OPINIONEN FRÅN STOCKHOLMS BÖRS OM
INRIKES VEXLAR.
Vi hafva redan ett par gånger nämt, att en o-
pinionsyttring från Stockholm er å bane, i ändamål
att tillvägabriega en för näringsidkare och kredi-
ten mera gynpnande utgång åt det vid Riksdagen
väckta förslaget om inrikes vexlar, än den som.
Lag-Utskottet i sitt första betänkande deråt beredt.
Vi lofvads härom dagen, att vid tilltalle meddela
den skiift, som för ändamålet cirkulerat bland han-
delskorpsen härstades, och som de senare dagarne
vurmt allt flera underskrifter. Den lyder som
följer:
Undertecknade tro sig böra, vid frågan om In-
rikes Vexlar, afgifva fö jande opinionsyttring:
Vi anse, att våra närvarande kreditlagar tarfva
betydlig omstöpsing: att deras brister hufvudskli-
gen motverkat den inhemska industrien: att det nä-
stan ensamt hos oss ännu existerande sätt att göra
affärer på löpande räkning är förderfligt: oftast le-
dande till en kedja af mankerande förbindel:ev, li-
ka hinderligt för den större och mindre rörelsen,
som moraliskt förstörande genom deraf föranledda
oräkneliga stuldfordringstvister, merendels blott å-
syftande tidsutdrägt med betalning af en ostrid:g
skuld.
Realisationens syftemål är säkerbet och reda i
Permnogsetransaktioner samt inledandet- af kapitaler
i bäringarna, men intetdera vinnes, så länge kredi-
ten mellan enskilite fortfar att vara rubbad, så lin-
ge Kapitalisten är osäker om återbekommande af
sna penningar på utsatt tid och den betalnings-
skyldige saknar utvägen att, genom använcandet af
egna fordringar, bereda medel till skuldens punkt-
hga betalzude. i
Men irrar sig mycket i. afsigten att genom lama
Exekutionslagar bjelpa den lånande. Ingentisg stör-
tar henom säkrare. Ju allvarligare Utsckningsla-
gar, desto bättre att få låna och destemera säilan
anlitas de.
Endast procenteriet vinner på det närvarande sy-
stemet.
Man talar dagligen om penningebrist, medan sto-
ra summor ligga oförräntade, i väntan på Inteck-
ningssäkerhet, snart .sagdt den enda ru godkända.
Det är ej penningar, utan en passande förenings-
länk mellan Industrien och Kapitalisterne som fat-
tas. Begge ropa lika kögt. En sådan har funnits