) En liten upplysning torde här erfordras för våra läsare, som icke närmare kärna Gretna Greens historia. Det är en Skottsk för amlrg igrefskapet Duamfries på gränsen af Enosland, sedan 70 år tillbaka bokant för de många äktenskapsäfventyr som der förefallit, och såsom cn tiliflyatsort för unga älskande undan hindren emot deras föreniag. I Skotland behöfdes nemligen tillett giftermål ingen lysning och ingen pceest till vigseln, utan endast det älskande parets ömsesidiga förklaring inför en fredsdomare, alt ingendera vore hindrad af tidigare förbindelser eller för nära skyldskap, då fredsdomaren utfirdade ett betyg, alt äktenskanet var behörigen afslu:adt. Den som derföre i Ensland, der andra lagar gälla, icke kunde komma till målet för sina önskningar, reste blott med sin brud till Gretna, dev han fick saken afgjrd. En bofslagare, som tillika var fredsdomare, afslöt under 4o års tid på detta sitt otaliga förbindelser, Öfver hufvud råknades 65 sådana gifiermål årligen, och som han tog 15 guinder för hvarje par, uppstod häraf en inkomst af 1000 Pund Sterling, icke långt ifrån lika mycket som Erkebiskopen räknar hos oss. Denna smed dog år 1827, kort efter den ryktbara processen om Miss Turners giftermål, men lärer, enligt hvad den ofvanstående berättelsea antyder, hafva blifvit efterträdd af en annsaan af samma yrke.