gång på nämde nödvändighetsvara mot ett icke
alltför öfverdrifvet pris, hemställa, om ej bränvin
må uUllåtas till införsel utan tull, eller åtminstone
emot icke högre tull, än i eller 2 skillingar kaän-
nan. En tillökning i tuliinkomst skulle derigenoni
beredas, motsvarande den brist, som säkerligen upp-
kommer i den kalkylerade bränvinsbevillningen. I
det:a yttrande instämde Samuel Jönsson från Ö-
land.
NILS PERSSON förenade sig med dem som ön-
skat förhöjning uti införseltu!len å utländska spiri-
tuosa och ardia öfverflödsvaror, likaledes å humla,
den vi i allmänhet kunna undvara3; men deremot
talade han om nedsättning i import:ull å salt.
PER JONSSON från Skåne upplyste, att den till-
förordnade Tullkomitdgos förslag icke inkom förr
till Bevillnings- Utskottet, än det var långt lidet på
riksdagen. Detta förslag, yttrade talaren, hade vis-
serligen blifvit utarbetadt af bildade och erfarne
män, men det enskilta intresset hade dock försökt
att deri göra sig gällande, hvadan Utskuvtiet i flera
fall måst afvika från förslaget. Tidsutdrägt har na-
turligtvis häraf uppkommit. Talaren ordade de:ef-
ter om förväffligheten af den indirekta beskattnin-
gen ä konsumtionen. I Utskottet hade talaren
stannat bland minoriteten; han hade der yrket, det
införseltu!l å öfverflödsvaror måtte förhöjas, men
deremot nedsättas för oumbärliga varor. Denna
sin tanka hade talaren ej kunnat i Utskottet göra
gällande. Vi hafva, ytirade han, genom betan
kavdet om bränvinbränvingen, och den deri före-
slagna orimliga beskattning, nogsamt erfarit hvart-
hän man syftar. Jag vill väl icke nu, i fråga om
sjötullsbe villningen, bruka repressalier, men anser
dock, att införseltullen å öfverflödsvaror kan utan
olägenhet förhöjas med 50 procent utöfver hvad
Utskottet fö:eslagit. I början arbetades i Utskot-
tet på en särskilt artikel för öfverflöd. Då åter
detta yterhgare ifrågakom, invändes, att för hög
tull skulle föranleda till lurendrägeri. Se der den
kons:qvens man iakttagit. Allt gär slutligen derpå
ut att förtrycka Bonden och Jordbrukaren , i stäl-
let att bereda honom den lättnad, han så väl be-
höfver. — I detta Per Jörssons yttrande Instämde
G. Jonasson och J. Kristofersson från Kronobergs,
P. Jönsson fr. Jönköpings, H. Hansson, J. Johans-
son och O. Eriksson fr. Bobus Län, P. Wilsson fr.
Skåne m. fl. — STRINDLUND fr. WesterNorr-
lands Län ansåg Utskottet hafva bort tillse, att så-
dana varor, som vi gerom egen konstflit och bus-
slöjd kunna producera, blifvit med högre införsel-
tull belagde. I allmänhet borde jemväl iakttagas,
att varor, hvilka, i anseende till deras inskränkta
rymd, äro lätta att insmuggla, icke med alltför
hög afgift betungas. I motsatt fall uppmuntras lu-
rendrägeriet. — Då till ex. införseltullen är 6 Rdr
32 sk. för ett skålp. band eller fransar, hvilka med
lätthet kunna gömmas i fickorna på kläder , hem-
ställer jag, om någon kan göra bättre affär, än att
sysselsätta sig med inpraktiserandet af dylika saker,
Utskottet har föreslagit lika utförseltull ä tackjern
och såkalladt jeroskrot; men då det senare är ar-
betadt jern, och för hög expait-tull derå skulle
ruinera tillverkaren, så bör lemkniog i detta hän-
seende ske — V. Talm: JON JONSSON ordade för
ett totalt förbud mot bränvinsimport, Af 1812 års
Bevillningsförordning, som tillät ivförsel af bränvin,
blef den följd, att omkring 9 2 10 millioner Rdr
gingo ut ur landet. Vice Talmannen kunde ej tro,
att Per Jonssons fr. Öland yrkande om nedsättning
i tallen för bränvins-import vore hans allvarliga
mening. I öfrigt ansåg v. Talm. hög tull böra läg-
gas å införande af öfverflödsartiklar. Hvad tull-
bevakningen till sjös vidkomme, hade 3 års erfaren-
het visat lämpligheten och nyttan deraf, äfven för
manskapets öining. — För förhöjd tull ä så kallade
öfverflödsartiklar ordade vidare 4. Andersson fr.
Skaraborgs, J. Svensson fr, Jönköpings, E. Persson fr.
Gefleborgs Län, Sam. Andersson och O. Olofsson
fr. Östergötland, hvarjem:e der sistnamde Ledamo-
ten yrkade, ati ull antingen målte till införsel för-
bjudas, eller beläggas med 8 sk. tull för skålpundet.
Några af de förestående Talarne yttrade, det de
ansågo Betänkandet, ifall det återremitteras, ej kom-
ma förbättradt tillbaka. — A. ERIKSON fr. Öre-
bro Län yrkade, att exporttullen å tackjern måtte
nedsättas till 25 procent af varans värde. Han
ville tro, att Brukspatronerna skulle genom en slik
nedsättning bli tvungna att söka förädla sitt stång-
jern, hvilket eljest icke sker. ty det är icke bättre
nu, än det var för öfver huud:iade år tillbaka. —
T PT Ta nNeCARMR Pp oo TTT od TAI I PP om
