300 Arbetsmanskap under varfsbefälet.
Båtsmanshållet borde nedsättas i likhet med öfriga rus
och rotehållet, så att 3 rotar förenades om 2 båtsmän. Då
blef dess styrka omkring 300 man, att använda! till arbe-
ten och långvariga öfningsexpeditiön ac Af Bevär ngen
exercerades årligen på flottåns seg ER fartyg Vissa di-
strikters manskap, men de öfrige på sätt redan sagdt är,
Andra klassen bör utgöras af de förr omtalte linie-
sskepp eller :svåra fregatter; ångfartyg, i den mon deras
användande visar sig svara mot kostnaderna, af så många
mindre seglande fartyg, om kunna erfordras af de sorter,
som auses lämpligast, samt minst 250 Kanonslupar eller
Jollar m m.
Tredje Klassen, som bör grundas på, att all material
skall vara färdig, efter bestämda mått, eller profvadt efter
så kallade scbampluner, måste beräknas till så mycket, att
försseglande försvaret en behöflig komplettering kan under-
derbållas, samt att minst 200 Roddkrigsfartyg kunna ha-
stigt, i flera trakter af Riket, bestyckas och utredas.
Den personal, sem för kriget bör kunna påräknas vire
således, utom fredsfoten med båtsmanshållet utgörande till-
hopa inemot 5000 man, tre å fyra öfvade Sjö-Bevärings-
klasser, eller 10,000 man, 4,000 förhyrde matroser samt 1
öfrigt Norrska Sjömän, som förslagsvis antages kunna ut-
göra 5 å 6,000, således omkring 25,000 man.
Flottans Befäl grundas derpå, att öfver- och under-styr-
män, konstaplar och skeppare m. m., borde exercera till
öfning med roddfartygen , samt att kust-regementernes un-
derbefäl äfven exercerades med dem, under tillsyn af Flot-
tans öfverbefäl.
Af denna -kotta uppställning, synes det klart, att en
vida mindre kostnad i fred, men en: vida större kraft i
krigets ögonblick vore en sannolik följd af densamma, för-
utsatt, att allt sedan bringas i ett belt sammanhängaude
skick; och den visar äfven den glädjande utsigten, att vi
hafva både folk och medel, att ställa vårt försvar i sådant
skick, att fiendtliga anfall emot oss icke kunna lyckas. Öf-
ver hafven eller öfver Lappland, förer ingen makt i verl-
den hit till oss någon så betydlig styrka, att vi ju gemensamt
med våra Bröder Norrmännen, och således med 70,000 man
öfvade och väl beväpnade trupper, samt tusentals i alla
orter lätt hopsamlade för hemmet stridande Svenske män,
skulle tillintetgöra dess till döden offrade härar; vår seg-
lande flotta, om ej öfverlägsen, kan dock alltid hota en
landsatt fiendes kommunikationer och vår öfverlägsna rodd-
flotta skall då värna våra skärgårdar. I öfrigt eller för an-
fallskriget, blir jag trogen den grundsatts, att det kan, det
hör ej påtänkas, om det ej finns nödigt för Europeiskt väl; och
hvilka krafter håfva vi ej då att vänta till bundsförvan-
ter? hur lätt spärras ej den under vårsolen tillfrusna vik,
hvarifrån i sådant fall barbariets och despotismens hyd-
ror endast kunna öppna sina hotande gap?
Oeh! om nu afallt detta synes, att en möjlighet måtte fin-
Bas, till en mindre kostsam fredsorganisation, en kraftfulla-
re strids anordning: hvarföre skulle icke då Rikets Stän-
der låta förslagsvis framställa en sådan till Kongl. Maj:t
och förena denna framställning med en allvarlig önskan
att vid deras nästa sammankomst derefter få ordna krigs-
budgeten? skulle det ej finnas män inom: Riksstånden, som
kunde utarbeta denna enkla plan till ett formligt helt?
Jag kan ej föreställa mig att det står så illa till; och jag
uppmanar Höglofl. Ekonomi Utskottet, att i detta ändamål
begära; gemensam öfverläggning med Stats Utskottet,
då det icke mätte blifva omöjligt att få utarbeta ett för-
slag som af R. St. kunde meddelas Konungen, för att ut-
trycka deras allmänna åsigter angående landt- och sjöför-
svarets organisatiou. Jag bör endast tillägga, att en del af
de begge vapnens tillhörigheter bör så ordnas, att de kunna
gemensamt bidraga till kustförsvarets kraftfullhet. Så kun-
de till exempel på hvarje slup eller jolle finnas en lätt ka-
non, som kunde sättas på hjullavett. och nyttjas i land;
manskapet försedt med gevär och pikar, borde kunna den
nödigaste landtexercisen, och kust regementernes befäl kän-
na roddfartygens manöver m. m: (Forts. e. a. g.)