tyckt namn såsom skriftstallare. Hans politiska retizion är konungavälde, så litet begränsadt : som möjiigt, och det licr förklara sig hos en person, sor I sin Usgdom på nära håll sett en monark, så: lysande s mGustat IT, och i sna mannaär en regent, så rättvis, redlig och pålitl:g som Gustaf IV Astolf, oakradt dennes alla politiska fel i öfrigt. Uppfostrad under 1772 års regim, drömde Friih. Buje sonu om detta årets 19 22 och 21 Augusti, och ror på möjligheten både att finna bataljoner, bereavillge atv förnya dessa dagars uppträden, och alt verkan deraf skulle blitva densamma, som då. Han glömmer till hvilken hög grad kommunrikat.on-anstalkerna blifvit, sedan den tides fortskyndade och utbildade, så at: den resa från Stockholm till Schweitz, hvars tillvedelser Gustaf Til gjorde redan 1772 och 1789. men hvilken ej bann fulländas förr, än af Gustaf Adolf 1809, har året 1330 verkstälils inom vägra veckor af Cal X, från Paris till Holy-Bood, En arpsn trosmtitel i Boijes politiska katekes är A eles glans, Syrka och inflytande. Han ser i herne fortfarande samma vörduedsbjudande kast, som bar, som gal, som skyddade kronan, som, född art ve ka, endast i offebitlig verksamhet såg sitt mål, och i gacnet, spridt af denna verksamhet, sin ära. Det är Folkungars, Sturars och Wasais fränder, fondens skräck på slagfälten, Europas skjomän under tredev, främst i bjiltemod och främss i kunskaper, farsiliga 1 stolshet, prast, i adelmod, beredda till hvilken uppolfring som helst, utom den af sin beder och af sina föreiräden, frikostige både af bijelse och beräkning, Mecenater vid tronens sida, alven utav en Augustus på tronen, Datorens värs, Ömsim mo: despotusmen och fölkyvan: det ar denna Adel, Fuberve Boije ännu bar tör ögonen. Hau kan val icke telt och hållet sluta dem till för bescaffenheten at den Adel, som omzifver honom: än kalla ego ster, västrande sig i öfverllöd, till hvilket de, ätande, drickande, sofvande, anse s:g ovedersäg lat bevisa 2atimäligheten af sina anspråk; än tor tiga bapplöpare bland tjenstebna-s tistlar och törn:ng än dockor i gvldsmidda diögter, med höga tlar och m-d små funktioner, de framsie på vakt i Hofvets salar, cei deras underordnade på lägsta travpsleget af samme hierarki bära den kunglixa namnochiilern broderad i siltver på ryggen. Frih. Boije torv ännu på en restauration — af Adeln. Salige äro de, som icke se, och dock tro! Ätven författaren till dessa utkast alssade Adeln: af kärlek tl; historiska minnen, från Odins Drottar till Fiietzskv, som FraizeEn hesjungit, af uppfostran, af sviopati, sf gru dsatsg — men han har sett henne pi nära håll i dec naina verslicheten, och för erfaceobet och öfvertygelse måste böjelse och syrmpati gifva vika. Svenska adeln är numera en åropp uan ande, ett lik efter en pitient, död i kolera, hbvars stelvade, i sär fallna förvridva lemmar, död gräfvaren bosalskt Uulpyntat med en svepning af oalitterguld. KT DUR TALES I Deleens Comp Boukbandel, å 8 Bar: Fneelskt och Seenskt Lexikon af C Deleen. samt Widecrens