ST RN 0 MY KTIER vå
oo AG för Va GE 14 fat. får
Om man började med HANS uppfäfandt, under förevänd?
ninz att gagna näringarna, skulle man snart göra det äfven
för andra ändamål, och skatternas förhöjaing deraf bli en
Frih KLINGSPOR uppläste ett ganska sakrikt anförande,
innefattande ett sammandrag af hvad andra staters erfaren-
het och utländska författare yttrat emot statsskuldssystemet.
Vid föredragning af Ekonomi-Utskottets betänkande rö-
rande folkskolor, uppstod en debatt emellan några af hu-
sets talare. .
Hr Cederschjöld fann med ledsnad att Utskottet visat
så mycken Harghet emot foliskolorna. Han: fann de kun-
skapsgrenar hvilka Utskottet ansett i dem böra föredragas
icke nog bestämda, och saknade deribiand i synnerhet den
nödvändiga kunskapen att klart uttrycka sig på modersmålet,
samt den i mekanikens elementer, hvilka dock vore så
nödvärdiga att känna, för den arbetande klassen, men hvars
okunnighet deri rödjes i alla arbets-företag. Ett tånkefel
trodde talaren hade insmygit sig i betänkandets uppställ-
ning då deri blifvit sagt, att bidragandet till skolors uader-
håll, vore en medovorgerlig pligt, som ingen borde undan-
dra sig, hvilken sats, yttras i en skrifvelse från ständerna
till Konengen, innebure en befallning. Talaren trodde, att
skolornas underhåll skulle bli mindre kostsamt, om 9 månader
af året användes till den teoretiska undervisningen, och 3
till den praktiska, hvarigenom fattiga studerande kunde äg-
na sig deråt, för att under denna tid samla medel för den,
då de behöfde vistas vid Akademierna för sina examina,
Hr Stuartbeklagade, att StatsUtskottet icke antagit Anders
Danielssons förslag att för detta ändamål anslå lediga pa-
storaters och sacelaniers inkomster, samt reserverade sig e-
mot förkastandet af iden om Biskop och Domprost Embete-
nas förening.
Grefve HORN trodde intet lyckligt resultat för föolk-
skolors bildande kunna åstadkommas, i fall man ville gö-
ra det på Presterskapets bekostnad ecn genom uppoffring af dess
fördelar, hvarigenom man äfventyrade, att se detta Ständ
lägga hinder i vägen för elementarbildningen, i stället att
befordra den. Deremot ansåg talaren ändamålet snart kun-
na viunas genom ett väl ordnadt fondsys!em.
Hr v. HARTMANSDORF anmärkte nödvändigheten, att
bilda lärare inran msn kunde orgawvisera skolor, men att
Ständerna afslagit de begärta ringa anslagen för detta än-
damål.
Hr DALMAN skulle tala emot användandet af pastora-
ters afkastning för anvat än deras bestämmelse, emedan
kyrkoherdar och komministrar voro nödvändiga för själa-
värden ; men då .man åt deras enkor kunde anslå 2 nådår,
hvarunder embetena sköttes af en vikarie, så kunde man
lika så väl anslå det tredje. Derjemte crinrade Hr D., att
A. Danielssons motion afslogs med blott en enda rösts
pluralitet, och att alla ledamöterna af BondeStåndet dere-
mot reserverat sig.
Hr LEFREN instämde med Hr v. Hartmansdorff i att
beklaga, det alla medel för skollärares bildande blifvit af-
skurna genom Ständernas besiut. Att behofvet af folksko-
lor, hvilken benämning var ny, numera lät lifligare kän-
na sig, än förut, bärrörde derat, att föräldrarne mindre än
förr sjelfva hemma undervisade sina barn i de nödvändiga-
ste kunskapsgrenar, hvarigenom ett slag af ambulatoriska
lärare uppkommit. Hvad Herr Cederschjöld yttrat om
folkbildningens utsträckande till flera ämnen, än den
egentliga elementarundervisningen, ville talaren ej bestri-
da; men trodde, att detta borde ske i en högre klass af
skolorna, och att intet hinder borde läggas för kommuner-
na, at: utvidga sina skolor efter behof och tillgängar, äfven
till en tredje eller tjerde klass, så att de slutligen antogo
karakteren af gymnasier o. S. Vv.
Be:änkandet blef slutligen återremitteradt.
VR vu
mk —— - -—Å— B — -X
