Fl LIL JUALIUIVE IL8e NÅGOT LITET OM STATISTISKA KALKYLER I GEMEN. OCH HR JUSTITIESTATSMINISTERNS I SYNNERHET. Det torde ännu vara i friskt minre, att den sig så kallarde konservativa eller historiska skolan i vårt land för 10 å 12 år tillbaka icke var någon vän af statistiska kalkyler. Nögot bvar evinrar sig säkert de famösa fraserna i tidskriften O:ialmannen, som på sin tid väckte så mycket uppseende och beundran. Ibland sådana fraser, hvilka egenligen å5syftade att visa statistikens otillräcklighet och småaktigheten af dess beräkningar, anfördes t. ex. hurusom i tabelierna öfver Frankrikes folkmängd, den lilla Napoleon Bonaparte endast utgiorde en tjugufemmilliondel af det heia, och buru mycket denna ende person likval sedermera betydde. Ungefär i samma mening citerades Grefve v. Platen. Mano borde icke beräkna buru mycket g:äs jorden bar, usan allt det ädla och sköna, som hon i sek ler burit, o. s v., jemte andra dylika kärnskal, såsom argumenter ungefär jemngoda med de båda bafvens förening, en återvunnen krigsära, .m. m., hvarmed oppositionens yrkande på inskränkning, i den tiden, änou kunde vederläggas. Detta de historikes hat till Statistiken hade förofmligast sin upprinnelse deruti, att en komitd af Ståndspersoner i Nerike, under Landshöfdingens ordförande, hade företagit sig att uppgöra tablåer, huru mycket några hemman i provinsen i sammanräknade utskylder af alla slag skattade till kronan, och dervid omöjligen kunde frånkomma det resultatet, att, oaktadt de lägsta värderingar å natura-prestationeroa, rusthållaren och skattebonden likväl i blotta onera måste betala mera än 6: procents ränta å hemmanets taxeringsvärde, Flera år förflöto, utan att det förmärktes, att statistiken hade kommit i bättre favör, och, efter bvad man för några år sedan förnam, steg dess kredi: ingalunda hos de rättrogne genom utgifvandet af Forssells Statistik, hvilken i många fall olyckligtvis hade samma fel, som de statistiska tabellerna från Nerike, eller att visa en stor del af Sverges jord öfver höfvan beskattad. För vid pass 3 år sedan förändrades hastigt detta förhållande. Statistiken kom på en gång i svang; kalkyler citerades i ministerens tidsingar och riksdagstal, och mer än en statistisk Seseman framstod bland samma personer, som kort förut hade kunnat slå sig i backen på ofelbarheten af Odalmannens magiska ord, och bestrålat styrelsens sy:tem med det anlistatistiska ljus han åt dem hade upptänd?. Hvarifrån kom då denna förändring? Jo! Hr JustitieStatsMinistern Grefve Rosenblad, som lät utarbeta ett sammandrag af alla vid Rikets domstolar förehafda rättegangsmål, inteckningsärender, m. m., råkade derigenom att göra eu stor och för hela landet, men i synnerhet för Styrelsen högst vigtig upptäckt. Den bestod deri, att ett betydligt belopp fast egendom under de senare åren gerom köp gått ur adelns i allmogens händer. Nu bade, som man vet, det hufvudsakliga motståndet emot nya anslag vid riksdagar. e grundat sig vå vissa personers påståenden, att välmågan hos folket aftagit, och att man följaktligen äfven borde söka minska statsutgifterna, eller åtminstone icke förhöja dew, om icke armodet skulle blifva ännu större, och detta skäl var naturligtvis ganska obehagligt för Styrelsen, om det vari sannt, Det är derföre lätt begripligt med hvilken tillfredsställelse man af det ofvan anförda resultatet utrönte, , att allmogen, i stället att blifva fattigare, 1tvertom made ökat beloppet af sina fastigheter3z ty det var härigeoom tillfullo bevisadt, att hela skriket om den aftagande välmågan och behofvet af strängare hushållning endast var ett foster af dystra inbillningar eller personliga missnöjen, att det gick ut på att utkasta eldbränder för lätt antändbara sinnen — — åsyftade att skilja styrelse och folk från hvaardra, m. fl. uttryck från pressen och tribunen, som ej så noga kunna specificeras; med ett ord man hade funnit en verklig Talisman, tillräcklig emot både Reviso:er, Stats-Utskott och 107 G:n i regeringsformen. Samma hugnande resultat har icke eller? underlåtit att infiona sig i Hr Justitie Stats Ministerns underdåniga berättelse om förhållandet med den å landet intecknade och försålda fasta egendom under sistlidne året 1833. Man finner vemJigen deraf, huru unader loppet af de 3 åren 1831.