Je Oomwredig-ras i enl. med Standets. Desdut. i 4! )
skulle JustitieKanslerh kallas Chefen för Aklagares
makten , samt i Trvyckfr.Förorda. S.2 Justitie-Re-
visionen bibehållas, i stället för den af Utskottet
föreslagna benämningen: JustitieDepartementets Ex-
pedition.
Slutligen framställde Hr Troil ett, under diskus-
sionen redan uppgifvet, men då af Frih. Jakob Ce-
derström bestridt förslag, att Ridd. och Ad. skulle
uppdraga åt Konst. Utsk., att vid sammanjemknin-
gen af de fattade besluten, föreslå nödige redak-
tions-förändringar, synnerligen för att kunna få ett
af Ståndet, vid beslutet ang. 245. Reg. Formen, irå-
kadt misstag rättadt. Detta favn Frih, Cederström
vådligt för Grundlagarnes hbelgd, för hvilken den
ädle Friherren, som man vet, alltid nitälskar; men
Ståndet trodde sig änJå böra antaga förslaget. Fri-
herren, om begärde, att få låta en reservation med-
följa till Utskottet. var nära alt äfven se sig detta
förnekad, då Ar Troil erimrade om Riksd.Ordn. fö-
reskrift, som enodast berättigar, att till Konst.Ut-
skotet, i fråga om Grundlags-förslager, återremitte-
ra Ståndeis gemensamma, men inga enskiltas tankar.
Sedan likväl Frib. Ehrenborg upplyst, att Konst.-
Utskottet emottagil från andra Stånd sådana en-
skilta yttranden, men ej brukade läsa dem, ansåg lik-
väl Ståndet sig gerna kunna medgifva Frib. Ceder-
ström sin begäran.
Bonde-Ståndets öfverläiggning om national-
representationsfrågans.
(Vi hänvisa till Konstit.-U:skottets memorial, in-
fördt i Aftonbladet N:o 226 och 227.)
And. Danictsson fr. Elfsborgs län föreslog uti
skrifrliga anföranden som af honom upplästes, och
bvilka vi en annan, dag torde komma i tillfälle att
utförligare meddela, att Utskottets utlåtande måtte
återremit:eras, med förklarande, såsom Ståndets ge-
mensamma tanka, att ett avnat förslag måtte utar-
betas, grundadt på alimtn valrält, omedelbart, el-
ler genom elektorer med vissa modifikationer, hvar-
igenom Bonde-Ståndet skulle få delar af repre-
sentantantalet; samt att vallagen kunde bildas i en-
lighet med hvad den är hos våra bröder Norrmän-
nen. Göran Jonasson och Heurlin fr. Smålanvd,
B. Gudmundsson fr. Hallaod, NV. Persson från Ö-
reb-o län, P. Wilsson, Tuve Månsson och A. Nils-
son fr. Skåne, P. Persson fr. Jöniöpings län och
Lindbäck från tlalland instämde 1 A. Danielssons
åsigter och ofvanstående skriftbga anförande, och,
i avledning af sistnämde iedamots hänvisning till Nor-
ska koasttu!ionen, uppläste Sekreteraren den 50 ff
i Norges grundlov. Strindlund yttrade sig hafsa
röstat för frälsehemmansägares ivträdei Bonde-5St:1,
alldenstund derigenom icke föranleddes till någon
törblandrning med avdra Ståndsklasser. Mea genom
godkännandet sf A. Danielssons förslag angående en
för alla jordbrukare, utan afseende på stånd, ge-
mensam valrättighet och valbarhet, skulle Bon :ie-
ståndet bli utträngdt af ståndspersoner, och slutii-
gen såsom stånd upphöra. I en gemensam samling
af alla representanternve skulle den mivdre upplyste
bonden ej mäkta kämpa mot de många kunskapsmänvnen
bland de andra stånden. Bondeståndet komme då,
snart sagdt, i samma ställning, som får bland ulf-
var. ? Måvga medborgare äro visst orepresenterade,
men då nu Bondeståndet intagit Frälsehemmansä-
gare, må de andra stånden följa samma exempel,
så att t. ex. Tromän kunna få representaionsratt
bös Adeln, Trotjenare hos Piesternn, Manufaktu-
rister och Fabriksäsare hos Borgatrena. Denna
tanta delades af ÅA. Johansson fr. Upsala län och
O! Persson fr. Stockholus län. Hans Jansson an-
stgnödvändigheten af representa:ionsförändring iC-
ke kunna förnesas af någon, som förmår jiakttaga
t dsandans tendens och inse, att i samma mån nya
samhällsförhållanden framstå, desamma ock fordra
jemkningar och reformer i statsförfattnipgen. Att
Svenska samhällsförhbållanderne nu äro mycket för-
ändrade mout dem, hvarefter våra representativa tor-
mer ordnats, kan icte bestridas; men man måste
derjemte medgifva, att våra institutioner icke fram-
gått till förbsttring i bredd med de försndrin-
nas framskridande upplysning beredde. Annu
har det icke kunnat komma derhän, att represen-
tationen kan sägas representera Svenska folket, utan
bott några klasser, eller vissa intressen, och un-
der sådana förhållanden, då en stor del af landets
sjelfberoende skattdragarde medlemmar icke får
deltaga i representstionen, kan densamma icke va-
a ändarm2larkg Väl har Kenstitutions-Utskoöttet.
gar, som i dessa förhållanden blifvit af tider-