RÖ TA VV OA OVE RU MLB PER vUtllladlltt-
las med alltför mycken mildhet, som icke kan af vissa lyn-
nen fördragas. Af fångpersonalen, som uppgår till omkring
800, skall ingen finnas med jernhbojor. utan äro alla full-
komligt lösa ech lediga.
— Ett icke cbetydligt beslag har patten till sistledze
Torsdag verkstäldts å södra infartsvägen,
(Maimö Tidning.)
Då Redaktionen anser sig icke böra underlåta nå-
got, som kan leda tulldet wgtiga ändamilet, att fö: -
skatfa framgång åt de vid denna Riksdag af Frib.
Ken:zou, Kommer e-Rådet Santesson m. fl. väckta
motioner cm införande af inrikes vexlar, och be-
redanie derigenom af en på naturligt sätt och
efter produktionens och varuomsättningens stör-
re eller miadre lNiflighet lämpad tillökning
i rörelsekapitalet, som efier all den ledning
erferenheten från andsa länder gifver, bör bidraga
att genom den enskilda krediten afbjelpa den o-
jemehet, som nu så ofta förspörjes i penuinge-till-
gångar äfven för den sparsamme och idoge närings-
idkaren, så ha vi främst häribland ansett oss böra
ut örligt upptaga det förslag af Lag Utskottet, hvil-
ket förra gången å!erremitterades, med reservatio-
nerna derv:d, äfvensom ett par hyarannan motsatta
yttranden deröfver i Borgare-Ståndet, för at! seder-
mera få fulliölja äm:et med en egen utförligare
framställning. Det är icke svåri, att vid jemförel-
sen af dessa yttranden finna den olika incigt uti
äronet, som röjer sig hos de olika talarne
1i S. Invisning, som någon utgifver tillannan att
för egen rikning härs upp penningar eller annat hos
tredje man, må ställas till viss man eller till viss man
och ordres eller till innebafvaren, och bör så inrattad,
somir S. af Kongl. förordnirgen den 28 Juni 1798.
angående skuldebref och löfiessktrifter sägs, med i-
akttsgande sf hvad Kongl. förordningen den 13 Ju-
lh 1918, i afseende ä beloppet af sådane icvisnin-
— ——— rr — onrivsnvnicm-—-—-—-—— —-—ÅXÅ--- --- — mmm ---—-—Xz R—-—V
——
ar, som äro ställda på sedelbafvaren eller på viss!
ar, Er
man och ordres icnehåller; och njute innebhafsare
af invisning, emot utgifvaren samt emot den som
utfäst sig att invisniogen betale, samma rätt till ut-
mätnoiog och bysättni g, som ianehafvare af annat
skuldebref.
2 S. Iavisning gälle som bevis att utgifvaren va-
rit skyldig invisningens värde till honom, som den
undfått, der ej anvat förbållande af invisningens
lydelse finnes eller eljest styrkas kan.
3 6. Är den som invisningen lyder 3, utgifva-
rens galdenär, vare pligtig godkänna invisninger; u-
tan så är, ati han derigenom skulle bindas till me-
ra än han är till utgifvareu skyldig, eller till svå-
rare betalningsvilkor, än de, hvaruuder han varit
förbuaden att sin skuld till invisningeas utgifvare
godtgöra, vare sig till tid, ort, myntslag eller an-
nat.
4 S. Är uti invisning tid för betalning ej utsatt
eller är den stäld att betalas vid anfordran, betale
ban, som invisningen lyder å, sist; å nästa dag ef-
ter uppvisandet,
5 S. Ehvad man vill godkänna invisning eller
dertill nekar, vare skyldig det å invisvingen teckna
eller teckna låta.
6 f. Her någon godkänt invisning, betale virdet
till annehbafvaren, ändå att han förbindelse emot ut-
gifvaren ej eg!; njute dock i sådant fall af denne
sitt åter.
7 S. Varder invisning af utgifvaren återkallad hos
honom, å hvilken den ställd är innan godkännande
skett; då må denne ej gifva betalving derföre.
84. Har utgifvareo i irvisning gjort förbehåll,
at den inow viss tid skall till godkännande eller
be:alning uppvisas, rätte sig innehafvaren derefter.
9 S. Vägrar den som invisning lyder å, att derå
meddela påskrift, som 1 5 S.sags, eller godkänner ej
invisniogen, eller sker godkännandet med vilkor, som
emot invisningens lydelse strider, underrätte inne-
hafvaren utan diöjsmål utgifvaren derom, och njute
af honom sin betalning.
10 5. Vill ionebafvaren i de fall, som i 9 G. sä-
gas, hos Rätten eller Konungens Befallningshalvaide
utgifvarens rätt gällande göra, ege utan annan full-
magt dertill lof, och hafve ändå sin rätt emot ut-
gifvaren förvarad ; underrätte dock, utan dröjstål,
utgifvaren derom.
11 S. Har någon ;odsänt invisning, men betalar
ej å rält tid, stände till honom , som invisnisgen
fåt, bvad ban belire vili hålla sig till utgifvairen
elier betalning af den andre söka; underrätte dock,
utan dröjsmål, utgifvaren de:om.
12. 6. Försummar invisvingshafvaie rågot af det
hovom , efter 5, 9, 10 och 11 S9. åligger, eller
AA a oh -. ,. t . n ee An ee
