tidigt öppnat diskussioren derom.
Hr CEDERSCHJÖLD önskade få veta, hvar nå-
gon paragraf i grundlagen fanns, som lemnade Kon-
stitutions-Utskottet rättighet att skolmästra Rikets
Ständer; han önskade att man måtte uppgifva det-
ta, på det striden en gång måtte blifva öppen,
och Ständerna sålunda slippa det förmynderskap,
hvarunder Utskottet ville stälia dem. (Härvid
hördes flera bravorop från huset.)
Grefve HORN: Ett Stånds anmärkning vid ett
Konstitutions-Utskottets betänkande kunde blifva
af sådan beskaffenhet, att hela förslag-t till följe
deraf måste förfalla; men det vore icke desto min-
dre en avmärknivg. Om icke Ständerna egde den-
na rätt, så skulle de vara tvungne att anse allt
hvad Konstitutions-Utskottet behagade projektera,
som ett grundlagsändrings-förslag, hvilket borde fö-
rekomma till afgörande vidnästa riksdag, ehuru
det kanske blifvit enhälligt firkastadt vid den, då
det framställdes, och således icke genomgått den
dubbla pröfning, Kenstitutionen åsyftat. Om det
t. ex. behagade Konstitutions-Utskottet att föreslå
upphäfvardet af 57 S. R. F., och således afhända
Svenska folket dess urgamla rätt att beskatta sig
sjelf, och detta förslag blefve rättvisligen förka-
stadt, skulle det icke desto mindre af kommarde
Ständer upptagas till afgörande. Denna tanka var
så orimlig och besynnerlig, att Grefven alls icke
förstod huru någon kunde hysa den.
Grefve BJÖRNSTJERNA protesterade högt emot
idgen, att Konstitutions-Utskottet skulle vara stäldt
till en kontroll öfver Rikets Ständer, och bhoppa-
des att de aldrig skulle komma under någon så-
dan, aldraminst att den skulle utöfvas genom en
delegation af dem sjelfva.
Hr DALMAN hade bopparts, ätt Frih. Ceder-
ström skule ställa sig till efterrättelse Ridd. o. A-
delns föregående beslut i en alldeles likadsn frå-
ga; men Frih. var icke lätt attslå vr fältet. Kon-
stitutions-Utskottet skulle, efter Frib:s system, på
detta sält kunna göra sig en ny grundlag för
hvarje ny riksdag. I den nu bestående trotsa-
de han likväl Utskoltet, att visa ett enda ord, som
berättigade detsamma till de anspråk det gjorde,
Att memorialet var stäldt ensamt till Borgare-Stån
det, ansåg talaren vara en ny olaglighet af Ut-
skottet, men ej hindrande för de andra Stånden
att upptaga det till öfverläggning. i
Hr LEFREN trodde formen i denna fråga va-
ra af ganska stor vigt, och ämnet af sådant skäl
ett af de? vigtigaste, som vid denna riksdag före-
kommit. Grundlagen gaf Utskottet ingen rättig-
het att göra hvad det gjort. På sådant sätt kun-
de det förvandla sig till ett Zälfärads-Utskott.
Sr S. af RB. FF. lemnar emellertid Konstitutions-
Utskottet ingen sådan diktatorisk myndighet. Der
funnes sättet bestämdt, buru Konungen skulle
föreslå en ändring i grundlagen. Om Utskottet
afstyrkte förslaget och två stånd stanna emot
två i frågan om denna tankas gillande eller frå-
gans hvilande till nästa riksdag, så gäller deras me-
ning som låta frågan hvila. Talaren gick nu en
trappa lägre ned från Konungen till Konstitutions-
Utskottet. Der fann han ett aggregat af represen-
tanter, som ville tillvälla sig en större makt än
Ständerna egde, ett anspråk, hvaraf talaren såg vå-
da för framtiden, emedan Utskottets sätt att ty-
da grundlagen vore sättet att förstöra densamma.
Frih, BOIJE accederade till den meningen, att
Rikets Sländer verkligen voro ställda under Kon-
stitutions- Utskottets förmynderskap, efter man änt-
ligen ville hafva detta ord, Det var emellertid icke
Friherren. som ärnade törsrara det närvarande
Konstit. Utstotet, hvilket sjelf öppnat dörren för
revolutionen, då det till pröfning företagit handlin-
gar af Statsrådet af senare datum, än den 15 Jan.
detta år. På sådant sätt gjorde det sig verkligen
ull ett Välfärds- Utskott.
Sedan Riddarhus-Sekreteraren upplyst, att Betän-
kandet blifvit af Borgare-S åndet återremitteradt till
Utskottet, som ägde att inkomma med förslag til
votericgsproposition, och debatten ännu fortfarit
någon stund, blef Betänkandet slutligen äfven af
B-dd. och Adeln å!erremitteradt.
Ene annan, men vida kortare diskussion uppkom i
anledning af Banto-Utskottets förslag, att myntver-
ket mätte öfvertagas af Banken, hvarpå denna, efter
Utskottets mening, skulle kunna hafva någon vinst.
Häremot hade Hi Stuart reserverat. sg, hvilken
ansåg det olämpligt, att Fullmäktige i Binken, som
ej skunde emotraga föreskrifler af andra an Btän-
. Fn SA -
