(Insändt).
NÅGRA ORD OM INFÖRANDET AF INRIKES
VEXLAR.
Denna för näringarna vigiiga fråga har olyck-
ligvis delat samma öde som många andra vid
vära riksdagar, nemlgen att bebandlas utan att
män med praktisk erfarenhet blifvit hörde, ehuru
man ej kan vänta att plurvaliteeu af representan-
terne kan hafva vog sakkännedom för att afsöra
densamma på ett ändamålsenligt sätt. — Sjelfva den
af Lag- Utskottet föreslagne assigvationslagen, och
en del deraf föravledde yttranden visa äfvevfhuru
litet ämnet varit bekant för dem som hafva att
afgöra derom; samt alt de ej rätt insett det stora
inflytande som fråzans afgörande kommer att haf-
va på industrien och på sjelfva Realisationen, som
leri böra finna ett säkert stöd för sitt fram:ida
bestånd.
Hos alla nationer, som, äfven blott till en lägre
grad, hunnit utveckla sin industri, finnas inrikes
växlar och kunna icke umbäras. Endast vi sakna
dem och i följe deraf hafva publika- låne-inrättnin-
gar varit nödvandige för att bispringa ivdustri-id-
karen. Detta bar ofia ledt till förlust för Staten
och altid till förlust for industrien, derigenom att
lånetillgångarnes förökande eller förminskande icke
varit en naturlig följd af conjuneturen, utan en
bättre eller sämre conjuncetur har varit en följd. af
dem, hvilket ar ett förväsdt förbållande som i
lanyden medförer de menligaste följder för närin-
SatTne.
Vi hafva nu fått ett stabelt mynt och dess fram-
tida bestånd är, ft r insändarers mening, otvif-
velaktigt, såvida man kan hafva det förtroende till
bhbifvande S änder, att de ej vid nåzot tilltele låta
för må sg vill ex s delutsläppniug utan morsvaran-
de salwa. Farhåga för detta existe:ar temligen all-
mänt och kamke ej utan skäl, då man betänker
sammansåtiungen af vår närvaronde 1epr:senla-
tien samt rådfråga erfarenheten. Tidsandaa och
vår egen erfare: ht böra emelle ud irysga OSS I1
det!a atseende. Det hl:v såledis neringarn:s mer el-
ler mindre flomstrande tilistånd som hädanelter
kommer ant förorsska kurseas stgance eler fallan-
de, samt den deraf beroerde och så mycket huk-
tade silfverexpo tin, hviken man hör söka att
förekomma om sådant kan ske på ett naturligt sätt,
och detia sitt är, efte; Ins. tanke, införandet afin-
rikes vexlar och pirivstbanker.
Allmänna opivtonen tyckes numera vara stämd
för imiättandet af pirivarbanvker, men om sådana
skola medföra den äsyftade nyttan, böra inrikes