måste antaga
som gifvet, att den knappa tillgång på sa:nlingsvum
för så väl R. Ständers plena, som för deras Utskott,
utomordentligt skulle uppdrifva hyrorna, oberäknad:
kostraderne vid lokalernas iordningsättande och tor-
de hända äfven nybyggande, samt hyror för rum åt
Konungen och hans hof, så ait tvertom desse stego
vida högre i en landsort, än hvad nu är fallet ihuf-
vudstaden, der nu mera allt är i full ordning för
ändamålet, — och dessutom osätert vore, huruvida
ändock en passande och för behofvet fullt tjenlig
local kunde för tillfället förefinnas. När dertill kom-
mer, att tjenstemanna-personalen i en landsort är
nog inskränkt för Ståndens och Utskottens Cancel-
her, hvilka, så vidt skicklighet och drift, såsom ett
oeftergifligt vilkor för Rikdags-förhandlingarnes be-
böriga gåvg, skulle kunna påräknas, ingalunda kunde
fyllas, utan anlitande af tjenstemäns i hufvud-
staden arbets-förmåga, hvilkas kostnader för re-
sorna till och ifrån samlingsorten, äfvensom trans-
port af alia nödiga handligar m, m., åter komma
att ytterligare diabba Staten, och som någon vä
sendtlig nytta, i min tanke, i allmänhet icke vun-
nes genom de af Utskottet föreslagne förändringar-
ne, så föranlåtes jag, ur dessa med flere skäl, som
voro för vidlöftga att upprepa, afstyrka desamma,
och yrkar fördenskull bibehållande af de gamla
paragrafernve oförändrade.
Hr EGNELL hade inom Utskottet e; delat den
tanka som gjort sig gällande i denna fråga, som
leder sitt ursprung ifrån en af Riksdagsfull-
mäktigen Jan Bengtsson väckt motion. Om en så-
dan förändring, som Utskottet töreslagit, vore nyt-
tig och af benofvet påkallad, tviflade ej talaren,
att ju ifrån Regeringens sida fråga härom skulle
blifvit väckt. Herr E. instämde i hutvudsaken med
Or Holm, omen om någon förändring i 4.4.
borde ske, trodde Hr E. det vara rättats att stadga,
det Riksdag skall hållas i Stockholm, så vida ej dess
utsättande å annan ort vore ounagängligen nödvän-
digt.
Herr STRELENERT hade af sjukdom varit hin-
drad att öfvervara denna fråga inom Utskottet, men
förklarade, att om han då varit närvarande, så ha-
de han tillhört minoriteten. Han gillade till aila
delar Herr Ekermans avförande, hvaruti han instäm-
de, och önskade att Ståndet måtte antaga såsom
dess gemensamma tanka, hvad Herr Eherman fö-
reslagit.
Herr LEFFLER medgaf, att Stockholm hade i
detta afseende många fördelar framför de öfrige
Städerna; men trodde att Stockholm äfven hade
mycket emot sig. Här vore för mycket förströel-
ser, hvilka talaren trodde vålla, att i synnerhet vid
Riksdagarnes början allt för litet arbetas. På enan-
nan ort blef tiden troligen bättre iakttagen, hvilket vo-
re en stor vinst. I afseende på hvad Herr Ekerman yt-
trat om den farsot, hvaraf flere orter i Riket varit hem-
sökte, förklarade Herr Lefiler, att om densamrna kom-
mit lika oväntadt till hufvudstaden, sem till Göthe-
borg, bade dess härjningar äfven hår blifvit rysligare.
Hr Ekerman har talat om de olyckliga beslut, som blif-
vit fattade vid riksdagar å gndra orter, ansåg Ta-
laren ej böra skyllas på orten utan på representa-
tionen. Äfven i Stockholm hafva olyckhga beslut
blifvit fattade, och Talaren erinrade om 1818 års
beslut. Hr Lanpgenbergs fruktan för brist på kansli-
hetjening ansåg äfven Talaren öfverflödig , ty vid
denna riksdag hafva många kommithi: från lands-
orterne för att söka engagement vid karcslierne. Det
vore således ej att befara, att icke sökande skulle
infinna sig på hvilken ort riksdag skulle hållas.
Hr L. eillade memorialet.
fr WEDBERG gillade äfven förslaget. fan in.