BR
Svar till Skomakaren i N:o 283 af Aftonbladet.
(Insändt.)
En Insändare i Aftonbladet N:o 283, underteck-
nad Skomakare, har deri meddelat Allmänheten en
liten diatrib, rigtad emot den Svenska -läderbered-
ningen, hv:lken han påstår vara gynnad af en hög
skyddstull af 40 procent på varan, samt till för-
svar för sina Embetsbröder, hvilka försäkras ej
kunna tillverka några goda skoarbeten, när intet
godt läder finnes. En liten upplysning om verk-
liga förhållandet torde således icke vara utan in-
tresse för de många Läsare, som hvarken tillverka
sko eller lader, men com dagligen beböfva sådane.
Det bästa läder försäljes här till 4o å 44 skill.
E:ko . Nu är tullen derå 8 sk. B:ko t, således
icke 40 procent, som Insändaren säger , utan 18
högst 20 ). Häraf torde det synas huru sannings-
full hans uppgift är, likasom påståendet, att denna
vara omöjligen kan insmuglas. Man lemnar åt hyar
och en, med förhållandet litet mera bekant, att af-
göra, om icke varor af äfven större volum, stun-
dom ivpraktiseras, och om det är så alldeles omöj-
list, att göra det med läder, hvilket hörer till den
för tullförsnillning gynnsamma artikeln Skeppsbehof.
Men denna tuiiaf 8 sk. B:ko på H, månne den
serkligen är en större inkomst för Staten, än den
hon uppbär af de inhemske näringsidkarne, som nu
bereda ladret? Och om den förminskades eller rent
af borttoges, mårne detta skulle blifva någon vinst
för konsumenterne? Det är en fråga, som förtjenar
undersökas,
Med England har den Svenska läderberedaren
allsicke att frukta någon täflan. Det Engelska sål-
tädret skulle ej här kunna försäljas under aldra
minst 23 R:dr R:gs K, och troligen inkommer in-
genting deraf. Tullen gör således föga eller ingen
skillnad i anseende till dess försäljning. Det Por-
tugisiska lidret är af oveklig god beskaffenhet, en
följd af de ypperliga råämven, som tillverknings-
orten furnerar. Sådant inkommer nu, och ssljes
vill 44 sk. B:ko 4. Om man nu känner, att, äfven
i fall det användes till sålor, kostar rudimaterien
af besta slag till ett par stöflor och galoscher Sko-
makaren på sin böjd 10 R:dr R:gs, när han der-
tere tager 20 R:dr och följaktligen har 10 procent
af varans värde för sitt arbete — ty de ringa ma-
terialierne af träd och beck torde knappt böra ta-
gas med i beräkning — inser hvar och en, ej blott
att han har sitt arbete temligen väl betalt, utan
ezfven, att tullen icke betydligen ökar priset på hans
materiel, och att, om den borttoges, skulle hans
kunder icke göra någon särdeles stor vinst i afseen-
de på priset. I anseende till godheten skulle de
göra alldeles ingen, ty det Engelska lädret skulle i
2lla fall antingen ej begagnas eller göra tillverk-
ningen vida dyrare, och det Portugisiska hindras
Skomakaren ej ifrån att nu redan nyttja. Nu är
det sant, att SydAmerikanskt läder införes här och
säljes förtullsdt för 1 R:dr R:gs, således, utom tul-
len, till icke högre pris, än den råa huden, hvilkea
här kostar 36 sk. R:gs, Detta läder är likväl illa
beredt och föga begärligt. Denna besynnerliga före-
teelse lärer hafva sin grund 1 den höga tul:afgiften
på den utgående råa varan , och den ringa tullen
på den s. k, förädlade, ewt förhållande, som lärer
vara lika i Portugal. Man vill här icke bedöma
densa stats-ekonomiska princip, som förringar pri-
set på råämnet, och tvingar landet att på förädliv-
gen bortkasta en arbetskraft, som nyttigare kunde
användas; men visst är, att om andra och sundare lag-
stiftningsgrundsatser der en gång komma att göra sig
gällande, om således utförseln af råämnet icke mer onö-
rn
) Härvid bör observeras, att Ins. tagit det bär
gängse priset till beräkningsgrund, icke inköps-
priset, då ett annat förhållande. närmare den