och mer har vwvanvårdat sin representations-rätt. )
Detta kan visserligen icke ensamt tillskrifvas lik-
giltighet eller bristande fosterlandskänsla, utan huf-
vudsakligast medvetandet att de ingenting förmå
uträtta. De hafva inträffat på riksdagarne med
den bästa vilja, med den fastaste föresatts att för-
svara nationens intressen, men de flesta af dem hafva
icke förmått intränga 1 Labyrinatherna af vårt Stats-
skick; de hafva således blifvit tvurgne att ställa
sig under andras ledning. Desse ledare åter hade
skapat sin reputation genom ett tomt ordprål
och våldsamma anfall på Regeringen i småsaker.
Landtadeln väntade länge förgäfves på någre resul-
tater af de granna talen; den började då att efter-
tänka och undersöka orsakerna dertill; den förmärk-
te då huru dess ledare företrädesvis ansatte Rege-
ringen i de obetydiigaste saker, huru anfallen rik-
tades emo: de starkaste punkterne, och huru anfal-
len mot de svagaste antingen undvekos, eller också
leddes utan eftertryck och alfvar. Med förundran
sågs huru opposition var ett trappsteg, hvarifrån
man uppsteg till Statens stora Embeten; dessa into-
gos understundom straxt efter Riksdagarnes slut.
Landtadeins medlemmar kommo då slutligen under
fund med taskspeleriet; de tröttnade äfven vid sine
skickligaste Aktörer och infunno sig icke mera vid
Riksdagarne, sedan de förlorat hoppet att der kunna
uträtta något godt, och efter vunnen erfarenhet
att endast hafva utgjort medel till den enskilta äre-
girighetens tillfredställande, så har det småning-
om komrait derhän, att Riddarhus-personalen består
af idel Embetsmän.
Ått ett Stånd, så sammansatt, icke kan bibehålla
Nationens föriwroende är naturligt; ett sjelfständigt
element måste skapas, ty i annat fall skall Svenska
folket anse Adeln soma en börda, den de kasta af
sig ju förr dess helre,
Å de anda Ståndens sida är icke något hufvud-
sakligt ivkast mot öppna voteringar att befara,
ty de hafva mindre varit utsatta för den moraliska
miasman i de högre regionerna, öppet och ärligt
gå de tillväga så i tal som handlingar; den öppna
voleringen finnes således redan hos dem de facto.
Då Regerings och nations intressen äro de sam-
ma, har jag äfven gecom de öppna voteringarne
velat afse en fördel för Styrelsen. Man har i syn-
nerhet vid denna Riksdag trott sig förmärka bri-
stande sammanhang hos Styrelsens organer ; då blott
en Styrelse, som är homogen till sin natur, kan ut-
rätta något kraftigt eller dugligt, skall ett motsatt
förhållande altid irverka menligt på nationens intres-
sen. Hvad förtroende skall väl Svenska folket
fatta för ett Styrelse-system, som i lönndom
klandras af dess egna organer, hvilka icke anse
nnder sin rättighet att kurtisera dagens opinio-
ner, till föga båtnad för den Monarkiska privocipen.
Då öppenhet i tal och voteringar blir dagens
ordning, skail äfven denna enhet i principer och
hardlingar återstälias bland Regeringens organer och
höga funktionärer, som är ett oeftergifligt villkor
för all god Styrelse.
Ett hufvudsakiigt skäl talar ytterligare för de
öppna voteringarne: det nemligen, att man derige-
nom i betydlig mån skulle förkorta Riksdagarne.
Deras längd är ett af vårt nuvarande Statsskicks
största olägenheter, ty de lemna för mycket spel-
rum för inflytelser af alla slag, dem menniskans
svaga natur på längden icke förmår emotstå; man
kan dessutom knappt begära en ihärdighet som
räcker öfver år och dag, då man dermed oftast
icke vinner annat än att stöta sig med en mängd per-
soner. Så länge de slutna voteringarne bibehållas
miste representanten genom tal gifva sina opinioner
tillkänna. Då dertill lägges den tid som åtgår till
sjelfva voterings-ceremonien, torde här kunna sökas
en icke obetydlig orsak till Riksdagarnes längd.
Då på alla de skäl, hvilka här äro anförda, jag
grundat min öfvertygelse att ett godt ändamål
skulle vinnas genom öppna voteringar, tillstyrker
jag, det Konstitutions-Utskottet måtte inkomma med
förslag derom till Rikets Höglofliga Ständer.
Stockholm den 10 Dec. 1834.
M. Klingspor.
Lika lydande med det till Högl. Konstitutions-
Utskottet inlemrade Original intygar
M. Westmark.
Utskottets Kanzlist.
METROS BRIVREA TSL AGT SEINE, SS WERNER 00 tr KR ar HT KEN KLET KA nh der EA TVN
CR EES srt ss RN VRRFAR IR VV FRE FRE TEEN HP SAFRAvIERR PE FR STEKTE BREV E 0 E TER vet ve
STOCKHOLM
0