trasor att vi icke nyttja så usla till diskt asor, ja:
till och med skulle skärnmas, a t u!hänga sådana på
våra hampsspöken i Kent eller Söd:a- Hampshue:
s dant av bar ellt hvad man ser på tet arbetande
folket. i
ITALIENSKA FOLKEN
(En F ansk tidning offentliggör ett enskilt bref från fIta-
lien, som är af det intresse, alt vi anse oss böra meddela
det. Dess innehåll är följande :)
Vi hefva talat om vara Fu:star, deres offentliga
och evskiita kervakterery; vi bafva der genom satt
Er i vilfälle att dömma om dea framtid, som vårt
fadernesland kan hoppas: vi skola nu försöka att
reckna för Ev det Falieoska folkets moraliska och
materielta still ing, dess lidanden, Öössoni: gar och
förboppnio sar
ltabhenoaroes vilkor äro på lårgt när icke desam-
na alltifråv Alverna till Cieili oo: Fira lö ala för-
bållanden och gecg:efiska oformicbeler göra dessa
mer - ler mudie draga, meveclir. mind:e hopp-
lösa. I Piemovt aro tjens er, egeudom oc rikedosa
helt och bållet fördelade mella Adeln, Presterna
och Kiostren. För alla andra klasser ate:står en-
dast et: föga lönande arbete och en fjerdedel af
jordens revenyer, så mycket tyvgse nedtryckta af
skatter, som den betydlisaste de:ea är skatt i
Presterskapets händer; också är Piemontesarens be-
lägenhet: 1 alimänbet olycklig; och man ser bonom
derföre utvanirs, än tll Lyon, av tiil Swiitz eller
Lombardiet, för att söka arbete.
I Lombardiet, detta fiuktbara och verkligen o-
utförliga !and, som kunrat tåla de ofsntliga pen-
PIPgeeXpo:ter som Octerrike drager derifråv, är
föikets s ällning fätre, icke blott gi nom jordens
fruktbarhet, utan älven till följ: af den verksamma
rörelse, som det frat ss. Konungaiskets Italien
styrelse Öevvis denoca stat och som alla Österrikiska
mi plundrin:ar avnu icke fö mått att helt och hål-
iet afbryrta. Vena en förfärlis olycka pedtrycker
Lombarcsets fols, mera än alla de andra Italicnar-
ne: åsynen a! Österrisiska uniformer och nirvaron
af dessa soldtathopar, bvilka sprida sorg öfver Ad-
gas och Brentas vackra flodlander, och son upp-
vecka det slags vatonalhat, bytiket hyarken styr-
han eller twes förm ti eller nigonsia skola förmå
ars besegra eliter mid a.
Ben da2liga keröringen bar i sjelfva verket icke
medfer. någon fören: 8, ICke Nn gång en partiel, e-
mellan Lomba:den och Ös ervikaren. — Adeln und-
viker all se honom i sina salonger; en qvisna vo-
re vansrad om hon gifte sig med en ÖOsterrikere,
eller om bon eraotiog hans byllving. Fos folket är
hatet anau mer oförsonligt: en arbetare, en bonde,
lensnår krogen, å en Österrikare der inkommer.
Med ett ord: för:rjckarne och de förvyckte lefva
blott i et krigiskt stilestånd; och de senare bemö-
ta makten med förakt, till dess de kunna möta hen-
ne med motstånd. : .
I Parma och Piazenza ser man bredvid de ad-
liga familjerna, bvilka ega en högst betydhg för-
mögenhet, en hop tetitlade herrar, ; hvilka knapt
ega 6v0o francs 1 årlig Inkomst. Oaktadt landets
beundtiansvärda fruktbarhet, och oaktedt det pro-
ducerar mycket mer än hvad det behöfver, är det
hkväl det. fatugaste land i hela Italien, 1ostavgdt af
Österrikes och Modenas tullinier, som hindra det
alt exporiera sina skö dar, och blott öppnas för
art låta dess penningar utvandia. Fastän man ic-
ke i bela I alen lefves fr bättre pris a i Parma,
är den olycshge bvuden der nödsarad att utbjuda
sina armar på Ko:sica, bvarihrån han, efter ett lif,
tnlt af försakeler, återför ceu liten proningbebaåll-
ning för act betala utlagorna. -
I Modena är folkets öde ännu mera vymklig, ty
der tiilhör allt Hertigen: industrier, hanvdeia och
de talrika godsen, som konfiskerades efter resolu-
tionen är 1831. Att lefva i Turkict eller i Mode-
na, alt vara cn Jodisk Parias eliter Estiska busets
underså!e, sr alldeies ett och detsammu.
Romagna och sila de Påfviska Staterna sro en
vidsträckt sjåde plats för kyrkans ol ekte och iud:-
rekta UWiSupplager: till de skatter regeringen faster
up; gbra, komma der efven kyrhoroes och klestrens
tionde, emt besöken tf alla de andlize ordvarne.
Jordens alster tllbör der vida mera presterna än
ögarne. Ue jeuva mera art betala den Boemerska
purpurps 1 Öj D, än av lifnära de arbetsomma fa-
mi ljer som odla den.
I Toscana äro arbetare och bönder samtligen
välmående, Florentinska stliestäfmaderna, Livorno: