hura Riddarhusets högaktad: Silfverstolpe och hans
vänner år 1912 kunde låta öfvertala sig att med
resignation medgilva indragningsmaktens grundlags-
vidriga införand; i bredd med historien om ju-
steringarna vid Riksvätten 19138, och med de omta-
lade skälen till Boude-Ståndets namnkunniga vo-
tering och reservation 1829. Alit detta kan dåder-
jemte komma alt utgifvas såsom ett sidostycke till
Jeremias Bepthams taktik med rådslående natio-
nalförsamlirgar. Allt hvad vi ru kunna nämna,
är att det berättas, att glädjen på ett visst håll i
går eftermiddegs skall varit lika utomorden:ilig, som
spänningen förut varit stark. Detta är också icke
att undra på, och vi äre öfvertygade, att man för
denna seger för ett ögonblick gerna glömt både ut-
gången af Sjuttiotvåan och förstärkta Stats-Utskot-
tets voterlogar.
En sak återstår nu blott att erfara frön vår Re-
gerisg: sida. Våra läsare känna, att dödsstraffets
afskaffande utgjorde hufvudsaken i den Kungliga
Propositionen, som helt och hållet var motiverad
från Kgl. Maj:ts obenägenhet för bibehåliandet af
detta straff, såsom ogilladt af Konungens milda
tänkesätt. — Lag-Utskottet har emellertid under
yttrande, att det icke kunde tilltyrka bifall til
den Kongliga Propositionen, bibehållit dödsstraf-
fet, och endast pifvit åtskillgt annat på köpet;
och detta förslag har gått fram med 9 rösters
pluralitet i Bonde-Ståndet, genom den besynnerliga
tillfälligheten af frågans skyndsamma före.sragning
under det mer än en tredjedel af Ståndet var från-
varande. Ännu fordras likväl Konungens sanktion,
och man får se, huruvida Konungens Rådgifvare
skola tillstyrka, och Konungen bifalla ett förslag,
som i det hufvudsakliga amendementet snörrätt
strider emot hufvudsaken i den Kgl. propositionens
innehåll, som var dödsstraffets afskaffande. I sådant
fall skulle Styrelsen i sanning lemna ett märk-
ligt prof på konseqvensen med den grundsats,
som just nu alla dagar i dess officiella blad predi-
kas i lånefrågan, vemligen att Styrelsen ingalunda
för Ständernas opinion kan frångå sin egen öfver-
tygelse. Dock::i våra dagar sker mycket un-
derligt. I båda frågorna gäller det at försvara
maktens intresse; cch hvarföre skulle det då icke
låta göra sig, att i den era frågan handla tverte-
mot de principer, hvilka man arbetar på att göra
gällande i den andra?!