Likasom, det enligt en nu mera längesedan afli-
den Protessors definition, tingen kunoa indelas i
tre slag: enkla ting, såsom en käpp, konstiga ting,
såsom väderqvarnar, och mycket konstiga ting, sä-
som kräftornaz; likaså kunna äfven på sätt man
alla dagar af tryckta heskrifningar kan inhemta,
tidningarna indelas i tre slag: gemena tidningar,
goda tidningar och mycket goda tidningar.
En gemen tidning är en sådan, som tillåter sig
anmärkningar öfver allmänna ätgärder, utan att der-
vid alltid berömma: som inbillar sig, att den stora
skattdragande massans belägenhet bör tagas 1 be-
traktande, när stora statsplaner med tillh rande sto-
ra anslag uppgöras; som låta höra förargliga på-
minnelser om nödvändigheten af sparsamhet; som
icke tro, att reflexioner öfver em persons offentli-
ga, handlingar och karakter genast innebära smä-
delse, eler att samhället är upplöst äfven om Stän-
derna en gång skalle säga nej till alla nya anslag
och fordra ett förändradt system, som icke kräfde
ständiga nya utgifter, oc. s. v. Gemena tidningar
1 hufvudstaden äro Aftonbladet och Dagligt Alle-
handa.
Hvad är då, frågar väl Läsaren, en god tidning?
Betyder det, att en sådan tidning är väl redigerad?
Ingalunda. En god tidning är en sådan, hvars re-
daktion är opartisk. En opartisk redaktion äter
är en sådan redaktion, som icke redigerar, d. S.
icke bråkar sitt hufvud med egna uppsatser, men
som på begäran inför insända opartiska uppsatser,
det vill säga sådana uppsatser, som plåstra öfver
alla ömma punkter på vederbörande, men icke in-
föra några insända uppsatser som ic :ke äro cparti-
ska, d. v. s., sådana, som kunna misshaga veder-
börande. Sådana goda tidningar i hufvudstaden
äro t ex. Stockholms Dagblad och Jurnalen.
Ea mycket god tidning i hufvudstaden är en så-
dav, hvers redakton på berxäran icke blott irför
insäsda uppsatser af berömmande, och deremot ic-
ke inför uppsatser af klandrande egenskap, utan
som derjemte sjelf redigerar, det vill siga en så-
dan tidninysskrifvare, som egentligen skvifver för
att skrifva emot tidningsskrifveriet, och emot Stän-
der, hvilka ic.e beviljk allt; som förespealar Re-
geaten hvarje vhtergift för nationens behof såsom en
svagh-t; som då och då förstår att gifva en vink
om statskupper och utländsk medverkan, så-om ett
godt nödfallsvärn emot reformerna; som låtsar anse
liberalismens bedi:öfliga grasserande i Sverge nu
lånst varre än fördom djefvulens j:mmerliga gras-
serande i Roslagen; och som till allt detta hemtar
sina instruktioner genom alt vördnadsföllt umaås
med Excellenser. En sådan god tidning i hufvud-
staden är !. xX. Svenska Minerva.
Goda tidningar i Landsorten åter äro sådana
sem benäget vilj: ofta aftsycka uppsatser ur Stats-
tidningen och Svenska Minerva, och mycket goda
tidningar i landsorten äro sådana, som derjemte
sjeltva täta till s: godt de kunna å ena sidan med
artighe:er och buzninsar åt makten, samt å den
andra med en berömlig vrede emot liberalismea.
Goda tidningar i landsorten äro txempelvis Samla-
ren i Strängnäs, äfvensom nu på någon tid Malmö
Allehenda, och mycket goda tidningar Göteborgs
Digbad och Kor respondenten, bvilken sednare u.-
gilves i vår goda stad Upsala.
-Fordom funnos äfven servila tidninger, såsom fol-
ket ka lade Granskaren. Stockholms tidning, Ar-
gus den fjerde sm. flv Dessa hafva nu mea upp-
bört, men skulle, om de ännu lefde, allesammans
höra tili e mycket goda tidningarve.
A:la geda och mycket goda tidningar, såväl i
lufvud taden som 1 .andsorter, hafva 14 på en tid
hatt bärderna fuila meg arbete, före, under och ef-
ter förstärkta Stats-Utskottets roteringar, De visa al-
la, att Riket nu är i stor fara. Den vidlyftiga förkle-
rihgen at StatsRådet iodrar oss i dag atingå i en
närmare 1evy ar deras lofvärda onströn ningar. San-
nol kt tocde vi företaga oss vägot sådant på nya å-
ret, men ba emedlertid icke velat sluta det gamla,
utan at. f-sta läsarens uppmärksamhet på den vac-
kra och nya utvcellog , tryckpressen nu på
en tid företewt,
EOS TUNT TATT TELE I TEATRAR AR AAGE SA RR