ordet besluta, igenfinnes i 31 4. Regerings-Formen, der alldeles samma sak betecknas genom ordalydelsen: till bifall upptaga. För Lagstiftaren åter, om han skulle synas mindre lycklig i urvalet af uttryck, torde en ursägt böra härledas från de dagars oskuld, då man icke ens kunde förmoda, att omskapningsbegäret skulle draga i strid med allmänna tänkesättet, och Konst. Utsk. föreslå en för Nationen så vidrig ändring i Grundlagarna, att densamma genast å Riksdagen då den blifvit framlagd, förkastades af samtlige, eller de fleste Riks-Stånden. Vill man likväl, allt deita oaktadt, på det strängaste binda sig vid nämde ords bokstafsmening, så kan den dock icke innebära mer, eller anna!, än att Rikets Ständer äro oberättigade att genast, såväl förkasta som antaga den bestyrkta ändringen. Men icke förmår någon utlägzningskonst, som i sanningen allena söker sin seger, att omintetgö.a eller inskränka Rikets Ständers fulla och ohestridliga befogenhet att förändra och rätta det framlagda förslaget, emedan isådant fall hela innehållet af senare momentet i 56 f Re .gerings-Formen skulle blifva utan betydelse, och ordaförståndet deraf helt och hållet våldföras emot tydliga föreskriften i 83 1I Regerings-Formen. Nämde mom., som uttryckligen bestämmer, huru frågor om förändringar i Grundlagen skola behandlas, och således egentligen u!vecklar hvad 81 4S RegesingsFormen och 29 f Riksdags-Ocdningen derom kortligen antyda, har icke allevast förbehållit Rikets Ständer i allmänhet rättigheten att, förmedelst anmärkningar emot Konstitutions-Utskottets yttrande, deri åstadkomma rättelse och jemkning, utan hyllar derutöfver så omsorgsfullt hvarje Stånds fria röst, i fråga om Grundlagsförändring, att den tillerkännes ett lika och icke mindre afseende än i Bevillningsmål, det är, hvarje Stånd äger att, vid yppad skiljaktighet, få sin särskilta mening pröfvad at utsedd Nämd eller förstärkt Utskott, så att intel annat Utlåtande, än antingen det enahanda, hvarom samtlige Riks-Stånden sig förenat, eller ock det genom omröstning i förstärkta Konstitutions-Utskottet slutligen beredda och sammanjemkade kan blifva hvilande, för att antagas eller förkastas vid påföljande Riksdag. Men då skall deröfver endast med Ja eller Nej kunna beslutas — ettstadgande, som jemväl genom sin uppställning, så om ett undantag, nogsamt hänvisar på den friare pröfning, som Rikets Ständer vid den föregående Riksdagen ägt att utöfva. I öfverensstämmelse härmed, och då i öfrigt vördnaden för Rikets Ständer och deras ultryckta gemensamma tanka oeftergifligen kräfver samma offer af förut fattade opinioner och enahanda förfarande, som, vid sammarjemkning af RiksStåndens skiljaktiga meningar i andra ämnen ålägges Utskotten i 73 S. RiksdagsOrdningen, förmår jag icke finna huru KonstitutionsUtskottet kan, utan förvillelse och missförstånd af sitt kall, lemna samtlige RiksStåndens, under nyssnämde betydelsefulla form, afgifne ammärkningar utan afseende, och deremot å nyo framhålla den af en nog fåtalig personal tillvägabragta och inom Stånden redan underkända förklaring, att det framlagda förslaget utgör ett af inbördes oskiljaktiga delar bestående helt. En sådan bindoyckel är dock icke af grundlagen lemnad i KonstitutionsUtskottets hand, och ingen enda 4 hänvisar på den vördnadsbjudande makt, i grund hvaraf det kunde beta! Hvad KonvstitutionsUtskottet sammanfogat må icke Rikets Ständer åtskilja. — Kort och tydligen har Hr Doktor Nibelius visat, att indragningsmaktens och juryinrättningeps afskaffande icke stå med hvarandra i ringaste samband. Jag instämmer härutinvan med honom, och är öfvertygad, att då Utskottet icke skytt att framkasta den tillvitelse, som hade Rikets Ständer velat godtyckligt sönderstycka det odelbara förslaget, träffas Utskottet med mera rältvisa af förebråelsen för en godtycklig sammanbindning. Den slutliga förklaring, hvarmed Utskottet öfverlemnar förslaget, hvilket anses hwila till afgörande vid nästa Riksdag, hade så mycket snarare kunnat besparas, som ett sådant utlåtande icke tillkommer Utskottet, utan innefattar ett alldeles obehörigt anspråk, då, enligt 56 S. RegeringsFormen, endast förstärkta KonstitutionsUtskottet har att med Rikets Ständers rätt bereda det utlåtande. som skall hvila till grundlagsenlig behandling vid påföljande Riksdag. (Forts. följer).