Hufvudtilarne on till ånyo ökalt belopp beviljade anslag, kan finnas nödigt vid utförande af försvarsverket till lands och sjöss, under det nu fortfarande lyckliga fredslugn, tillgången måtte sökas inom berörde anslag, och hvad som ännu återstår af de vid sista R ksdag, i och för eushanda ändamål, enligt RE. Stärders underd. skrifvelser d. 30 Nov. 1829 och 19 Mars 1930, bestämde utomordentliga anslag till följande Riksdag, nemligen till försvarsverkets iståndsättande 2,520,000 Rdr, för Garnizonssjukbuset och 2:dra Lif-Gardets kaserns fullbordande 152,000 Rdr, och för Armeens materiel 70,000 Rdr årligen, 350,000 Rådr, tilsammans 3,322,000 Rdr, en summa till hvars fybhande Riksgaldskontoret sedan sista R ksdagen blifvit satt i nödvändighet att upptaga lån, hvilkas förräntande och amorterandei sin mohn bidragit att vid denna Riksdag öka Riksens Ständers b:iymmer, cch på sätt redan anfördt blifvit, förarledt till bessattningens förböjning, hvasjemte Riket; Ständer torde böra tillägga, att de skulle anse sig handla emot försigtighetens bud och Nationens valiäoda allmänna tänkesätt, om de under fredens lugn, cch urder förhållanden då så mycket tyckes viitna, att en förenkäna 1 allmänna anstalter, synnerligen inom försvars erket, äfvensom en förminskoling i administrationskostnaderne, borde kunn: ega rum, skulle åsamka Riket en pald, hvilken i eneste vå densamma icke under den nu vidtagna realisationens första tider, skuile kunra grundas på inhemska kapitaler, utan att på det skadligaste sätt störa enskilta krediten eiler beröfva industrien sina i alfa foll knappa förlagstillsångar, måste, om den skall göras utrikes, ådraga nationen en betydlig uteående ränteförlust, som måste blifva i samma mohn tryckande som de upplåvte kapitalen icke användas i produktiva ändamål, utom det att fond till ränta och amortissement icke är att finna på en annan våg än den af en ytterligare förhöjd beskattvicg, ötverstigande folkets förmåga och stridande mot dess nog allmant uttalade vilja. Sedan jag nu uttryckt, på hvad sätt jag anser Rikets Ständer böra 1i underdånighet besvara Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, så vidt den avgär exira anslag för försvarsverket till lands och sjöss, återstår för mig såsom en lika helig plikt, att så väl inför hela Svenska folket redogöra för mine åsigter, att anvisningen till redan beviljade anslag eller varande tillgångar icke bör betraktas endast såsom ett tomt ord eller en iblott förevändning eller undanflykt, utam möjlighet att i verkställigheten t:llärapa; ty såsom jag redan vid flere föregående tillfällen ansett mig föranlåten yttra, representanten har en ovillkoriig förbindelse, att Hika så väl inför Konungen, som foiket, bjuda till göra de skäl gällande, hvarpå han grundar sina beslut, serdeles då de gå derpå ut, att vägra hvad Konungen af folket ferdrar till dess och Rikets försvar, och då tidens tecken är, att ofta döma utan att undersöka, och hvaraf följden måste blifva, att icke sällan det den ena anser för nödvändigbetens Jag, af den andra betraktas endast så om foster af mutvilja eller gensträfvighet. Då högtärade ståndet redan före detta bifallit hvad EögJofl. Uiskottet uti Utlåtande N:o 205 tillstyrkt, uti :, 2, 3, 4, 11. 12, 13, 14, och 15 punkterse, om medel till Reservbatterier, Kustspieser, Gevärsfabrikationer, Ingenieuroch Pontonier-korpser, Sjukhuset, samt en Tygbusbyggnad i Christianstad cech til! försvarsverket till Sjöss, samt jemväl definitivt afgjort 7.de punkten angående Khungsholms fästnings bestyckning, så att frågorne härom på förhand äro af Ståndet pröfvade och afgjorde, torde det dock tillåtas mig, att, i afseende på den vigt man fästat vid nödvändigheten att pefo dra Gevärsfabrikationen, såsom ytterligare skäl för mig att förblifva vid härom redan :attade beslut, få anföra den ytterligare upplysning, som, sedan detta beslut vidtogs, erhållits, genom Höglofliga Stats-Utskottets utlåtande N;o 251, eller den del af de utaf Kongl. Maj:t, uppå extra anslaget, till försvarsverket, från förra Riksdagen, till berörde ändamål disponerade medrsl1, ännu den 26 sistl. Aug. voro oanvände 163,490 Rdr 11 sk. 2 rst. B:ko, reservera-de till anskaffande af 6,715 st. Gevär, 1500 st. Pistoler och 1300 st. Sablar, samt, att, ehuru Högl. Statsutkottet uti nu förevarande Utlåtande N:o 201 pag. 5 och 6, oväntadt nog, ansett Utskottets tid ej medgifva efterforskning, för att kunna meddela, inom Hedervärda Bondeständet äskad, uppgift å nuvarande Gevärsbehållningen i förråden ch ifrågasatt lämpligheten att göra den allmänt bekant, eaktadt den förra eller efterforskningen ej berdt blifva serdeles tid:ödande, så vida man icke, hvad jag åtminstone ej vill, antager, att Uppbördsoch Redogörelseverket för krigsförråden är alltför ofullkomligt erganiseradt, och det sednare, eller förutsättningen att till-tåndet med desse förråd borde hållas hewlig för representationen, stridande emot elementet af vårt Statsskick, som måste medgifva den delaktighet i kontrollen öfver ofvanberörde förråd. Tillgångarnme på gevär, oafbrutet årligen ökade under en 20-årig fred, utan betydlig afgång, måste kunna, utan serdeles svårighet,. beräknas till icke ringa betydenhet. Vidare tillåter jag mig äfven erinra, att af förut åberopade Höglofl. Stats-Utskottets utlåtande N:o 251, pag. 3 och 12, står att inhemta att vid detta å s början, af 1830 års anslag för Garnisonssjukbusbyggnaden, ännu voro cdisponerade 10,000 Rdr B:ko. Nu återstår för mig, somi det föregående föreslagit ett sådant . 0 a. ee CA 11 2935 TZ MT ee SE OR