så att Riks-Stånden måtte kunna se, t. ex., icke allena
Väfstolarnes antal, utan äfven Fabrikörernes; då de sättas
i tillfälle att känna, till huru. mångas fördel medborgare i
allmänhet beröfvas deras naturliga rättighket, att efter be-
bag använda sine arbetsvinster; samt att äfven måtte ut-
föras ett presumtivt pris på materialiernes kostnad, för-
lsgsräntans och arbetslönernes belopp vid hvarje Fabriks-
gren, för alt man må kunna göra sig begrepp om de möj-
liga förslagsvinsterne, hvilka man väl vet åtminstone icke
återfinnas i Taxerings-längderne.
3:0 De öfriga allmänna grundsatser Utskottet angifvit
för Tulitariffens utarbetande, cgillade A. D. väl icke i
allmänbet; tvärtom; men han saknade likväl deri några be-
stämda vilkor för den fattigare och arbetande klassens be-
låtenbet, och för den förådlande industriens sanna för-
delar, och, hvad än värre är, fann ej en gåsg desse Ut-
skottets allmänna grundsattser alfvarligt tillämp-de i den
föreslagna tulltariffen. Han skulle således åtminstone ön-
ska en omredaktion i dessa grunder för tullbeskattnin-
gen på följande sätt:
Andra punpnten: s) att alla råämnen hvarå erfoderlig
tillgång inom landet saknas och som utgör föremål för de
arbetande klassernes allmänna behof må tullfritt införas.
(Salt, torr fisk m. m.)
b.) Att alla utländska böcker böra varaZfrie för tull.t)
Upplysningen bör ej beskattas, ty den ger så sällanf i vissa
land något tillbaka för kostnaderne,
Tredje punkten a.) att sådana råämnen, hvarå tillgång
inom landet saknas och hvilka äro föremål för inhemsk
förädling, till de arbetande klassernes bruk, beläggas med
blott recognitions afgift för tullkostnadens betäckande.
b.) Att då sådana räämnen bufvudsakligen förädlas till be-
qvämlighets- och praktprodukter, de samma ricå införas mot
låg tull.
c) Att då de äfven äro föremål för landets egen pro-
duktion, böra de beläggas med en relativt till de i föregå-
ende punkter omnämde råämnen, högre införsel tull.
Fjerde punkten a.) att alla kenstprodukter, som ej
kunna inom landet åstadkommas, må emot recognitionsaf-
gift införas
b.) Att dä de här kunna förfärdigas, fastän icke uti till-
räcklig mängd, desamma må,i förhållande till ett mera el-
ler mindre allmänt bruk, med låg eller åtminstone lindrig
tull beläggas.
Från och med femte till tolfte punkten kunde
enligt utskottets förslag förblifva.
4:o0 Utskottets förslag, att officerare och manskap af
Kongl. Mcj:ts flotta hädanefter, å de tider då sådant kan
låta sig göra, måtte användas till seglande kustbevakning å
för ändamålet lämpliga snällseglande fartyg, ansåg Tal. sig
aldrig kunna bifalla. En sådan inblandning af militär i
vara fredliga sysselsättningar är vedervärdig för både folket
och krigsmagten. Kostsam för statsverket, utan motsvaran-
de nytta, medför den för de enskilta tidspillan och
köstnader m. m. och skall förr eller sednare vålla immora-
litet hos Befälet och ovilja hos nationen. Han uppmanade
Utskottet, om denna punkt af detsamma vidhålles, att låta
Ståndeu erhålla följande uppgifter:
a) Hvad militära kustbevakningen för hvarje år kostat,
då den använts.
b) Hvad belopp de af milltären årligen gjorda beslag ut-
göra.
ec) Huru mycket befäl, underbefäl och trupp som varit
begägnad; — — på det Utskottet måtte äfven öfvertyga sig
sjelf, att den militära kustbevakningens effekt icke kan jem-
föras med koleraspärrningarnes, hvilka Utskottet ansett haf-
va varit så riksgagneliga. Den obetydliga och föga använd-
bara öfning, som i kustbevakningsväg vinnes, motsvarar ic-
ke de förluster, sjöskador och sjukdomar måhända förorsa-
kas; och Svenska Båtsmanshållet är ickeikontracteradt under
den förutsättning att vacanskostnaderne i fred skola blif-
va så svåra, att de i ett och annat af Carl XI:s krig må-
hända knappast varit det.
5:o Saknade han i betänkandet allt vidrörande af den
kinkika frågan om tull å Finska varor sm. m., som synes
bordt blifva en följd af den under Riks-Ståndens samman-
varo obegripligt nog, utan allt deras hörande, afslutade
Statsmisshushållningstraktaten.
DANIEL DANIELSSON från Örebro län talade
för export-tullens borttagande och import-tullens
förhöjning synnerligen å kolonialvaror. — JOH.
ANDERSSON från Upsala län likaledes. — OLOF
OLSSON från Westerbotten sökte visa, huru våra
skogar lemna outtömliga tillgångar på rudimaterier
för Pottaske-tillverkningen, samt omnämnde dess
starka progression under de sista åren, hvarpå så-
som bevis anfördes, att från Umeå stad, under lop-
pet af derna sommar exporterats 10,000 lisp. Han
önskade derföre en förböjaing å import-tull för
denna vera till 333 procent mera, än Utsk. föresla-