MH Ne OP TT MR CV OR MP NN
och då dessa skatters förhöjning utan tvifrel skulle
ådraga oss rättmätigt missnöje hos nationen, afstyr-
ker äfven jag vidare anslag till försvarsverket. Jag
har ej de djupa insigter i politiken, som vice T-l-
mannen Jon Jonsson; men så mycket tycker jag
mig finna, att föga någon tidpunkt funnits af min-
dre våda för vår sjelfständigbet, än den närvarande.
De söder om oss angränsande grannar hafva troligen
sitt intresse att ega oss till vänner, och vilja säkert
ej bekämpa vår frihet, emedan den möjligtvis ej
torde vara u!an nytta emot den Östra grannens ut-
vidgningsbegär. Att denna grarne med oss står i
vänskaplist förhitllande, visar utan tvifvel tidens
tecken, då man hs:r s:g bekant, att stora presenter
åt våra minitrar utdelas, att våra diplomater he-
dras med dyrbara ordnar och att denaoa granne fur-
nerar våra regementen med modeller till uniforims-
ersed!ar. Man erinre s:g den lysande emo:itazgni-g
vär trorföljire cj längesedan hos denara granne er-
for, och huru Hans Kejserliga Majestät nyligen sjel
täcktes vera fadder till en Sensk affurste, uvder
öv tan, att denne måtte bära Hans eget namn. Då
således allt vittnar att vi med våra grannar lefva i
fred och simja, hbvarföre då väcka deras misstroende
med rustningar till krig, och hvarföre då, såsom
vice Talmannen Jon Jonsson yrkar, söka med yt-
terligae uppeffingar betusga det af skattebör dar
redan öfver förwågan betryckta folket. Jag förnyar
min begäran om afslag af ytterligare anslag till
ett försvarsverk , som just genom dess ö:verdr:fna
kostnad blir värt oförSsvar.
Ridderskapets och Adelns plenum den 10 Nov.
Hr DALMAN hegsrde ordet för att yttra sig öfver
den i förra plepum aflemnade Kongl. Maj.ts pro-
position röracde vpptagandet sf et Statslån till
förmån för hypoteksföreningarna. - Talaren bade
varit frånvarande, då remissen deraf beslöts tili
Statsutskottet, och såletes icke kunnat reservera
sig deremot. Då flera representanter, t. ex. Fri-
herrarna Boij- och Ehrenborg redan väckt motio-
ner derom, och dessa blifvit afslagna, hvarigenom
sS änderna till äckligt ådagalaet sin obenägenhet att
ingå på statsskuldsbanan, förundrade sig talaren,
att regeringen var så okunnig om Ständernas åsig
ter, eller kunde fordra, att de skulle frårgå ett
redan fattadt vaibetänkt beslut. Propositionen syntes
sålueda Hr D. icke väl öfverensstämma med riks-
d.gsordningers föreskr. ft; men. det vore för sent,
att nu taa derom. I alla fall ansåg han densam-
ma bäde overkställbar och oantaglig, och han fann
dess framställ.nde i närvarande tidpurkt karakteri-
stikt på regeringen. Vära kreditlagar vore ej te-
formerade, reglementen för hypotek:-föreningarna
icke utfardade, ja, man visste icke en gång om ni-
gra sådana skulle komma att ega rum. Skedde
det sistnämnda icke, så skulle Banken antingen nöd-
sas betala räntan eller Staten belastas dermed, TI alla
fall kunde utländska lån till pari ej erhållas, utan
det vore säkert, att, i stallet för de 4 proc. ränta och 2
proc. kapital afbetalning man för espeglat, skulle
detta lån komma att kosta 7 åa 8 proc., så att hy-
poteks-föreningarna vore föga tjenta d rmed. För-
öfrigt önskade han, i fall saken komme till stånd,
att den föreskrift meddelades, att icke större lin
fick upptagas, än som motsvarade dessa föreningars
behof.
Et Herr GYNTHER yttrade sig med mycken värma
för statslånen och emot den and:ia sidans talare,
1 ilket system han försäkrade vara att motarbeta
alla af regeringen förelagua nytuga åtgärder.
t Fiih. KANZOU talade i samma anda som Hr .
Dalman, fann regeringens proposition ej antaglig, )
trodde principen att gerom lån vilja upphjelpa:
jordbruket, eller att på detta sätt bringa pennin-
gar in i landet vara ganska oriktig, att lånet skulle
. Y dr
komma att kosta minst 8 proc. o. s. v.
Hr ROSENBLAD medgaf, att, ehuru nyttiga hypoteksföre-
ningar vore, till industri ns förkofran, kunde likväl stora
vådor dermed vara förknippade, som gjorde dem i lika grad
förderfliga. Han önskade emellertid, att man ej måtte låta
detta tillfälle ga förloradt, att förskaffa landet 10 aelarna
af! sådana anstalter hvilka likväl då borde förses m:d goda:
reglementen, så att Banken ingenting förlorade.
Hr SILFVERHJELM afstyrkte propositionen såsom overk-
ställbar, både derföre, att räntan 1 sjelfva verket skulle bli
H proc., och emedan Svenska folkets opinion vore allt för
bestämdt emot statslån. Talaren hade bevistat det sam-
manträde, som i Wenersborg hölls med flera jordägare i
Skaraborgs och Eifsborgs län. Dessa båda län vore kan-
hända de mäst skuldsatta i riket; men ickt destomindre
hade de närvarande förklarat att i fall ingen annan utvä
T
goo 232 afloaslana darenn fee kol
a -
