ee AS NER MAPS RE SME S ER OARES VM RAT ry Vv OM
på jo
ter kunna hitkomma nästa Tisdag eller Onsdag.
Denna paketfart synes således blifva lönande för
Aktieägarne.
EN BLICK PÅ TULLSYSTEMET OCH
NÄRINGARNA.
Alla äro ense derom. att Sverge utt industri och
fabriksuärivgar tår långt efter andra Enkropeiska
länder. All: kunna bevittna det. besynnerliga fe-
nomenet, att eburu produktiorens qvatter I de
flesta fall icke förslår för landets :ge: beho, så
sakna Likväl neriogsidkare I många yrken asätinirg.
Avtalet af dem, som lefva at statsmanna-ni irga:
är, i förh flande till Zen öfriga folkirängden , med
högst få ut: dantag mirdre, äv 1 något annat land i
Europa, och d:t Svenska Borgerskaset, i medelhal
raknedt, utan tvifvel i mindre blomsrande vilkor,
än I något anat land.
Desa omyö digheter konna icke undgå act tagas
i betraktande, då BH bets Ständev gå tt bestämma
afgifterne på bandeln med främmande nationer.
De fleste vär esidsare hysa vanligen den tan-
kan, att orsaken till nyssgämnde ofördel ktiga för-
hällsnde bor sökas i en för stor Ullsång pi fäm-
mande fabrisater, och ait följaktligen enda vilkovet
för möjlghesen af den Senska isdustri ns upp-
blomstra de ä ett strängt vilbålle: för budssystem.
Bärva dr rats ot detta påst: erde? e der der
stora stridsfrögsn, som det vore önsklist kunde af-
göras il allmen båtnad. Vi skola alven göra ett
försök dat! under tulltomliz Rilnivg för andras
olika mevincar, I hopa att alla de som äga röst
rättighet i detta mål, begagna des, icke til det
cana intressets fördel, på det allmännas belostnad,
utan till befrämjands af det gemersamma bästa.
För en såden undersökning måste, i vår tanka,
ferst tilles, under hvilta statsekonoriska förtåls
fanden det nirvarende Ofverklagade illståndet med
våra rärsger uppsåt och fortsätt, och de efier,
hvilka resulira!er uppkommit, såvsl af samma, som
af motsatta gruvedsstsers tillämpsing i andra lin-
der.
Skulle en sådan ur dsrsökning visa, att enahanda
orsaker ofverall: haft samma följder, och t ertom
— så vore det besyonerlig!, att icke tätta sig efier
en sådan erfarenhet, till förbittring af de brister
nan Önskar afhbjelpa.
Nu är ect å ena sidan en känd sak, att för buds-
systemet emot utländska fabr ksvarors införsel gällt
1 Sverge snart sagt så långt man minnas tillbaka,
och att staten utr ett helt årbundrade gjort allt
för fabrikernas uppmuntrsn, i fall denna hade vun-
Få
nes å ena sidan medelst införselförkud, och åå
den andra med penniegeuppoffringar af lån mot lå-
ga ränfor m. m. L:kväl visade det sig, enligt en
beräkning vid 1823 års riksdag, att t. ex. kiädesfa-
brikerna då ännu icke förmådde tillverta hälften
af landets bebof sf kläde, och sidenfabiiker-
nä icke mera, äa som moisvarade en tum
sidenväfnad årligen på hvarje fu!lvaxt person. Uu-
der samma tid klagades likväl, som hvar och en
minnes, starkt öfver bristande afsättning, i anseen-
de til lurendrejeriet med utländska kläden som
var: 1 sådant flor, att icke en aln Svenskt kläde
såldes i hela den delen af riket, som ligger söder
om Linköping. Hvad var då orsaken till luren
avejeriet? Att utländska kliden af samma god-
het såldes tll vida bättre pris. Hsarföre kunde
de såljas vill bättre pris? Icke derföre att arbets-
iönerna voro billigare, ty motsaten ar bevist; icke
heller 1 ameende till battre ullpriser, tv desse diffe-
rerade högst 5 a 10 pr ocent. utan emedan tillverk-
miegsmetoderna voro fullkomligare, och högst få af
de. Svenske fabrikanterna då ännu hade den kän-
nsedom cm ullens sortering eller skaffat siz de nva
uppfivningar för klädets appretering, som redan all-
ment pyttjades både i Esgland, Fiankrike och Tssk-
iand. Var det nu statens skyldighet att å ena si-
dan fortfarande försäkra fabrikanterne om skydd
mo. all utländsk konkur: ens cch låta konsumenter-
ne beskattas, och å den andra sidan gå miste om
en betydlig inkomst, som stadnade i smugglarnes
fickor, blott för det fabrikanterre icke följt med sin
industrigrens utveckling? Denna fråga få vi fram-
detes tillfälle ait besvaras vi vilje nu blott citera
det historiska förhållendet. Det i sig sje!f beklagli-
ga lurendiejeriet, som bedrefs i den största skala,
då utländska kläden såldes i alla bodar,- medförde
emellertid en helsosam verkan. I samma min de
Svenska klädena ratades, vid jemförelsen med de u!-
iandstka. otlorde bönmannan cusPpiahatar Lv od da
————