2 OA
till den möjl gast lägsta ränta och göra aila publi-
ka låneiorättningar öfverflöd:ga.
För att mo!svara sitt ändamål, bör en vexel-lag
vara enkel, bestämd och bes ående för sig sjelf, att
den ej ilemnar rum för osäkerhet och tvetydighet
vid titlämpaiogen. Skyldigheten att genast inlösa
en förfallen accepterad vexel, måste vara ovilkorlig,
afvensom endossentens ansvarighet till sednare inne-
bafvare. Härpå gruvdar sig hufvudsakligen vexiars
större sakerhet än reverser, hvilket, tillika med
den bestämda och ej alltför afligsna betalni astiden,
är grunden hva före de företrädesvis kanu: dickon-
te;as emot den möjligast lägsta vante. TH före
kommande af vinglei och missbruk, hvaraf dea
allmänna kredren störes, bör en strafforscent be-
stammas att erläsgas af trass-pten för retorserande
vixlar, accepterade eller icke accepterade, med rä!
tighet för denne att gösa sina anspråk gallande e-
mot aCceptanten,
Om grunddragen af den blifvande växelstadgan
blifva sådana, så trar Ios. alt en kort td; ecfa-en-
het skail öfvertyga nationen om nyttan af inrikes
vex ar. Dea tröga penninge-cirkulationen skallsge-
nom dem upplifvas och näringarne vinna storre
trefrad.
På besäran får Redaktionen, i anledning af den
artikel, som för mågon tid sedan lästes i Aftonbla-
get ansärnde ett tobaksfat, hvilket skölle införas
t:ll staden Warbe:g . samt öranledde tvist, hura-
vida det skulle få förvaras i en bod nr anför staden
eller icke, raeidela den lemnade upplysningen , alt
samma tobaksfat skall hafva varit öf erkli:t med en
bastmatta, och att detta gifvit anelt ing alt anse
det såsom smittbort.
LAND. De beiaa-
ta Cobbet skildlar I en3 une hans paro-
nat utkommande tidning, de fattiies belscenhet i
Irland, på sUt wvanlisa originella sätt och i form
af en Engelsk arbetares bef Utd ev sin bera,
Det är af följande lydelse:
M
Jag har sett bar i Dublin tosendetals or betan
de menolskor, män, qvinsor och barn, hvilkas alla
a
Ce
kläser tillsammantagna, icke uppgå i värde till
det Din arbesrock kostar, Jag har sett den mat,
som i en större inrättnisg lagas åt en del af det
arma folker. Hafro gröten till frukosten kokas i
stora kittlar af gjutzjern, tre till fyra gångor så
tjocka, som vära siörsta bryggkitt!ar. Den . svino-
mat, som vår Giran devlicen bereder åt grisarne,
är en rätt, för hvars erhållande tuseode af dessa
olycklige skulle t.cka på sina bara knän. D: vet hu-
ru j:g bannade Thomas der hemma, Lördagen förr-
än jag reste, för det han ej hade tengjordt svin-
huset; och befalte Göran att den gamla sirö halmen
skulle nttagas, samt hvarje vecka ny halm ivläg-
gas. Huru lyckliga stulle icke tusende sinom tu-
sende här i staden vara, om de hade en sådan
bädd, som mina svin hvarje Söndagsnpatt! Jag såg
på morgonen en Enka med siua fyra barn uppstå
från sitt läger. Jag försäkrar Dig, att stråbadden
för dem alla icke var tjuconde-delen så rik, som
den vi gilva en sugga med fyra grisar; och om jag,
då jag hemkommer, skulie, få se att ströet under
kalfvarne der hemm:, vore så orevt och sönder-
smuladt, som det desse menisker nödgas hvila
på, så blefve Göran samma dag körd ur tjensten:
och detta är likväl icke något tillfälligt utan tu-
sendetals familjers lott; jal här finnas hela gator
så långa och stera som storgatorna i Guilford, hvil-
kas innevånare äro underkastade den rysligheten,
act hvila på sådana usta och osnygga halmbäddar.
Sedan jag sett bafresrötsfrukosten intagas, ock
jag för ati åskåda midd gemeltuide:, och de som ha-
de ölverinseendet i kokinrältningen visade mig den
ganska beredvilligt. Omkiing 3000 per orer afspi-
sades der. som cijest antingen skule dö af hunger
eller nödgas s säla och rötva. I en läng sal voro
omkrirg 300 qvino personer, sota hvardera hade i
sin trädskål några poli er. gröpta på semma sätt
som vi bemma hos oss gröp. it mjölröra at kre-
atturep. Utdelnivgen sker I eva undan af salen och
muten förläres på säende fot; hvarefter de half-
nättade lemna rum ål andra. Några hundrade van
tade i förstugan på det lyckliga ögonblick då de
skulle kunna insläppas. Derefier besökte jag en
gossi- och en flickskola, hvar! omkring 109 barn
undervisades, De agde hvarken skor eller strum.
för och gOssarne soro utan skjortor. På deras ble-
ka avosigten såg man cc si mycket röd, som på