Komma ettsasnas. YVUessa, Inom hvilken Standsre-
resentaioa finnes väl denna högre an t. ex. inom
det Engelska enligt den andra valprinc pen bildadsz
Underbuset? Talarvea fruktade att England i detta,
likasom i andra hänsteuden, föga skulle vis n2 påattut-
byta sitt poriaracnt mot vår Ståadsrepresent:tion. Hvad
avgick dena and:a bufvudfrågan, nemligen den om na-
tionalrepresentationens elementers förening till ett helt
och de iormer, under hvilka detta hela skall yttra
sia verksamhet, och hvilken friga sf Konstit.-Utsk.
bifvit nsstan icke vid:örd, facn talaren sig f den
alltför ioskränkta tiden förhicd:ad att så ailvarligt som
den förtjenar nu undersöka dessamma, hvadan han
åtnöjde sig med den entla förklaring, att i hans tanke
vär fyrdelta tepresenation onekligen åtföljs af wvis-
sa betydliga viagenhete , hvilka genom en förbättrad
Biksdag erdnirg säl torde kuona i nåcon mån mil-
dras, men koecppast fullkomligt afbjelpas. En så-
dan ar först och främst den stundom 1028 skarpa
kollisonen mellan de mosatta Stårdsintressenaz vi-
dare den alltför ensidiga diskussion, som blir en
följd desa, att raom hvörje stånd hufvudsakligen
blott en slags bildning kan förutsättas, hvsraf följer
act man nora en sden r presentation sällan torde
ficna en så mingsidig och fuliständig utveckling af
lika åsigier, som cen hvilken kan ega sum, der
medlemmar af lera Stånd finnas I en kammare för
renade? ändiligen den så ofta och med skal i fver-
ti gode lånesamheten afcåra BRiksdagsäre: ders pc ng
Oma man på dev andra siden kan befara, att cn en-
da kammeares beslut ofta -kulte kunna blifva förkas-
tade och omeg a, så skulle det, ifall frigan vore
om en grundlig torbätiriog af vår representoiior,
visserligen förtjena att tegas i betrakiauce bu: uvi-
ca det stulle vara möjligt att på närot sält i tven-
ne hamrar fördela vr Nationalrepresentatior.
Att Konost.-Utskottet bvarkenr tilltott se atv till
antaga de föresli en sådan representationens del-
ping i tvensr kemrar, eller at: uppgöra någa ya
gunier för valet af represenanter, ågade Tolaren
ej för sis d-: klandra, emedan, ehuru lifligt öfver-
tygad om vär värvarande representations tetydiiga
brister, ban trodde densamma, såsom uppväxt och
utveckl d ur Nasoners historiska lif, icke utan vå-
da kunna vesentligen förändras, ic nan det allmänna
tänkesät!et get om cn framskridande odlirg vunnit
en Ulirscklig grad t u bildving och stadga för att
vara fullt ene om huru den gamla byggnaden
Jämpligast må kunna, enligt tidens fordringar och
bebof, förär dras. Att det allmänva tinkesättet bos
ess hittills uppnått denna grad af utbildnirg, nöd-
gades talarez betvifla. Och så länge förhållandet
är sådant, fruitace han att ett försök till en huf-
vudsaklig förändring af vårt representationssätt blott
skulle leda till en splittring och förbistring af fram-
trädande stvidiga åsigter, hvilken, i fören ng med alla
de passioner, de enstilta intressen och egennyttiga
beräkningar, hvilka ej skulle underiåta att söka gö-
ra sig gällande, måhända skulle störta vårt fäder-
.meslasd i samma vulkaniska, revolutionära tilistånd,
bvari så minga af Europas nationer i våra dagar
befunnit s:g eller ännu befinna sig. Rådligare syn-
tes det Talarcn att bibehålla den gamla formen, o-
aktadt alla dess brister, till dess den dag kommer,
då nationen: åsigter och tönkesätt rörande det vig-
tiga ämnet: bunuwt en högre grad af utveckling och
mognad. Att cenom begreppers redande småningom
bereda denrva utveckling, är en pligt för en hvar
som destil ger förmåga och kallelse.
Då taleren erkände, att han tredde icdten om en
sann och förruftsenlig rbtionalrepresentation hitills
hes oss blot vara på ett garska ofullkomliat sätt
realiserad, så glömde han ej att vid frågan om en
nöltlonalrepresentaton det icke ensamt kommer en
på dess form och struktur, utan framför all: på
en innebornde levande andan. Der denna saknas,
der uträttar den cöda formen intet. Ardan kom-
rer ej ur formen, ehura den lefver och rör sig
inem denvs, Des måste utveckla sig inifrån, ur
nationens inre egendomliga väsende, ur dess secer
och fö eställnirgssält, dess moreliska, religiösa och
intellekt usla bildnivg, med ett ord ur hela dess
genom seklerna forigående ime lif.
Angående de af Utskottet föreslagna små partiella
förändringar af vår representation, hade taiaren ic-
ke något att erinra emot det, att de till allmogen
hörande säteri- samt rå- och rörshemmans ezare
arplagas i Bondeståndet och att Borgare-Ståndet
förstärkes med manufak turister och fabriksegare, som
bo på landet. Den för lärarnve vid rikets elemen-
La -
PA FI a mat I a aa tt NN - ÅA om