MR 0 OS OP
frågan. Jag bestrider icke att denna sakenvar af all-
män beskaffenhet ; men skilnaden var den att framställ-
gen var bitallen af 3 Stånd och afslagen af Bor-
gareStåndet. Då det af ExpeditionsUtskottet upp-
satta förslag till R. Ständers underd. skrifvelse i
ämnet upplästes för Ståndet till justering, beslöts
den särskilta underd. skrifvelsen. Frågan om be-
handlingen är således icke enahanda med denna.
Jag hemställer hvarthän det skulle leda, om det
vid alla betänkanden skulle, på lika sätt som nu fö-
reslås, förfaras, om, 1 händelse en sak ej efter ön-
skan behandlades af ett Utskott, den skulle remit-
teras till ett annat, och, om ej eller detta sednare
fullgjort anspråket, till ett tredje o. s. v. Då Hr
Holm, som är, sjelf motionär, förklarat sig ej yrka
återremiss, uti hvilken mening flere instämt, samt
Hr Petrcd bestämdt uttryckt den öfvertygelse, att be-
tänkandet bifalles, åtminstone af tvenne Stånd, kan
jag endast beklaga motionens öde, i öfrigt förenan-
de mig om den åtgärd, som Hr Halling vid slutet
af sitt anförande tillstyrkt, och emot hvilken jag
ej har något att påminna.
Hr RYDIN: Jag tror icke att två olika åsigter
äro deroim att försvarsverket kostar landet stora
summor; men ett är att önska minskning uti dessa
kostnader, ett annat att begära, att ett Utskott skall
framställa ett sådant vidlyftigt förslag. Den första
unkten rörer reduktionen af armeen, serdeles den
del deraf, som är på värfvad fot. Detta är ju allt
för vidt omfattande och djupt ingripande. Den an-
dra punkten afser minskning i antalet af så väl det
högre som lägre befälet vid indelta armdeen. Detta
är ju af emahanda vidlöftiga beskaffenhet som det
förra. Kan det med billighet begäras, att perso-
ner, som icke äro militärer, skola utarbeta sädana
förslag? Om motionen skulle endast hafva åsyftat,
att BR, St. måtte till Kongl. Maj:t ingå med under-
dånig arhållan om en inskränkning i omförmäldte
afseende, tror jag Utskottet hafva sådant till-
styrkt; men att vidgöra något i anledning af mo-
tionen, sådan den blifvit framställd, ligger helt och
hållet, utom kretsen för Utskottets funktioner. Då
återremiss tienar till intet hemställer jag, att Stån-
det måtte godkänna, att det varit för Utskottet
möjligt att tillgöra annat, än hvad utlåtandet åda-
galägger.
Hr EKERMAN: Jag anser mig böra till proto-
kollet uttrycka, att jag finner för närvarande ingen
annan behandling at detta utlåtande äga rum, än
att antingen godkänna eller återremittera detsam-
ma. Om den senare utvägen sker, blir Ståndet, se-
dan saken åter inkommer, först i tillfälle att vida-
re öfverlägga och besluta. Jemväl torde jag här få
anmärka, att jag, bortgången i en enskild angelä-
genhet till Rådhuset, icke var tillstädes uti Ståndet
då den särskilta underd. skrifvelsen i fråga om Löf-
ås silfververk blef af Ståndet beslutad.
Hr P. WINBLAD: Jag är skyldig gifva Ståndet
tillkänna, att detta utlåtande blifvit af Allmänna
Besvärs- och EkonomiUtskottet under min sjukdom
beslutadt, och attjag således icke kunnat öfvervara
frågan inom Utskottet. I öfrigt instämmer jag uti
Hr Holms första, i dag afgifna anförande.
Hr SAHLIN: Då det är ögonskenligt, att kost-
naderna till krigsvasendet blifva allt högre och an-
ses ändock otillräckliga, tror jag representationen
böra omfatta tillfällen, att på hvilken väg som helst
söka tillvägabringa förminskving. Jag biträder så-
l:des Hirt Petres och Holms yttranden, samt anser
saken gerna kunna framställas uti en underd. skrif-
velse af Ståndet.
Hr EKSTRAND: Lika med flere värde talare,
må jag beklaga, att Utskottet lemnat obegagnadt
ett så ypperhgt tillfälle att få öppet uttala den o-
inion som man väl numera icke kan bestrida vara
allmän bos det Svenska folket, om oundvikligheten
af reform och indragning uti det, utöfver tolkets
krafter, så högst dyrbara militärväsendet; jag tvif-
lar dock icke att få se verkligheten af hvad Hr
Petre förutsagt, att nemligen detta betänkande vin-
ner bifall af de 2 Stånden, och en återremiss här-
ifrån följaktligen måste blifva utan verkan; men
jag tror dock icke vara til!ständigt för detta Stånd
att nu lemna bifail till Utskottets utlåtande, och ej
låtsa känna den allmänna rösten, hvarföre jag yr-
kar återremiss, i synnerhet som svaret derpå ej kan
medtaga någon tid för Utskottet, i den händelse 2
Stånds bifall förut vunnits. Då först tvingas vi
att gifva vika och undertrycka den öfvertygelse,
som, med sanningen enlig, säkert tillhör pluralite-
ten af detta Stånd.
ee RR FN RAR mA -