gavarande numret af Dagl. Allehanda, men tvif-
la icke att orden der igenlinnas. Emedlertid hem-
ställes om icke Ins. må äga skäl att anse de af
oss uti N:ris 273 citerade Engelska skrifter, som
grunda sig på offentliga handlingar, jetute den
öfversittning af dylika uti ett bihang till Jur-
nalen, som af oss åberopades, fullt ut så tillför-
litliga som det yttrande till Preste-Ståndets pro-
tokoll, hvilket utgjort stödet för hans uppgift.
ft) Detta utgör onekligen en citation, som förtjenar
allt afseende , men just derföre måste vi åter göra
Ins. uppmärksam — och hoppas, att det ändock
icke blir räknadt för något personligt anfall, —
på den stora olikheten emellan detta stadgande
i den Nord-Amerikanska författningen , och det
förhållande, som Förf. af artikeln i N:o 272 upp-
gar med följande ord: Norra Amerikas (vilkor),
af förordningars utfärdande, som först efter 10
år blefvo gällande, för att förekomma enskildes
Pruin och samhäll.kapitalers förlust. Det är en
himmelsvid skillnad emellan en författning, som
successivt npedsätter tullafgifterna , men genast
träder i verksamhet, och en som skulle blifvit
promulgerad för att, först om 10 år, komma att
blifva gällande. Ins. täcktes således fiona, att vi
med fullt skäl ansågo, att han förra gången hade
misstagit sig.
Då nu Ins., enligt hvad vi finne af denna för-
klariog på hans förra åberopande af Förenade
Statervas exempel, åtnöjer sig med ett dylikt sy-
stem , som den här omnämnda successiva nedsätt-
ningen, äre vi hvilket ögonblick som helst fär-
dige att förena oss med honom, emedan det in-
alunda är vår önskan, att någon fabriksidkares
existens skall hotas genom för hastiga rubbnin-
gar; utan endast, att en rättvis delning ercellan kon-
sumenternes och producentens intresse någon gång
må kunna emotses.
5) Jo! just detta bestrides till alla delar. Se vi-
dare nästa not.
5) Månne då icke den utländska fabrikanten är un-
derkastad kostnader för alla de här uppräknade
operationerna ? Och hvarföre saulle då icke den
inhemske fabrikanten, med ett skydd af 135 pro-
cents tull, kunna fortfara med samma rörel-
se, hvilken dock icke är konstigare, än att
den bedrifves af qvinfolk, som kunna inöfvas
dertill inom ganska få månader? Huru kommer
det till, att de stora anläggningar för bomulls-
spinneri, som i Sverge skett på de senare åren,
alla tillkommit sedan tullen på utländskt bom-
ullsgarn nedsattes? Detta lärer Ins. icke bestrida,
och äfvenså litet förmoda vi han skall påstå, att
det är särdeles svårare, eller fordrar konstigare
maschiner att spinna: ull, än bomull. Huru skulle
då den ena rudimateriens förädling rimligen kun-
na försvinna ur landet af samma anledning som
haft till påföljd, att den andra rudimateriens för-
ädling århgen tilltagit. I följd häraf förfaller ock-
så allt hvad Ins. ordat om Schäferierna och hans
ömsinta farhåga för deras bestånd. Med all aktoing
för andras öfvertygelse hemställa vi likväl till
bvar och en om hela detta Ins:s sluträsonnement
har något enda statsekonomiskt skäl eller sanolik-
het för sig. För hvar och en som icke vill
vara stockblind, måste det väl falla sig klart som
dagen, att lika orsaker icke kunna hafva olika
följder, i afseende på tvänne handteringar, som i
allt kafva närmaste likhet med hvarandra. Det
enda som kunde verka menligt för de Svenska
schäferierna, vore deras undersäljande på den ut-
ländska ullmarknaden; men att, så länge detta
icke sker, och hehotvet ej kan fyllas af lan-
dets produktion, och så länge samma machi-
nerier stå oss till buds, arbetslönerne här icke ä-
ro högre än utomlands, och likväl den inhemske
fabrikanten skyddas genom en tull, som jemte
öfriga omkostnader öfverstiger den utländske fa-
brikantens hela afkastning, och således måste blif-
en öfverskottsprofit för den Svenska fabrikanten,
om han väl inrättat sig, så behöfver man aldeles
icke frukta några spinneriers nedläggning eller att
ett enda echäferi skall gå under för tillåtelsen att
införa ullgarn. Af samma skäl som Ins, här an-
vändt, borde man ju äfven påstå absolut förbud
på införseln af allt ntomlands beredt läder, på
det våra ladugårdar icke måtte förstöras !!
TITT RSSSF SENEGAL T ST RIS BETER KISA SEPT OH TIE STIPE AE
var —LA — ERP ARA AL AEA SAR ME IAD SAR TT
STOCKHOLM
Pen IX Derembher.