ministeriella. kombinationen 1 Engiand aler skulle
sätta i rörelse de krafter; som genomdrefvo reform-
billen, men hvilka sedermera, genom hoppet att
se frukterne af denna stora åtgärd mogna under
en välviljande och nationellt sinnad ministers fo-
strande vård, liksom återhållits och nistan bragts
till hvila: Albions stolta och frihetsälskande folk
synes lika litet sinnadt, att denna gång tåla heliga
alliansens fältmarskalk i spetsen för sina angelägen-
heter, som då han förra gången, i Maj 1832, se-
dan hofintrigerne för några dagar lyckats aflägs-
na grefve Grey från förvaltningen, förmätet grep
efter statsrodret, men i samma stund nödgades er-
känna sin vanmakt att hålla det, och tvangs att
rymma fältet för de tätt slutna leden af fredligt
och laglydigt handlande reformvänner. De med
utländska posterne i går -ankomne underrättelser
från England visa, att förberedelserne till den sto-
ra striden mellan reformerne och oligarkien, från
ena ändan af Storbritannien till-den andra, fortgå
med yttersta liflighet. Utom de sammankomster;
som hållits i London, för att ingå med adresser
till Kronan emot den nya Toryministeren, hafva på
mångfaldiga andra ställen församlingar i lika än-
damål redan ägt rum. . I Hull och Newcastle in-
nehöllo petitionerne derjemte den önskan, att Ko-
nungen måtte uppdraga formationen af sitt kabi-
neit åt Lord Durham, en man, som ägde och för-
tjente folkets förtroende, emedan han alltid med
kraft förfäktat sina medborgares rättigheter mot
alla fiender af den konstitutionella friheten. Vid
en offentlig måltid, som gafs i sistnämde stad åt
denne Lord, har han yttrat sig öfver den närva-
rande ställningen på ett sätt, som icke lemnar rin-
gaste tvifvelsmål öfrigt, att ju reformens vänner
komma: att i denna nya kris utveckla samma im-
ponerande kraft och antaga samma stolta hållning,
som för tvenne år sedan. Vi skola nedanföre med-
dela några utdrag ur detta märkliga tal — Den
liberala pressen, trogen sin pligt att varna för a
hvarje mot :samhällsfriheten riktadt försåt, lägger
redan för Englands förståndiga och lugna folk de fa-
ror i dagen, som i Weilingtons sällskap med förstö-
relse och undergång hota det verk reformbillen börjat.
Med undantag naturligtvis af Torybladen och ea del
af pressen i London, som, under ledning af Times,
synes hågad att tro på möjligheten af en reforme-
rande riktning hos den man, som hittills visat sig
såsom reformernas hätskaste och oförsonligaste fien-
de, förklarar sig den öfvervägande majoriteten af
tidningarne högt mot Wellington och hans tilläm-
nade kabinett. För den sannolika, ja nästan o-
undvikliga, händelsen af det nuvarande Un-
derhusets upplösning , såvida det konservati-
va luftslottet icke alltför hastigt ramlar, förena sig
valssännen i öfverenskommelser, att icke skicka an-
dra än säkra och pålitliga reformvänner till det
nya Barlamentet. Äfven med antagande att kon-
servativa val på flera ställen, der sådane icke hit-
tills veiat lyckas, skulle kunna genomdrifvas, åter-
stå dock i alla fall så många valorter, der ett så-
dant förhållande är alldeles omöjligt, under nuva-
rande sinnesstämning, att, efter all beräkning, op-
positionen i hvarje händelse kommer att äga en be-
iydande öfvervigt i det blifvande nya Underhuset.
Huru det skall tillgå, att med en sålunda samman-
satt folkrepresentation styra England, blir en sak
för Wellington och konsorter att fundera på.
Så-om prof på den rådande sinnaesstämningen kan
. anföras, att då Konungen och Drottningen den 22
afreste till Brigtbon, efter levern, vid hvilken Wel-:
lingon fick de 4 ministersigillen och hans vän
Lyndhurst aflade ed i egenskap af Lordkansler, så
hvislades åt Deras Majestäter af en mängd perso-
ner, som befunno sig i Hydepark, hvarigenom det
kongl. ekipaget passerade. När det kongl. parets
I skålar proponerades vid middagen i Newcastle för
Lord Durham, mottogos de med starka hvislingar
och andra tecken till missnöje, i synnerhet skålen
för Drottningen. Deremot dracks den blifvande
tronarfvingen, prinsessan Victorias skål under hög-
ljudda vivatrop, och yttringar af tillfredsställelse.
Samma morgon Konungen och Drottningen lemna-
de London, såg man en mängd personer sysselsatta
att i gatubörnen uppklistra plakater, på hvilka lä-
s:es med kolossala bokstäfver dessa få, men bety-
delsefalla, ord: Hejda honom åter, tag ut guld.
För att förstå meningen häraf bör man påminna
sig, att då reformbillen var i fara sommarn 1832,
och Wellington försökte bilda en administration,
sedan hofpartiet intrigerat bort grefve Grey, så
rusade allmänheten till Engelska banken och uttog