så att Riks-Stånden måtte kunna se, t. ex., icke allena Väfstolarnes antal, utan äfven Fabrikörernes; då de sättas i tillfälle att känna, till huru. mångas fördel medborgare i allmänhet beröfvas deras naturliga rättighket, att efter bebag använda sine arbetsvinster; samt att äfven måtte utföras ett presumtivt pris på materialiernes kostnad, förlsgsräntans och arbetslönernes belopp vid hvarje Fabriksgren, för alt man må kunna göra sig begrepp om de möjliga förslagsvinsterne, hvilka man väl vet åtminstone icke återfinnas i Taxerings-längderne. 3:0 De öfriga allmänna grundsatser Utskottet angifvit för Tulitariffens utarbetande, cgillade A. D. väl icke i allmänbet; tvärtom; men han saknade likväl deri några bestämda vilkor för den fattigare och arbetande klassens belåtenbet, och för den förådlande industriens sanna fördelar, och, hvad än värre är, fann ej en gåsg desse Utskottets allmänna grundsattser alfvarligt tillämp-de i den föreslagna tulltariffen. Han skulle således åtminstone önska en omredaktion i dessa grunder för tullbeskattningen på följande sätt: Andra punpnten: s) att alla råämnen hvarå erfoderlig tillgång inom landet saknas och som utgör föremål för de arbetande klassernes allmänna behof må tullfritt införas. (Salt, torr fisk m. m.) b.) Att alla utländska böcker böra varaZfrie för tull.t) Upplysningen bör ej beskattas, ty den ger så sällanf i vissa land något tillbaka för kostnaderne, Tredje punkten a.) att sådana råämnen, hvarå tillgång inom landet saknas och hvilka äro föremål för inhemsk förädling, till de arbetande klassernes bruk, beläggas med blott recognitions afgift för tullkostnadens betäckande. b.) Att då sådana räämnen bufvudsakligen förädlas till beqvämlighetsoch praktprodukter, de samma ricå införas mot låg tull. c) Att då de äfven äro föremål för landets egen produktion, böra de beläggas med en relativt till de i föregående punkter omnämde råämnen, högre införsel tull. Fjerde punkten a.) att alla kenstprodukter, som ej kunna inom landet åstadkommas, må emot recognitionsafgift införas b.) Att dä de här kunna förfärdigas, fastän icke uti tillräcklig mängd, desamma må,i förhållande till ett mera eller mindre allmänt bruk, med låg eller åtminstone lindrig tull beläggas. Från och med femte till tolfte punkten kunde enligt utskottets förslag förblifva. 4:o0 Utskottets förslag, att officerare och manskap af Kongl. Mcj:ts flotta hädanefter, å de tider då sådant kan låta sig göra, måtte användas till seglande kustbevakning å för ändamålet lämpliga snällseglande fartyg, ansåg Tal. sig aldrig kunna bifalla. En sådan inblandning af militär i vara fredliga sysselsättningar är vedervärdig för både folket och krigsmagten. Kostsam för statsverket, utan motsvarande nytta, medför den för de enskilta tidspillan och köstnader m. m. och skall förr eller sednare vålla immoralitet hos Befälet och ovilja hos nationen. Han uppmanade Utskottet, om denna punkt af detsamma vidhålles, att låta Ståndeu erhålla följande uppgifter: a) Hvad militära kustbevakningen för hvarje år kostat, då den använts. b) Hvad belopp de af milltären årligen gjorda beslag utgöra. ec) Huru mycket befäl, underbefäl och trupp som varit begägnad; — — på det Utskottet måtte äfven öfvertyga sig sjelf, att den militära kustbevakningens effekt icke kan jemföras med koleraspärrningarnes, hvilka Utskottet ansett hafva varit så riksgagneliga. Den obetydliga och föga användbara öfning, som i kustbevakningsväg vinnes, motsvarar icke de förluster, sjöskador och sjukdomar måhända förorsakas; och Svenska Båtsmanshållet är ickeikontracteradt under den förutsättning att vacanskostnaderne i fred skola blifva så svåra, att de i ett och annat af Carl XI:s krig måhända knappast varit det. 5:o Saknade han i betänkandet allt vidrörande af den kinkika frågan om tull å Finska varor sm. m., som synes bordt blifva en följd af den under Riks-Ståndens sammanvaro obegripligt nog, utan allt deras hörande, afslutade Statsmisshushållningstraktaten. DANIEL DANIELSSON från Örebro län talade för export-tullens borttagande och import-tullens förhöjning synnerligen å kolonialvaror. — JOH. ANDERSSON från Upsala län likaledes. — OLOF OLSSON från Westerbotten sökte visa, huru våra skogar lemna outtömliga tillgångar på rudimaterier för Pottaske-tillverkningen, samt omnämnde dess starka progression under de sista åren, hvarpå såsom bevis anfördes, att från Umeå stad, under loppet af derna sommar exporterats 10,000 lisp. Han önskade derföre en förböjaing å import-tull för denna vera till 333 procent mera, än Utsk. föresla