tyckt namn såsom skriftstallare. Hans politiska
retizion är konungavälde, så litet begränsadt : som
möjiigt, och det licr förklara sig hos en person,
sor I sin Usgdom på nära håll sett en monark, så:
lysande s m- Gustat IT, och i sna mannaär en re-
gent, så rättvis, redlig och pålitl:g som Gustaf IV
Astolf, oakradt dennes alla politiska fel i öfrigt.
Uppfostrad under 1772 års regim, drömde Friih.
Buje sonu om detta årets 19 22 och 21 Augusti,
och ror på möjligheten både att finna bataljoner,
bereavillge atv förnya dessa dagars uppträden, och
alt verkan deraf skulle blitva densamma, som då.
Han glömmer till hvilken hög grad kommunrika-
t.on-anstalkerna blifvit, sedan den tides fortskynda-
de och utbildade, så at: den resa från Stockholm
till Schweitz, hvars tillvedelser Gustaf Til gjorde
redan 1772 och 1789. men hvilken ej bann fullän-
das förr, än af Gustaf Adolf 1809, har året 1330
verkstälils inom vägra veckor af Cal X, från Pa-
ris till Holy-Bood,
En arpsn trosmtitel i Boijes politiska katekes är
A eles glans, Syrka och inflytande. Han ser i
herne fortfarande samma vörduedsbjudande kast,
som bar, som gal, som skyddade kronan, som, född
art ve ka, endast i offebitlig verksamhet såg sitt mål,
och i gacnet, spridt af denna verksamhet, sin ära.
Det är Folkungars, Sturars och Wasais fränder,
fondens skräck på slagfälten, Europas skjomän un-
der tredev, främst i bjiltemod och främss i kun-
skaper, farsiliga 1 stolshet, prast, i adelmod, be-
redda till hvilken uppolfring som helst, utom den
af sin beder och af sina föreiräden, frikostige både
af bijelse och beräkning, Mecenater vid tronens si-
da, alven utav en Augustus på tronen, Datorens
värs, Ömsim mo: despotusmen och fölkyvan: det ar
denna Adel, Fuberve Boije ännu bar tör ögonen.
Hau kan val icke telt och hållet sluta dem till för
bescaffenheten at den Adel, som omzifver honom:
än kalla ego ster, västrande sig i öfverllöd, till hvil-
ket de, ätande, drickande, sofvande, anse s:g ove-
dersäg lat bevisa 2atimäligheten af sina anspråk; än
tor tiga bapplöpare bland tjenstebna-s tistlar och
törn:ng än dockor i gvldsmidda diögter, med höga
tlar och m-d små funktioner, de framsie på vakt
i Hofvets salar, cei deras underordnade på lägsta
travpsleget af samme hierarki bära den kunglixa
namnochiilern broderad i siltver på ryggen. Frih.
Boije torv ännu på en restauration — af Adeln.
Salige äro de, som icke se, och dock tro! Ätven
författaren till dessa utkast alssade Adeln: af kär-
lek tl; historiska minnen, från Odins Drottar till
Fiietzskv, som FraizeEn hesjungit, af uppfostran,
af sviopati, sf gru dsatsg — men han har sett hen-
ne pi nära håll i dec naina verslicheten, och för
erfaceobet och öfvertygelse måste böjelse och syrm-
pati gifva vika. Svenska adeln är numera en åropp
uan ande, ett lik efter en pitient, död i kolera,
hbvars stelvade, i sär fallna förvridva lemmar, död-
gräfvaren bosalskt Uulpyntat med en svepning af
oalitterguld.
KT DUR TALES
I Deleens Comp Boukbandel, å 8
Bar: Fneelskt och Seenskt Lexikon af
C Deleen. samt Widecrens