Komma ettsasnas. YVUessa, Inom hvilken Standsreresentaioa finnes väl denna högre an t. ex. inom det Engelska enligt den andra valprinc pen bildadsz Underbuset? Talarvea fruktade att England i detta, likasom i andra hänsteuden, föga skulle vis n2 påattutbyta sitt poriaracnt mot vår Ståadsrepresent:tion. Hvad avgick dena and:a bufvudfrågan, nemligen den om nationalrepresentationens elementers förening till ett helt och de iormer, under hvilka detta hela skall yttra sia verksamhet, och hvilken friga sf Konstit.-Utsk. bifvit nsstan icke vid:örd, facn talaren sig f den alltför ioskränkta tiden förhicd:ad att så ailvarligt som den förtjenar nu undersöka dessamma, hvadan han åtnöjde sig med den entla förklaring, att i hans tanke vär fyrdelta tepresenation onekligen åtföljs af wvissa betydliga viagenhete , hvilka genom en förbättrad Biksdag erdnirg säl torde kuona i nåcon mån mildras, men koecppast fullkomligt afbjelpas. En sådan ar först och främst den stundom 1028 skarpa kollisonen mellan de mosatta Stårdsintressenaz vidare den alltför ensidiga diskussion, som blir en följd desa, att raom hvörje stånd hufvudsakligen blott en slags bildning kan förutsättas, hvsraf följer act man nora en sden r presentation sällan torde ficna en så mingsidig och fuliständig utveckling af lika åsigier, som cen hvilken kan ega sum, der medlemmar af lera Stånd finnas I en kammare för renade? ändiligen den så ofta och med skal i fverti gode lånesamheten afcåra BRiksdagsäre: ders pc ng Oma man på dev andra siden kan befara, att cn enda kammeares beslut ofta -kulte kunna blifva förkastade och omeg a, så skulle det, ifall frigan vore om en grundlig torbätiriog af vår representoiior, visserligen förtjena att tegas i betrakiauce bu: uvica det stulle vara möjligt att på närot sält i tvenne hamrar fördela vr Nationalrepresentatior. Att Konost.-Utskottet bvarkenr tilltott se atv till antaga de föresli en sådan representationens delping i tvensr kemrar, eller at: uppgöra någa ya gunier för valet af represenanter, ågade Tolaren ej för sis d-: klandra, emedan, ehuru lifligt öfvertygad om vär värvarande representations tetydiiga brister, ban trodde densamma, såsom uppväxt och utveckl d ur Nasoners historiska lif, icke utan våda kunna vesentligen förändras, ic nan det allmänna tänkesät!et get om cn framskridande odlirg vunnit en Ulirscklig grad t u bildving och stadga för att vara fullt ene om huru den gamla byggnaden Jämpligast må kunna, enligt tidens fordringar och bebof, förär dras. Att det allmänva tinkesättet bos ess hittills uppnått denna grad af utbildnirg, nödgades talarez betvifla. Och så länge förhållandet är sådant, fruitace han att ett försök till en hufvudsaklig förändring af vårt representationssätt blott skulle leda till en splittring och förbistring af framträdande stvidiga åsigter, hvilken, i fören ng med alla de passioner, de enstilta intressen och egennyttiga beräkningar, hvilka ej skulle underiåta att söka göra sig gällande, måhända skulle störta vårt fäder.meslasd i samma vulkaniska, revolutionära tilistånd, bvari så minga af Europas nationer i våra dagar befunnit s:g eller ännu befinna sig. Rådligare syntes det Talarcn att bibehålla den gamla formen, oaktadt alla dess brister, till dess den dag kommer, då nationen: åsigter och tönkesätt rörande det vigtiga ämnet: bunuwt en högre grad af utveckling och mognad. Att cenom begreppers redande småningom bereda denrva utveckling, är en pligt för en hvar som destil ger förmåga och kallelse. Då taleren erkände, att han tredde icdten om en sann och förruftsenlig rbtionalrepresentation hitills hes oss blot vara på ett garska ofullkomliat sätt realiserad, så glömde han ej att vid frågan om en nöltlonalrepresentaton det icke ensamt kommer en på dess form och struktur, utan framför all: på en innebornde levande andan. Der denna saknas, der uträttar den cöda formen intet. Ardan komrer ej ur formen, ehura den lefver och rör sig inem denvs, Des måste utveckla sig inifrån, ur nationens inre egendomliga väsende, ur dess secer och fö eställnirgssält, dess moreliska, religiösa och intellekt usla bildnivg, med ett ord ur hela dess genom seklerna forigående ime lif. Angående de af Utskottet föreslagna små partiella förändringar af vår representation, hade taiaren icke något att erinra emot det, att de till allmogen hörande säterisamt råoch rörshemmans ezare arplagas i Bondeståndet och att Borgare-Ståndet förstärkes med manufak turister och fabriksegare, som bo på landet. Den för lärarnve vid rikets elemenLa PA FI a mat I a aa tt NN ÅA om