ee AS NER MAPS RE SME S ER OARES VM RAT ry Vv OM på jo ter kunna hitkomma nästa Tisdag eller Onsdag. Denna paketfart synes således blifva lönande för Aktieägarne. EN BLICK PÅ TULLSYSTEMET OCH NÄRINGARNA. Alla äro ense derom. att Sverge utt industri och fabriksuärivgar tår långt efter andra Enkropeiska länder. All: kunna bevittna det. besynnerliga fenomenet, att eburu produktiorens qvatter I de flesta fall icke förslår för landets :ge: beho, så sakna Likväl neriogsidkare I många yrken asätinirg. Avtalet af dem, som lefva at statsmanna-ni irga: är, i förh flande till Zen öfriga folkirängden , med högst få ut: dantag mirdre, äv 1 något annat land i Europa, och d:t Svenska Borgerskaset, i medelhal raknedt, utan tvifvel i mindre blomsrande vilkor, än I något anat land. Desa omyö digheter konna icke undgå act tagas i betraktande, då BH bets Ständev gå tt bestämma afgifterne på bandeln med främmande nationer. De fleste vär esidsare hysa vanligen den tankan, att orsaken till nyssgämnde ofördel ktiga förhällsnde bor sökas i en för stor Ullsång pi fämmande fabrisater, och ait följaktligen enda vilkovet för möjlghesen af den Senska isdustri ns uppblomstra de ä ett strängt vilbålle: för budssystem. Bärva dr rats ot detta påst: erde? e der der stora stridsfrögsn, som det vore önsklist kunde afgöras il allmen båtnad. Vi skola alven göra ett försök dat! under tulltomliz Rilnivg för andras olika mevincar, I hopa att alla de som äga röst rättighet i detta mål, begagna des, icke til det cana intressets fördel, på det allmännas belostnad, utan till befrämjands af det gemersamma bästa. För en såden undersökning måste, i vår tanka, ferst tilles, under hvilta statsekonoriska förtåls fanden det nirvarende Ofverklagade illståndet med våra rärsger uppsåt och fortsätt, och de efier, hvilka resulira!er uppkommit, såvsl af samma, som af motsatta gruvedsstsers tillämpsing i andra linder. Skulle en sådan ur dsrsökning visa, att enahanda orsaker ofverall: haft samma följder, och t ertom — så vore det besyonerlig!, att icke tätta sig efier en sådan erfarenhet, till förbittring af de brister nan Önskar afhbjelpa. Nu är ect å ena sidan en känd sak, att för budssystemet emot utländska fabr ksvarors införsel gällt 1 Sverge snart sagt så långt man minnas tillbaka, och att staten utr ett helt årbundrade gjort allt för fabrikernas uppmuntrsn, i fall denna hade vunFå nes å ena sidan medelst införselförkud, och åå den andra med penniegeuppoffringar af lån mot låga ränfor m. m. L:kväl visade det sig, enligt en beräkning vid 1823 års riksdag, att t. ex. kiädesfabrikerna då ännu icke förmådde tillverta hälften af landets bebof sf kläde, och sidenfabiikernä icke mera, äa som moisvarade en tum sidenväfnad årligen på hvarje fu!lvaxt person. Uuder samma tid klagades likväl, som hvar och en minnes, starkt öfver bristande afsättning, i anseende til lurendrejeriet med utländska kläden som var: 1 sådant flor, att icke en aln Svenskt kläde såldes i hela den delen af riket, som ligger söder om Linköping. Hvad var då orsaken till luren avejeriet? Att utländska kliden af samma godhet såldes tll vida bättre pris. Hsarföre kunde de såljas vill bättre pris? Icke derföre att arbetsiönerna voro billigare, ty motsaten ar bevist; icke heller 1 ameende till battre ullpriser, tv desse differerade högst 5 a 10 pr ocent. utan emedan tillverkmiegsmetoderna voro fullkomligare, och högst få af de. Svenske fabrikanterna då ännu hade den kännsedom cm ullens sortering eller skaffat siz de nva uppfivningar för klädets appretering, som redan allment pyttjades både i Esgland, Fiankrike och Tsskiand. Var det nu statens skyldighet att å ena sidan fortfarande försäkra fabrikanterne om skydd mo. all utländsk konkur: ens cch låta konsumenterne beskattas, och å den andra sidan gå miste om en betydlig inkomst, som stadnade i smugglarnes fickor, blott för det fabrikanterre icke följt med sin industrigrens utveckling? Denna fråga få vi framdetes tillfälle ait besvaras vi vilje nu blott citera det historiska förhållendet. Det i sig sje!f beklagliga lurendiejeriet, som bedrefs i den största skala, då utländska kläden såldes i alla bodar,medförde emellertid en helsosam verkan. I samma min de Svenska klädena ratades, vid jemförelsen med de u!iandstka. otlorde bönmannan cusPpiahatar Lv od da ————