TEATER.
Dn döda gästen. Komedi i 2 akter. Svenskt
Original.
En uvrg författare aflemnade en gång till Vol-
ta:re ett arbete, med anhållan att han ville korri-
gera och stryka ut hvad han ej tyckte om. Vol-
taire satte sig genast ned, fattade pennan, och strök
med den största samvetsgrannhet ut hvarenda rad
i poemet, från den första till den sista. Skada —
1 många afseenden, alt vi ej här i Sverge äga nå-
gon Voltaire — mången författare hade då äfven
här fralsats från kritikens obehag, och troligen ha-
de äfven då den döde gästens? stoft ostörd: fått
hvila i sin graf. Nu kommer han blott att tjena
såsom ett exempel på, huru det är möjligt att af
en skälicea god Novell fabricera en skäligen dålig
Kom? di; Novellen är nemligen den bekanta döde
Gästen af Zschokke. Orden kunna läsas der,
och om någon skulle uodra på hur dec är möjligt
att vid detta förhållande betitla piecen Sveaskt
Ociginal, så torde man blott böra erinra sig, att
der också stundom går rätt underligt till i denna
veriden.
Iznehillet torde alltså vara öfverflödigt att reci-
tera, desto belire som en recension i ett annat blad
redan upptagit detsamma. Emellertid framwgläntar
i stycket en ganska god vilja att roa, och det är
denna man alltid bör resoektera, ehuru man tillika
måste beklaga, att den ej fallit på någon som tilli-
ka ägt förmågan ; men ett äkta skämt står också
icke så att taga på hyllan , som mången förestäl-
ler sig. Namnet Svenskt Original fredar dock
Teater-Direktionen till stor del från ansvsret för
att den låtit ett sådant stycke komma på scenen.
Det tyckes stå i samma kategori med sådana ar-
tiklar, som i Tidningearne itföras på begäran, och
Direktionen har sannolikt antagit detsamma å son
corps; defendant.? Vi vilja ej tala om det orimliga
i sjvifva hufvudidden, att en ganska förståndig fa-
milj, hvars hufvud till och med ständigt avnonc--
rar sig såsom filosof, låter så alldeles uppskrämma
sig af en gammal spökhistoria, att den midt på ljusa
dagen tar en ung elegant för ett spöze — ej om det
oteatralska deri, alt låta en person berätta en saza,
som räcker mer än en qvart — dialogen släpar sig
dessutom jäspinde fram genom hela stycket, och öf-
ver det bela är en blekhet gjuten, som måhända
bör tillhöra en död gäst, men som dock ej tar sig
väl ut på andra sidan rampen.
—n.
Am 0 ROR mn
VASER ITE WASA FIRAD VANA FEMTE COLA STAN
TA för da flacta läcara välhak ant mucikalickh Ar.