Hufvudtilarne on till ånyo ökalt belopp beviljade
anslag, kan finnas nödigt vid utförande af försvars-
verket till lands och sjöss, under det nu fortfarande
lyckliga fredslugn, tillgången måtte sökas inom be-
rörde anslag, och hvad som ännu återstår af de vid
sista R ksdag, i och för eushanda ändamål, enligt
RE. Stärders underd. skrifvelser d. 30 Nov. 1829 och
19 Mars 1930, bestämde utomordentliga anslag till
följande Riksdag, nemligen till försvarsverkets istånd-
sättande 2,520,000 Rdr, för Garnizonssjukbuset och
2:dra Lif-Gardets kaserns fullbordande 152,000 Rdr,
och för Armeens materiel 70,000 Rdr årligen,
350,000 Rådr, tilsammans 3,322,000 Rdr, en summa
till hvars fybhande Riksgaldskontoret sedan sista
R ksdagen blifvit satt i nödvändighet att upptaga lån,
hvilkas förräntande och amorterandei sin mohn bi-
dragit att vid denna Riksdag öka Riksens Ständers
b:iymmer, cch på sätt redan anfördt blifvit, för-
arledt till bessattningens förböjning, hvasjemte Ri-
ket; Ständer torde böra tillägga, att de skulle an-
se sig handla emot försigtighetens bud och Natio-
nens valiäoda allmänna tänkesätt, om de under fre-
dens lugn, cch urder förhållanden då så mycket
tyckes viitna, att en förenkäna 1 allmänna anstalter,
synnerligen inom försvars erket, äfvensom en för-
minskoling i administrationskostnaderne, borde kun-
n: ega rum, skulle åsamka Riket en pald, hvilken i
eneste vå densamma icke under den nu vidtag-
na realisationens första tider, skuile kunra grundas
på inhemska kapitaler, utan att på det skadligaste
sätt störa enskilta krediten eiler beröfva industrien
sina i alfa foll knappa förlagstillsångar, måste, om
den skall göras utrikes, ådraga nationen en betyd-
lig uteående ränteförlust, som måste blifva i sam-
ma mohn tryckande som de upplåvte kapitalen ic-
ke användas i produktiva ändamål, utom det att
fond till ränta och amortissement icke är att finna
på en annan våg än den af en ytterligare förhöjd
beskattvicg, ötverstigande folkets förmåga och stri-
dande mot dess nog allmant uttalade vilja.
Sedan jag nu uttryckt, på hvad sätt jag anser Rikets Stän-
der böra 1i underdånighet besvara Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, så vidt den avgär exira anslag för försvars-
verket till lands och sjöss, återstår för mig såsom en lika
helig plikt, att så väl inför hela Svenska folket redogöra
för mine åsigter, att anvisningen till redan beviljade anslag
eller varande tillgångar icke bör betraktas endast såsom
ett tomt ord eller en iblott förevändning eller undanflykt,
utam möjlighet att i verkställigheten t:llärapa; ty såsom jag
redan vid flere föregående tillfällen ansett mig föranlåten
yttra, representanten har en ovillkoriig förbindelse, att Hi-
ka så väl inför Konungen, som foiket, bjuda till göra de
skäl gällande, hvarpå han grundar sina beslut, serdeles då
de gå derpå ut, att vägra hvad Konungen af folket ferdrar
till dess och Rikets försvar, och då tidens tecken är, att
ofta döma utan att undersöka, och hvaraf följden måste blif-
va, att icke sällan det den ena anser för nödvändigbetens
Jag, af den andra betraktas endast så om foster af mutvil-
ja eller gensträfvighet.
Då högtärade ståndet redan före detta bifallit hvad Eög-
Jofl. Uiskottet uti Utlåtande N:o 205 tillstyrkt, uti :, 2, 3,
4, 11. 12, 13, 14, och 15 punkterse, om medel till Reserv-
batterier, Kustspieser, Gevärsfabrikationer, Ingenieur- och
Pontonier-korpser, Sjukhuset, samt en Tygbusbyggnad i
Christianstad cech til! försvarsverket till Sjöss, samt jemväl
definitivt afgjort 7.de punkten angående Khungsholms fäst-
nings bestyckning, så att frågorne härom på förhand äro
af Ståndet pröfvade och afgjorde, torde det dock tillåtas
mig, att, i afseende på den vigt man fästat vid nödvändig-
heten att pefo dra Gevärsfabrikationen, såsom ytterligare
skäl för mig att förblifva vid härom redan :attade beslut,
få anföra den ytterligare upplysning, som, sedan detta be-
slut vidtogs, erhållits, genom Höglofliga Stats-Utskottets ut-
låtande N;o 251, eller den del af de utaf Kongl. Maj:t, uppå
extra anslaget, till försvarsverket, från förra Riksdagen, till
berörde ändamål disponerade medrsl1, ännu den 26 sistl. Aug.
voro oanvände 163,490 Rdr 11 sk. 2 rst. B:ko, reservera-
-de till anskaffande af 6,715 st. Gevär, 1500 st. Pistoler och
1300 st. Sablar, samt, att, ehuru Högl. Statsutkottet uti nu
förevarande Utlåtande N:o 201 pag. 5 och 6, oväntadt nog,
ansett Utskottets tid ej medgifva efterforskning, för att kun-
na meddela, inom Hedervärda Bondeständet äskad, uppgift
å nuvarande Gevärsbehållningen i förråden ch ifrågasatt
lämpligheten att göra den allmänt bekant, eaktadt den för-
ra eller efterforskningen ej berdt blifva serdeles tid:ödande,
så vida man icke, hvad jag åtminstone ej vill, antager, att
Uppbörds- och Redogörelseverket för krigsförråden är allt-
för ofullkomligt erganiseradt, och det sednare, eller förut-
sättningen att till-tåndet med desse förråd borde hållas
hewlig för representationen, stridande emot elementet af vårt
Statsskick, som måste medgifva den delaktighet i kontrol-
len öfver ofvanberörde förråd. Tillgångarnme på gevär, o-
afbrutet årligen ökade under en 20-årig fred, utan betydlig
afgång, måste kunna, utan serdeles svårighet,. beräknas till
icke ringa betydenhet. Vidare tillåter jag mig äfven erin-
ra, att af förut åberopade Höglofl. Stats-Utskottets utlåtan-
de N:o 251, pag. 3 och 12, står att inhemta att vid detta
å s början, af 1830 års anslag för Garnisonssjukbusbyggna-
den, ännu voro cdisponerade 10,000 Rdr B:ko.
Nu återstår för mig, somi det föregående föreslagit ett sådant
. 0 a. ee CA 11
2935 TZ MT ee SE
OR