och mer har vwvanvårdat sin representations-rätt. ) Detta kan visserligen icke ensamt tillskrifvas likgiltighet eller bristande fosterlandskänsla, utan hufvudsakligast medvetandet att de ingenting förmå uträtta. De hafva inträffat på riksdagarne med den bästa vilja, med den fastaste föresatts att försvara nationens intressen, men de flesta af dem hafva icke förmått intränga 1 Labyrinatherna af vårt Statsskick; de hafva således blifvit tvurgne att ställa sig under andras ledning. Desse ledare åter hade skapat sin reputation genom ett tomt ordprål och våldsamma anfall på Regeringen i småsaker. Landtadeln väntade länge förgäfves på någre resultater af de granna talen; den började då att eftertänka och undersöka orsakerna dertill; den förmärkte då huru dess ledare företrädesvis ansatte Regeringen i de obetydiigaste saker, huru anfallen riktades emo: de starkaste punkterne, och huru anfallen mot de svagaste antingen undvekos, eller också leddes utan eftertryck och alfvar. Med förundran sågs huru opposition var ett trappsteg, hvarifrån man uppsteg till Statens stora Embeten; dessa intogos understundom straxt efter Riksdagarnes slut. Landtadeins medlemmar kommo då slutligen under fund med taskspeleriet; de tröttnade äfven vid sine skickligaste Aktörer och infunno sig icke mera vid Riksdagarne, sedan de förlorat hoppet att der kunna uträtta något godt, och efter vunnen erfarenhet att endast hafva utgjort medel till den enskilta äregirighetens tillfredställande, så har det småningom komrait derhän, att Riddarhus-personalen består af idel Embetsmän. Ått ett Stånd, så sammansatt, icke kan bibehålla Nationens föriwroende är naturligt; ett sjelfständigt element måste skapas, ty i annat fall skall Svenska folket anse Adeln soma en börda, den de kasta af sig ju förr dess helre, Å de anda Ståndens sida är icke något hufvudsakligt ivkast mot öppna voteringar att befara, ty de hafva mindre varit utsatta för den moraliska miasman i de högre regionerna, öppet och ärligt gå de tillväga så i tal som handlingar; den öppna voleringen finnes således redan hos dem de facto. Då Regerings och nations intressen äro de samma, har jag äfven gecom de öppna voteringarne velat afse en fördel för Styrelsen. Man har i synnerhet vid denna Riksdag trott sig förmärka bristande sammanhang hos Styrelsens organer ; då blott en Styrelse, som är homogen till sin natur, kan uträtta något kraftigt eller dugligt, skall ett motsatt förhållande altid irverka menligt på nationens intressen. Hvad förtroende skall väl Svenska folket fatta för ett Styrelse-system, som i lönndom klandras af dess egna organer, hvilka icke anse nnder sin rättighet att kurtisera dagens opinioner, till föga båtnad för den Monarkiska privocipen. Då öppenhet i tal och voteringar blir dagens ordning, skail äfven denna enhet i principer och hardlingar återstälias bland Regeringens organer och höga funktionärer, som är ett oeftergifligt villkor för all god Styrelse. Ett hufvudsakiigt skäl talar ytterligare för de öppna voteringarne: det nemligen, att man derigenom i betydlig mån skulle förkorta Riksdagarne. Deras längd är ett af vårt nuvarande Statsskicks största olägenheter, ty de lemna för mycket spelrum för inflytelser af alla slag, dem menniskans svaga natur på längden icke förmår emotstå; man kan dessutom knappt begära en ihärdighet som räcker öfver år och dag, då man dermed oftast icke vinner annat än att stöta sig med en mängd personer. Så länge de slutna voteringarne bibehållas miste representanten genom tal gifva sina opinioner tillkänna. Då dertill lägges den tid som åtgår till sjelfva voterings-ceremonien, torde här kunna sökas en icke obetydlig orsak till Riksdagarnes längd. Då på alla de skäl, hvilka här äro anförda, jag grundat min öfvertygelse att ett godt ändamål skulle vinnas genom öppna voteringar, tillstyrker jag, det Konstitutions-Utskottet måtte inkomma med förslag derom till Rikets Höglofliga Ständer. Stockholm den 10 Dec. 1834. M. Klingspor. Lika lydande med det till Högl. KonstitutionsUtskottet inlemrade Original intygar M. Westmark. Utskottets Kanzlist. METROS BRIVREA TSL AGT SEINE, SS WERNER 00 tr KR ar HT KEN KLET KA nh der EA TVN CR EES srt ss RN VRRFAR IR VV FRE FRE TEEN HP SAFRAvIERR PE FR STEKTE BREV E 0 E TER vet ve STOCKHOLM 0