ganska mäktigå intressen, men att landet i allmän-
het derigenom lider, kan vid eftersinnande af den
Franska jerntillverkniogens höga pris, icke betviflas.
Vårt grannrike, Norrige, som numera njuter han-
delsfrihetens fördelar, torde för öfrigt böra åbero-
pas såsom ett öfvertygande bevis på de stora verk-
ningar, en dylik, på riktiga grunder tillämpad, fri-
het förmår åstadkomma.
Hr SANTESSON önskade och hoppades att vi
måtte framskrida ull större frihet i handeln; men
trodde att man måste gå varsamt tillväga och ej nu
borttaga o: det förbud.
Gevom votering beslöts, med 33 röster mot 16
att ordet förbud skulle i Tulltaxan bibehållas.
I äfrigt bifölls den första punkten.
Vid tolfte punkten ati Betänkandet N:o 29 väck!e
Hr Helsingius fråga derom att Kongl. Maj:t måtte
tillerkännas rättighet att öka tullen på utländska
varor, när en sådan förhöjning grundade stig på
traktater, och till upprätthållande af reciprocitets-
systemet.
Häruti instämde Herrar Bååth, Arnberg och
Hallgren.
Ar HOLM deremot ansåg sådant stå i strid med
60 S Regeringsformen, och som grundlagen ej kan
på detta sätt ändras, så måste talaren sätta sig e-
mot förslaget i
Ar NORMAN förenade sig med Hr Holm.
Ur LEFFLER gillade förslaget att Kongl, Maj:t
målte få rättighet att böja tullen i enlighet med
reciprocitetssystemet. Om Ständerna gåfvo Konun-
gen en sådan tätt, så skedde tullens höjande med
Srärdernas samtycke och då vore grundlagens både
bokstaf och anda uppfylld.
Hr HELLEDAJI trodde Ständerne väl kunna lem-
na Kongl. Maj:t rättigheten att i sådant fall höja
tullee; men dervid vore intet vunnet.
H: EGNELL instämde med Hr Leffler.
fir EKERMAN ansåg 604 Regerings-Formen va-
ra så tydlig, att talaren ej kun ie medgifva Ko-
pungen denna rätt, eburu han önskade att kuana
det.
Hr PETRE. Ehuru Hr Helsingii förslag har ett
stöd för sig uti Högv, Preste-Ståndet, hvilket på
derom, af en icke andelig Ledamot väckt fråga, det-
samma med stor pluralitet redan antagit, kan jag
icke medgifva bifall dertill, enär man genom ett
dylikt bifall, kunde komma att i ovanlig ordning
tillvägabringa en grundlagsförändring.
Hrr BÅÅTH och MODIN ansågo 60 4 Regerings-
Formen ej lägga binder 1 vägen för Rikets Ständer
att öfverlåta till Kongl. Maj:t en sådan rätt.
Hrr HESSLE och HOLM yttrade sig i motsats
häremot,
Ståndet afslog detta förslag.
Vi utelemna de öfriga vidiyftiga diskussionerna,
bland hvilka eadast den om tullen å kaffe upptog
nästan ett helt förmiddagsplenum, det vill sä-
ga, omåring fyra timmar, och wilja endast til-
lägga, att Herr Helledajis fruktan det Stån-
det skulle fion2 sig nödsakadt att med förbud
belägga artikeln ättika, snart befanns vara aldeles
öfverflödig, enär ett ej obetydligt antal artiklar. blef-
vo dels belagde med direkt förbud, dels i tull så
högt beskattade, att de derigenom kunna anses för-
budne.
Hvad som dock torde förtjena att nämnas är, att
vid åtskilliga artiklar, för hvilka Utskottet tillstyrkt
en något högre införseltull än den, som uti 1830
års tulliaxa finnes upförd, de talare, som yttrade
sig emot en sådan förhöjning i tullen, såsom ett huf-
vudsakligt skäl, anförde, att sådant endast skulle
tjena att upmuntra och egga till tullförsnillning
och lagbrott.
Emot förbuden anmäldes åtskillige reservationer.
Uti plenum den 20:de December förbehölt Hr
Helledaij sig, att fågiokomma med skriftlig reserva-
tion emot Ståndets 1 flera delar af tullbetänkandet
fattade beslut.
Bonde-sStåndets öfverläggning om
ARMEENS ORGANISATION.
(Forts. af Riksdsgsm. Strindlunds yttrande fr. N:o 296.)