Till Aftonbladets Redaktion:
(Insändt.)
I Lund lärer finnas en Professor, vid namn Eb-
be Samuel Bring; och bemälte Professor lärer haf-
va utgifvit en bok om — Gud vet hvad. Titeln
minnes jag ej; men den lärer bandia om något
höglärdt och högvigtigt ämpve. Jag har olyckligt-
vis icke läst det lärda arbetet; men jag råkade att
häromdagen få se det ligga uppslaget på ett bord;
och den uppslagna öppningen (den enda, jag läst)
innehöll två noter, hvarom jag anställde några be-
traktelser, dem jag vill underställa Tit., till upp-
lysnings vinnande i ett par punkter.
Först och främst måste jag bekänna, att jag är
af det fogelfria slägte, som kallas liberala, och som
gör allt ondt, hvilxet nu sker här i verlden. Se-
dan måste jag likaledes bekanna, att jag icke haft
den olyckan att blifva liberal genom slump eller
gevom andras ingifvelse, eiler af ärelystnad (eme-
dan jag söker ingenting), eiler af vinningslystnad
(emedan jag sett, att vid liberalismen är ingeoting
alt vinna), eller af något annat skäl, än att jag i,
min ungdom kom att låsa litet i historien och se-.
dermera har betraktat den i mitt hjerta.
Professor Bring pästår väl, i likhet med det sto-
ra : koteriet, att liberalismen är flack, tanke-
tom, Ykunskapstom? o. s. v. Emellertid, om det-
ta är sannt, tror jag mig hafva märkt, att det är
ett fel, som icke vidlåder liberalismen ensam, utan
verkligen ofta träffas äfven i illiberalismens leder.
Jag vill således lemna den frågan å sido, öfverty-
gad, att tillvitelsen skall i all evighet upprepas, e-
hvad ock deremot må sägas. Jag vill blott fästa
mig vid den jemförelse, som iir Bring anställer
mellan skråmän och embetsmän. Han tror (verba
formalia minnes jag ej, men meningen ganska no-
gs), att lika orimligt som det är att icke erkänna
läroårs nödvändighet för en handtverkare, lika o-
rimligt är det, att ynzling-r, icke rutinerade och
bedrifne i stats- och styrelsesaker, vilja upphäfva
sig till domare öfver regeringen.
Jag medgifver, att Hr Bring har rätt, i fall han
kan visa, att alla högt uppsatta embetsmän gnom-
gått läroåren i statsvetenskapen, och att de Jberala
publicisterne i allmänhet mera sakna all under-
byggnad häruti. Men jag vill påminna mig, att en
af förebråelserna, som de liberala gjort sina anta-
gonister, är den, att de personer, som upphöjas till
inflytande i styrelsen, ofia tagas ur kasernen, stal- .
let o. s. v. Förmodligen är detta en falsk beskyll-
ning, och de personer, som spöka med liberalis-
men, äro deremot uppdragne i dessa plantskolor,
men å andra sidan regeringspersonalen tagen ur
den mest studerade menniskoklassen Om så icke
är, förstår jag icke Hr Brings sats.
Sedermera anhåller jag om upplysning, hvarföre
Är Bring, likasom hans själsförvandter, alltid sam-
manblanda den abstrakta idden liberalismen med
de liberaia publicister, vi hafva. Om dessa ock äro
flacka, tanketoma,? c., så synes det mig icke
vara otänkbart, att personer skulle kunna finnas,
som hyllade liberala läror, utan att vara så qvali-
ficerade. Jag har visserligen hos en och annan af
min trosbekäpnelses motståndare stundom trott mig
finna denna flackhet, denna tomhet; men jag skul-
le dock icke derföre vilja under samma kategori
föra t. ex. Hr Bring, ty jag hyser, sedan barndo-
men, alltid ett högt begrepp om en Professors lär-
dom, och skulle blygas att nämna honom på sam-
ma dag med en Grarskare, en Stockholms tidning
eller dylika, eburu resultaterna af deras läror äro lika.
Hr Bring vredgas deröfver, att våra liberala pu
blicister mera läsa Franska, än Engelska tidningar;
de förra, påstår han. se sis mera in på de abstrak-