OO OMR öre säs RR AVR RIM RN
emedan den lilla Drottning Isabella fortfar att med
god aptit ära sin välling. I England har Hertigen
af Wellington blifvit satt till kusk på statsvagnen,
och ämnar på någon tid försöke, huru det bekom-
mer Herrskapet inuti densamma att åka baklänges.
Sultan har t-ppat sitt svärd 1 Bosforen, och Diva-
nen dervid tappat koncepterva. Sverge har baft
att glädja sig af den lyckligaste neuiralitet och 2-
beroende, bevisadt af en viss Philalet es, och bekråf-
tad: genom Donna Marias erkännande. De Svenska
vapnen hafva bibebållit sin glans oförminskad; ge-
vären sauras flitigt; elitkompanier hafva exercerat
för Furst Menzikolf och ett litet sjöslag hållits Mid-
sommardagen på Norrström, hvarvid den Svenska
flo:tan förblef segrande.
FF. rhållandet mellan de publicistiska puissancerna
har ty värr! icke varit lika tillfredsställande. Vi
fortfara v.l att emottaga de uppriktigaste vånskaps-
förs:kvingar af vår allierade Dognhgt Allehanda;
men kriget med Svenska Minerva fortgår, lyckligt-
vis med fullständig framgång åt våra vapen, såväl
emot hbufvudsityrkan, anförd af henne sjelf, sednast
uti ett misslyckadt bombsrderaent med Ryska smal-
lar, som emot hjelptropparna i Stockholms Dagbad
och Jurca!en.3
AÄf-en 1 andra rikiningar har sällan något år va-
rit så 1ikt på händelser som detta. Rissmiddagar
med många rätter hafva blifvit gifne i Glasgow
och Edinburg, och tal der blifvit hållna, hvaråt
ma bitarna hållit på att fastna i halsen på de för-
skräckte i andra länder. Äfven här i S Sverge hål-
ler ru eo Riksrätt på att anrättas, Ångfartyget
Oscar har sjunkit här på strömmen, och Justitie-
Kaoslern har på Nåd. befallning följt det till bot-
ten med sin uppwärksamhet. Den gamia Post- och
Inrites: idningen har lofvat, att nästa år blifva 50
rocest drygare än tillförene, emedan man hit-
tills funnit hunom alltför anspråk; lös. Vederböran-
de hafva sökt att få ett fondsystem infördt, som
dock ej velat lyckas. På det Svenska foltet ändock
icke inåite blifva i saknad af statspapper, har ut-
gifvandet af en Statstidning blifvit påbegynt,
Åtskilliga större reseföretag utmärka den sedna-
re tiden. H. M. Konungens Adjutanter hafva rest
för att inspektera medicinalvården i landet; den
vackra Dalkullan har rest hem till sin Hans; mam-
sell Högqvist har gjort en resa till Paris som för-
delaktigt bidragit till hennes ytterligare utbildning
för scenen; en del af Hedervärda Bonde-Ståndet
har gjordt en lustresa till Gripsholm, och Stude-
randen Carl Justus Nerman tvänne resor emellan
Skäne och hufvudstuden. Friherrarne Diiben och
Vegesack hafva återvändt hem efter en nio måna-
ders resa till Tyskland.? Landshöfdingarne hafva
af en sorglig anledning nödgats resa hvar hem till
sitt, hvilket dock icke verkat någon förändring uti
sakernas gång på Riddarhuset.
Inom vetenskapens och den sköna litteraturens
gebiet hafva icke miwmdre minnesvärda företeelser
inträffat. Professor Bring i Lund bar frambringat
ett arbete, på hvars bringa åtskilliga tidningar lagt
behörig pepparrot; Svenska Akademien har tilldelat
sin stora guldmedalj, och bland icke belönade vittra
alster utmärker sig romaunten Azouras Lazuli Tin-
tomara. i
De sköna konsterna hafva varit underkastade be-
tänkliga skiften. Theatern har brutit ena benet
af sig gepom ett oförsigtigt körande, men bergar
sig ännu underligen på det andra. Den mimiska
konstnärsfärdigheten har blifvit illustrerad af den
unge Dornevas, hvilken såsom apa icke efterger
någon af vår tids öfriga apor. Positiverna på
Stockholms gator ådagalägga att en önskvärd har-
moni råder öfverallt, oaktadt hvad som skrifves om
skärande missljud.
Många andra tänkvärda händelser, såsom: Guld-
smeden Lindbergs soireer, sjuttitvåans utkommande
på lo.tcriet, debatterna om husbehofsbränvinsbrän-
ningen, och högmålet äro 1edan förut bvar försig
så mycket omtalade, att vi icke dermed serskildt
vilje uppehålla oss.
Ett fortfarande If tillhör nationerna. Vi sluta
med den förboppning, att den Svenska nationens
fortfarande lif måtte för framt. den blifva ostördt
såväl af koleran som andra hekymmer, och tillön-
ske under denna förhoppning den resp. Läsaren,
bvar i sin stad, med ellsr utan spårrvivogar all-
sköns helsa och välmåga.
eSTRO AR par
PS , PRE RR ne eter
pe SPREDS Av mö