märknivgar vi gjort 1 alseende på frågan Huruvida
Lag- Utskottets af 3 Stånd bifallna förslag till för-
ändrad lag ang:de Majestätsbrott kan blifva sank-
tione:ad af Konungen, följande artikel, hvilken i
avseende till dess korrthet, bär in exlenso intages.
Aftonbladet för Måndagen d. 12 Januari innehåller en
artikel, 1 anledning af den uti Stats-Tidningen några da-
gar förut meddelad- uppgift om Bonde-Ständets beslut rö-
rande förändring af 5 Kap. 1 9. Missgernings-balken. I
sacda artikel märk s en tydning och ett sätt, att af tyd-
ningen draga slutföljder, sem möjligtvis kunde påkalla ett
svar, afvikande från den lugna ton, hvilken Stats-Tidnin-
gens redaktion, af både pligt och egen böjelse, bör iaktta-
ga. För att ej dertill varda inledd, må enda-t korteligen
anmärkas: 1) att Stats-Tidningens inrikes uaderrät-
teiser, bland hvilka förenämda uppgift finnes intagen,
enligt uttryckligt tillkännagifvande i prospektus, höra till
tidningens icke officiella del; 2) att redaktionen, en-
dast såsom egen reflexion, ansett utgången i allmänhet le-
dande till öfveren sstämmelse med Kongi. Maj:ts af-
sigter, hvarföre hon ock sagt den vara a gjord — icke i,
oven till öfverensstämmelse af dessa, hvilket hon ock
med så mycket mera skäl trott sig kunna yttra, som, hvad
Lag- Utskottets tillägg beträffar, detsamma, enligt Kongl.
Maj:ts uti Dess nådiga proposition klart tillkänna-
gifna afsigt, naturligtvis kommer att, efter redaktio-
nens tanka, utan all slags tillämpning, i la-
gen qvarstå.
Lemnande å sido den dråpliga skillnad emellan
uttrycken i öfverensstämmelse och till öfver-
ensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga afsigter,
bakom hvilken Statstidningens Redaktion här för-
skansat sig, i bopp att sålunda icke träffas af an-
märknicgen, vilje vi endast fästa oss vid de sista
raderna, alt Lagutskot!ets tillägg, enligt Kongl.
Meaj:ts klart tillkännsgifna afsigt, naturligtvis kom-
mer att, efter Redaktionens tanka, utan all slags
tillämpning, i lsgen qvarstå. Vi bedja med anled-
ning häref Statstidningen, att lemna oss upplysning,
om det icte ör någou möjlighet, att 1å ett rent svar
på följande frågor:
Är det verkiigen Statstidningens mening att insi-
nuera, att Kongl. Maj:ts afsigt icke var att få döds-
straffet afstaffadt, ehuru obenägenheten för detta
straff tydligen framstilldes såsom hufvudmotivet till
den Kungliga Propositionen?
Om Kongl. Maj:ts Nådiga afsigt var hvad propo-
sitionen innehöll, att få dödsstraffet afskaffadt, bu
ru kan då ett lagförslag, hvari detta straff blifvit
bibehållet, sägas vara antagit, vare sig i elter till
cfverensstämmelse med denna nådiga afsigt? Kao
man icke få lo, att få denna fråga direkt och u-
tan omsvep besvarad, innan saken kommer att före:
dragas hos Konungen?
Om genom lagens sanktionerande dödsstraffet skul-
1e bibehållas, huru kan Statstidningen våga påstå,
att det kommer att qvarstå 1 lagen utan allt slags
tillämpning? Om en domstol efter denna lag dö-
mer någen till döden — och att detta ganska väl
kan hända, bevises bäst deraf, att flere Ledamöter
i Lag-Utskottet, som ansett dödsstraffet böra bibe-
hållas, sjelfve äro domare, och att det varit en
orimlighet af dem att bibehålla detta straff, ifall
de icke ansett händelser kunna inträffa, då det jem-
val borde tillämpas — om säga vi, en domstol ef-
ter denna lag dömer en person till döden, för la-
steliga yttranden om Konungen, men denne per-
son vägrar att emottaga Konungens nåd, har icke
då, genom lagförslagets antagande, just det fall
till punkt och pricka inträffat, hvars undvikande
Konungen sjelf framställt såsom hufvudandamålet
med den nådiga propositionen? Huru qvarstår då
dödsstraffet utan allt slags tillämpning? Kan man
icke få lof att erhålla ett oförställdt svar härpå
ifrån Statstidningens redaktion?
Vi taga oss friheten återföra i våra läsares min-
ne, att Redaktion af detta blad alldrig tillhört
dem, sem pläderat för dödsstraffets bibehållan-
de, och att bladets Utgifvare på liddarhuset
yttrat sig mot den Kongl. Propositionen, egent-
ligen derföre att all klassifization deri saknades å
de olika slags förbrytelser, hvartill lastliga yitran-
den, såväl om Moajestätet som met enskilde, måste
kunna hänföras ef:er deras oitka beskaff nbet, samt
att uttryck af lärtsinnighet Aunna fällas om Ko-
nunoger, hvilka likväl äro så htet skadliga eller
skymfande, att redan två års fängelse vore ctt allt-
för strängt streff derför; och vi hafva derföre så
mycket mera skäl att nu förundra oss öfver det o-
Jika språk, som pu föres af Siatstidningen emot den K.
Propositionens intebåll. Vi upprepa2, ait hufvud-
saken, som här måste anmärkas, och hvaröfver
StatsTidningen pu måste yttra sig, om den ej vill
anses fiska I erumliet vatten, är, att när en pro-
nosition som föreslår dödsstraffets afskaffande. och ;