trasor att vi icke nyttja så usla till diskt asor, ja: till och med skulle skärnmas, a t u!hänga sådana på våra hampsspöken i Kent eller Söd:aHampshue: s dant av bar ellt hvad man ser på tet arbetande folket. i ITALIENSKA FOLKEN (En F ansk tidning offentliggör ett enskilt bref från fItalien, som är af det intresse, alt vi anse oss böra meddela det. Dess innehåll är följande :) Vi hefva talat om vara Fu:star, deres offentliga och evskiita kervakterery; vi bafva der genom satt Er i vilfälle att dömma om dea framtid, som vårt fadernesland kan hoppas: vi skola nu försöka att reckna för Ev det Falieoska folkets moraliska och materielta still ing, dess lidanden, Öössoni: gar och förboppnio sar ltabhenoaroes vilkor äro på lårgt när icke desamna alltifråv Alverna till Cieili oo: Fira lö ala förbållanden och gecg:efiska oformicbeler göra dessa mer ler mudie draga, meveclir. mind:e hopplösa. I Piemovt aro tjens er, egeudom oc rikedosa helt och bållet fördelade mella Adeln, Presterna och Kiostren. För alla andra klasser ate:står endast et: föga lönande arbete och en fjerdedel af jordens revenyer, så mycket tyvgse nedtryckta af skatter, som den betydlisaste de:ea är skatt i Presterskapets händer; också är Piemontesarens belägenhet: 1 alimänbet olycklig; och man ser bonom derföre utvanirs, än tll Lyon, av tiil Swiitz eller Lombardiet, för att söka arbete. I Lombardiet, detta fiuktbara och verkligen outförliga !and, som kunrat tåla de ofsntliga penPIPgeeXpo:ter som Octerrike drager derifråv, är föikets s ällning fätre, icke blott gi nom jordens fruktbarhet, utan älven till följ: af den verksamma rörelse, som det frat ss. Konungaiskets Italien styrelse Öevvis denoca stat och som alla Österrikiska mi plundrin:ar avnu icke fö mått att helt och håliet afbryrta. Vena en förfärlis olycka pedtrycker Lombarcsets fols, mera än alla de andra Italicnarne: åsynen a! Österrisiska uniformer och nirvaron af dessa soldtathopar, bvilka sprida sorg öfver Adgas och Brentas vackra flodlander, och son uppvecka det slags vatonalhat, bytiket hyarken styrhan eller twes förm ti eller nigonsia skola förmå ars besegra eliter mid a. Ben da2liga keröringen bar i sjelfva verket icke medfer. någon fören: 8, ICke Nn gång en partiel, emellan Lomba:den och Ös ervikaren. — Adeln undviker all se honom i sina salonger; en qvisna vore vansrad om hon gifte sig med en ÖOsterrikere, eller om bon eraotiog hans byllving. Fos folket är hatet anau mer oförsonligt: en arbetare, en bonde, lensnår krogen, å en Österrikare der inkommer. Med ett ord: för:rjckarne och de förvyckte lefva blott i et krigiskt stilestånd; och de senare bemöta makten med förakt, till dess de kunna möta henne med motstånd. : . I Parma och Piazenza ser man bredvid de adliga familjerna, bvilka ega en högst betydhg förmögenhet, en hop tetitlade herrar, ; hvilka knapt ega 6v0o francs 1 årlig Inkomst. Oaktadt landets beundtiansvärda fruktbarhet, och oaktedt det producerar mycket mer än hvad det behöfver, är det hkväl det. fatugaste land i hela Italien, 1ostavgdt af Österrikes och Modenas tullinier, som hindra det alt exporiera sina skö dar, och blott öppnas för art låta dess penningar utvandia. Fastän man icke i bela I alen lefves fr bättre pris a i Parma, är den olycshge bvuden der nödsarad att utbjuda sina armar på Ko:sica, bvarihrån han, efter ett lif, tnlt af försakeler, återför ceu liten proningbebaållning för act betala utlagorna. I Modena är folkets öde ännu mera vymklig, ty der tiilhör allt Hertigen: industrier, hanvdeia och de talrika godsen, som konfiskerades efter resolutionen är 1831. Att lefva i Turkict eller i Modena, alt vara cn Jodisk Parias eliter Estiska busets underså!e, sr alldeies ett och detsammu. Romagna och sila de Påfviska Staterna sro en vidsträckt sjåde plats för kyrkans ol ekte och iud:rekta UWiSupplager: till de skatter regeringen faster up; gbra, komma der efven kyrhoroes och klestrens tionde, emt besöken tf alla de andlize ordvarne. Jordens alster tllbör der vida mera presterna än ögarne. Ue jeuva mera art betala den Boemerska purpurps 1 Öj D, än av lifnära de arbetsomma fami ljer som odla den. I Toscana äro arbetare och bönder samtligen välmående, Florentinska stliestäfmaderna, Livorno: