som likväl väppeligen torde vara under värvarande
omständigheter att hoppas.
Ar EGNELL: Erkännvande vigten af motiverne
uti År Holms motion, kan jag icke underlåta att,
om än jag visste, att en återremiss af Utlåtandet ej
medför någon nytta, och om äfven jag förutser,
alt jag blifver ensam af den åsigt att återremiss
må ske, yrka att Utlåtandet måtte återförvisas, på
det att Utskottet måtte fästa närmare afseende på
Hans Janssons afgifna reservation, innehållande,
att, då Utskottet yttrat öfvertygelsen, att förslag
till reformer inom armcen och försvarsverket böra
utgå från en ändamålsenlig krigsadministration, och
Utskottet således ansett reformer nödiga, hade Ut-
skottet bordt tillstyrka Rikets Ständer att i under-
dånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i Nider
låta verkställa de förbättringar i berörde afseende,
som kunna befinnas vara af behofvet påkallade.
För att åstadkomma detta, tror jag mig icke kun-
na grundlagsenligt för närvarande tillstyrka annan
åtgärd, än återremiss, då Betänkandet första gången
förekommer.
Ar RUBIN: Jeg har deltagit ati Allmänna Be-
svärs- och Ekonomi-Utskottets arbete i detta äm-
ne. Må det förlåtas mig, om jag ej i denna fråga
äger den erfarenhet och de insigter, som erfordras
för alt bedöma, om ett annat resultat, än detta,
kunnat äga rum, Vid frågans behandling deltoge
flere sakkunnige män, som sjelfve äro militärer; och
jag hade troit, att man ej borde åsidosätta deras
uppmärksamhet och större kännedom af ämnet. I
öfrigt anser jag skälen vara sådana att de icke kunna
jifvas. En återremiss vill jag mig icke motsätta;
men jag kan ej se hvartill densamma skall tjena.
Jag hemställer således, om Ståndet ej skulle vilja
till undvikande af dröjsmål, bifalla Betänkandet då
ändock resultatet icke blir förändradt.
Hr LEFFLER: Då detta ärende afgjordes af
Uiskottet, har jag ej varit der tillstädes. Detta lä-
rer hafva skett antingen under min sjukdom eller
ucder det jag var ledamot af Stuats-Utskottet och
deltog i dess Riksgäldsafdelningsarbeten. Jag vill
ej bestrida återreraiss, ehuru jag tror ingenting der-
igenom vinnes. Det har ock förefallit mig oför-
modadt, att, då jag vet, att inom Utskottet finnas
flere frisicnade män, ej se reservationer emot Be-
tänkandet af dem bifogade. Sjelfve militärer lära
de således hafva funnit, det ej annat kunnat till-
göras än hvad Utskottet yttrat. Åtminstone reflck-
terar jag på detta sätt. Då man önskar en förän-
dring af Betänkandet, är en återremiss för närva-
rande den enda lagliga åtgärden. Hvad angår det
försiag, en värd talare gjort, att frågan må remit-
teras till Ståndets enskilta Besvärs-Utskott, för att
uppsätlta Ståndets enskilta underd. skrifvelse i ämnet
har jag väl funnit alt Ståndet en gång tillförene
under denna Riksdag, uti en allmän fråga vidta-
git en dylik ätgärd. Då detta beslut fattades, var
jag icke tillstädes. Ej helier öfverensstämmer så-
dant med Riksdags-Ordningens 36 Ä och 2 mom.
som lyder sålunda: Stånden kunna äfven der dem
nyttigt synes, nedsätta, hvart för sig ett Utskott,
till upptegande af deras enskilta besvär och ange-
lägenhbeter. Derigenom är gränsen för Ståndets
enskilta Besvärs-Utskotts verksamhet utstakad. Jag
bestrider således omförmalte förslag. Vid denna
Riksdag kunna ej många remisser till enskilta Ut-
skottet ske, då Riksdagen är så långt framskri-
den, men vid en kommande skulle detta Ut-
skott möjligen blifva öfverhopadt af göromål,
om bruker: blefve ett dit remittera frågor, äf-
ven af allmän beskaffenhet, så snart de öfrige tren-
ne Riksstånden fattade olika beslut med Borgare-
ståndets, och jag frågar huru det skulle gå med
detta medel af alla stånden begagnades. För min del
lofvar jag, att Konzl. Maj:t ej skulle fästa afseende
på dylika skrifvelser af enskildta stånd.
Hr HELLEDAIJ förenade sig med Hr Leffler.
Hr HALLGREN: att militären i vårt land til
reformer, kan icke bestridas: och det är förundrans-
värdt, att en motion i ett så vigtigt ämne, som det-
ta, blifvit af Utskottet på ett koapphändigt sätt
besvarad, utan reservationer. Jag kan ej instämma
med Hr Petrd deruti, att denna fråga må remitte-
ras till ståndets enskildta besvärsUtskott, likasom
jag ej beiler deltog i beslutet, att frågan angående
Löfås Silfververk, skulle dit öfverlemsnas, Den var
så mycket mer af allmän beskaffenhet,;som den an-
gick statens cgendom; och ferevarande ämne rörer
lika litet Borgare ståndet enskildt. Jag förenar mig
deremot uti anhållan om återremiss, utan afseende
doernå hutn jag må 1 afceende nå BRilsdagcförkart-