2 OA till den möjl gast lägsta ränta och göra aila publika låneiorättningar öfverflöd:ga. För att mo!svara sitt ändamål, bör en vexel-lag vara enkel, bestämd och bes ående för sig sjelf, att den ej ilemnar rum för osäkerhet och tvetydighet vid titlämpaiogen. Skyldigheten att genast inlösa en förfallen accepterad vexel, måste vara ovilkorlig, afvensom endossentens ansvarighet till sednare innebafvare. Härpå gruvdar sig hufvudsakligen vexiars större sakerhet än reverser, hvilket, tillika med den bestämda och ej alltför afligsna betalni astiden, är grunden hva före de företrädesvis kanu: dickonte;as emot den möjligast lägsta vante. TH före kommande af vinglei och missbruk, hvaraf dea allmänna kredren störes, bör en strafforscent bestammas att erläsgas af trass-pten för retorserande vixlar, accepterade eller icke accepterade, med rä! tighet för denne att gösa sina anspråk gallande emot aCceptanten, Om grunddragen af den blifvande växelstadgan blifva sådana, så trar Ios. alt en kort td; ecfa-enhet skail öfvertyga nationen om nyttan af inrikes vex ar. Dea tröga penninge-cirkulationen skallsgenom dem upplifvas och näringarne vinna storre trefrad. På besäran får Redaktionen, i anledning af den artikel, som för mågon tid sedan lästes i Aftonblaget ansärnde ett tobaksfat, hvilket skölle införas t:ll staden Warbe:g . samt öranledde tvist, huravida det skulle få förvaras i en bod nr anför staden eller icke, raeidela den lemnade upplysningen , alt samma tobaksfat skall hafva varit öf erkli:t med en bastmatta, och att detta gifvit anelt ing alt anse det såsom smittbort. LAND. De beiaata Cobbet skildlar I en3 une hans paronat utkommande tidning, de fattiies belscenhet i Irland, på sUt wvanlisa originella sätt och i form af en Engelsk arbetares bef Utd ev sin bera, Det är af följande lydelse: M Jag har sett bar i Dublin tosendetals or betan de menolskor, män, qvinsor och barn, hvilkas alla a Ce kläser tillsammantagna, icke uppgå i värde till det Din arbesrock kostar, Jag har sett den mat, som i en större inrättnisg lagas åt en del af det arma folker. Hafro gröten till frukosten kokas i stora kittlar af gjutzjern, tre till fyra gångor så tjocka, som vära siörsta bryggkitt!ar. Den . svinomat, som vår Giran devlicen bereder åt grisarne, är en rätt, för hvars erhållande tuseode af dessa olycklige skulle t.cka på sina bara knän. D: vet huru j:g bannade Thomas der hemma, Lördagen förrän jag reste, för det han ej hade tengjordt svinhuset; och befalte Göran att den gamla sirö halmen skulle nttagas, samt hvarje vecka ny halm ivläggas. Huru lyckliga stulle icke tusende sinom tusende här i staden vara, om de hade en sådan bädd, som mina svin hvarje Söndagsnpatt! Jag såg på morgonen en Enka med siua fyra barn uppstå från sitt läger. Jag försäkrar Dig, att stråbadden för dem alla icke var tjuconde-delen så rik, som den vi gilva en sugga med fyra grisar; och om jag, då jag hemkommer, skulie, få se att ströet under kalfvarne der hemm:, vore så orevt och söndersmuladt, som det desse menisker nödgas hvila på, så blefve Göran samma dag körd ur tjensten: och detta är likväl icke något tillfälligt utan tusendetals familjers lott; jal här finnas hela gator så långa och stera som storgatorna i Guilford, hvilkas innevånare äro underkastade den rysligheten, act hvila på sådana usta och osnygga halmbäddar. Sedan jag sett bafresrötsfrukosten intagas, ock jag för ati åskåda midd gemeltuide:, och de som hade ölverinseendet i kokinrältningen visade mig den ganska beredvilligt. Omkiing 3000 per orer afspisades der. som cijest antingen skule dö af hunger eller nödgas s säla och rötva. I en läng sal voro omkrirg 300 qvino personer, sota hvardera hade i sin trädskål några poli er. gröpta på semma sätt som vi bemma hos oss gröp. it mjölröra at kreatturep. Utdelnivgen sker I eva undan af salen och muten förläres på säende fot; hvarefter de halfnättade lemna rum ål andra. Några hundrade van tade i förstugan på det lyckliga ögonblick då de skulle kunna insläppas. Derefier besökte jag en gossioch en flickskola, hvar! omkring 109 barn undervisades, De agde hvarken skor eller strum. för och gOssarne soro utan skjortor. På deras bleka avosigten såg man cc si mycket röd, som på